· · · − − − · · · Radioskola.se • 2026

Radiomast · SM / SE

1:a upplagan · 2026

Studieguide för radioamatörexamen

Certifikats-
handboken

Allt du behöver för att klara provet –
och komma ut på luften.

Elektronik Radioteknik Antenner Vågutbredning Mätinstrument Störningar Regler Trafikmetoder Säkerhet Praktisk trafik

10Kapitel

80+Avsnitt

FriIngen kostnad

SE/SMSvensk standard

Om handboken

Certifikatshandboken är ett gratis läromedel för dig som vill ta radioamatörexamen. Inga förkunskaper krävs – vi börjar från noll och bygger kunskap steg för steg.

Handboken följer SSA:s och PTS:s gällande regelverk. Kontrollera alltid pts.se och ssa.se inför provet.

Studietips

Läs varje kapitel i ordning – hoppa inte över grunderna
Räkna igenom formelexemplen på egen hand
Orangefärgade rutor = viktigt för provet
Gör övningsfrågorna och kolla i facit
Repetera om du missade fler än 2 av 5

Radioskola.se · 1:a upplagan · Dennis Bengtsson med hjälp av Claude AI

Inledning

Förord

Varför den här boken finns – och varför du håller den i handen

Har du, liksom jag, alltid undrat hur radio egentligen fungerar? Hur en osynlig signal kan bära en röst tusentals kilometer genom luften, studsa mot jonosfären och landa i en annan människas hörlurar på andra sidan jordklotet – utan kablar, utan abonnemang och utan kostnad? Har du velat kommunicera med någon på en helt annan plats, men inte riktigt vetat var man börjar? Då är den här boken skriven för dig.

Idén kom när jag använde AI för att formulera tydliga radioförklaringar – det fungerade överraskande bra med precisa formler och tekniskt djup. Men det kunde bli mer: med AI som verktyg byggde jag en hel utbildningsplattform med interaktiva grafer, räkneexempel och övningsfrågor.

Resultatet är det du håller i handen nu – och den digitala plattformen på Radioskola.se, där du hittar samma material i interaktivt format med animerade grafer, inbyggda räknare och provsimulatorer. Allt gratis, alltid.

📻 Vad väntar dig som radioamatör?

Med ett certifikat får du rätt att sända på ett stort antal frekvensband – från kortvåg som studsar runt jorden till VHF och UHF för lokal och satellittrafik. Du kan prata med expeditioner i Antarktis, delta i tävlingar, bygga egna antenner och sändare, och ingå i ett globalt nätverk där tekniken är det gemensamma språket.

Och när mobilnäten och internet går ner vid en katastrof – är det radioamatörerna som fortfarande är på luften.

📚 Så här använder du handboken effektivt

1

Läs varje kapitel i ordning – grunderna återkommer i alla senare avsnitt

2

Räkna formelexemplen med penna och papper – det enda sättet att lära sig räkna

3

Orangefärgade rutor = exakt vad examinatorn frågar om

4

Gör övningsfrågorna utan att titta på svaren först

5

Repetera kapitlet om du missade fler än 2 av 5 frågor

6

Besök Radioskola.se för interaktiva grafer och provsimulatorer

Det finns hobbyer man tar upp och lägger ner. Och sedan finns det radioamatörhobbyn. Folk som började på 1960-talet sitter fortfarande vid sina stationer – inte för att de måste, utan för att det aldrig slutar vara intressant. Ny teknik, nya band, nya utmaningar. En solig sommarnatt kan du på 2 meter plötsligt höra en station från Frankrike tack vare ett atmosfäriskt fenomen som kallas Es-skikt. Nästa morgon är det borta igen. Den känslan – att naturen och fysiken samarbetar och ger dig ett fönster mot världen – den går inte att köpa sig till.

Kanske lockas du av tekniken, kanske av äventyret – att kontakta en expedition på en obebodd ö i Stilla havet, eller delta i en nödövning där din radio är enda förbindelsen ut. Kanske är det gemenskapen – det finns radioamatörer i nästan varje land på jorden, och anropssignalen är ditt globala namn. Det spelar ingen roll om du är 16 eller 76, student, vaktmästare eller ingenjör. Radioamatörhobbyn tar emot alla – och ger tillbaka mer än du förväntar dig.

🌍 Radioamatörer i siffror

Det finns över tre miljoner licensierade radioamatörer i världen, varav drygt 10 000 i Sverige. Under katastrofer som jordbävningar, orkaner och strömavbrott har amatörradionätverk upprepade gånger räddat liv när all annan kommunikation slagits ut. Hobbyn är erkänd av ITU – FN:s organ för telekommunikation – och har en unik fristad i radiospektrumet som skyddas internationellt.

Du som håller den här boken i handen har redan tagit det viktigaste steget – du har bestämt dig för att lära dig. Resten är bara arbete, och det är det roliga arbetet. Välkommen till luften.

⚠️ Viktigt om regelverk

Frekvenstillstånd, effektgränser och bandplaner kan ändras. Kontrollera alltid aktuell information på pts.se och ssa.se innan du genomför ditt prov.

73 de Dennis Grundare, Radioskola.se · 2026

Radioskola.se Gratis radioamatörutbildning för alla

Översikt

Innehållsförteckning

10 kapitel · 80+ avsnitt · Formler, tabeller och provfrågor

1	Grundläggande elektronik	–
1.1	Elektrisk ström och spänning	–
1.2	Resistans och Ohms lag	–
1.3	Effekt och energi	–
1.4	Kondensatorer	–
1.5	Spolar och induktans	–
1.6	Serie- och parallellkoppling	–
1.7	Växelström och impedans	–
1.8	Filter och resonanskretsar	–

2	Radioteknik	–
2.1	Signaler och modulation	–
2.2	Sändarens uppbyggnad	–
2.3	Mottagarens uppbyggnad	–
2.4	Transceiver – kombinerad sändare/mottagare	–
2.5	Halvledare och komponenter	–
2.6	Oscillatorer	–
2.7	Blandare och frekvensomvandling	–
2.8	Förstärkare	–

3	Antenner	–
3.1	Grundprinciper – hur antenner fungerar	–
3.2	Våglängd och frekvens	–
3.3	Dipolantenner	–
3.4	Vertikala antenner	–
3.5	Riktantenner – Yagi och Quad	–
3.6	Matarledningar – koax och tvåledare	–
3.7	Anpassning och SWR	–
3.8	Balun och mantelströmmar	–

4	Vågutbredning	–
4.1	Det elektromagnetiska spektrumet	–
4.2	Markvåg – följer jordytan	–
4.3	Rymdvåg och jonosfären	–
4.4	Siktlinjeförbindelse – VHF/UHF	–
4.5	Speciella utbredningsfenomen – Aurora, Es, EME	–
4.6	Solfläckar och solaktivitet	–

5	Mätinstrument	–
5.1	Varför behöver vi mätinstrument?	–
5.2	Multimeter – det grundläggande verktyget	–
5.3	SWR-meter och effektmätare	–
5.4	Oscilloskop – se signalernas form	–
5.5	Frekvensmätning	–
5.6	Signalgeneratorer	–
5.7	Dummyload och dämpare	–
5.8	Antennanalysator	–

6	Störningar	–
6.1	EMC-grundbegrepp och filosofi	–
6.2	Störningskällor i vår värld	–
6.3	Störningar från din sändare	–
6.4	Störningar på mottagare	–
6.5	Förebyggande och åtgärder	–
6.6	Filter och skärmning i praktiken	–
6.7	Systematisk felsökning	–

7	Regler och bestämmelser	–
7.1	Varför behöver vi regler?	–
7.2	Regelverkets uppbyggnad – från FN till din radiostuga	–
7.3	Tillstånd och certifikat	–
7.4	Anropssignaler – ditt unika radionamn	–
7.5	Frekvenser och bandplaner	–
7.6	Effektgränser	–
7.7	Tillåtet innehåll	–
7.8	Internationell trafik	–
7.9	Loggbok, QSL-kort och repeatrar	–

8	Trafikmetoder	–
8.1	Q-koder och förkortningar	–
8.2	Fonetiska alfabetet	–
8.3	RST-systemet	–
8.4	Anrop och QSO	–
8.5	Foni (tal)	–
8.6	CW (telegrafi)	–
8.7	Digitala trafiksätt	–
8.8	Nödtrafik	–

9	Säkerhet	–
9.1	Elsäkerhet	–
9.2	Antennsäkerhet	–
9.3	RF-strålning och hälsa	–
9.4	Åskskydd	–
9.5	Batterier och nödkraft	–

10	Praktisk trafik	–
10.1	Stationsuppbyggnad – ditt shack	–
10.2	Ditt första QSO	–
10.3	DX och tävlingar	–
10.4	Diplom och utmärkelser	–
10.5	Aktiviteter, evenemang och digitala modes	–
10.6	Resurser och fortsatt lärande	–

Kapitel 1

Grundläggande Elektronik

All radioteknik vilar på en och samma grund: förståelsen för hur elektroner rör sig, hur kretsar beter sig och hur vi kan forma elektriska signaler till radiofrekvent energi. Det är inte svårare än snickeri i grunden – det handlar om att lära sig ett nytt material och dess egenskaper.

I det här kapitlet bygger du upp det fundament du behöver för att förstå resten av handboken. Du behöver inte ha läst elektronik tidigare – vi börjar från noll och bygger upp steg för steg.

🪵 Analogin som binder ihop kapitlet

Tänk på ett rörsystem med vatten. Spänningen är vattentrycket – kraften som driver flödet. Strömmen är vattenflödet – hur mycket som rinner per sekund. Resistansen är rördiametern – ett smalt rör ger motstånd. Den här analogin håller hela kapitlet ut och gör de abstrakta begreppen handgripliga.

Vad du lär dig i kapitel 1

Avsnitt	Innehåll
1.1	Elektrisk ström och spänning
1.2	Resistans och Ohms lag
1.3	Effekt och energi
1.4	Kondensatorer
1.5	Spolar och induktans
1.6	Serie- och parallellkoppling
1.7	Växelström och impedans
1.8	Filter och resonanskretsar

1.1 Elektrisk ström och spänning

Elektrisk ström är flödet av elektriska laddningar – elektroner – genom en ledare. Varje gång du tänder en lampa, sänder ett radiomeddelande eller startar din bil rör sig miljarder elektroner genom kopparkablar och kretsar. Att förstå ström och spänning är att förstå den allra mest grundläggande mekanismen bakom all elektronik.

💧 Vattenanalogin – ett sätt att tänka

Föreställ dig vatten i ett rör. Strömmen (I) är som vattenflödet – hur många liter som passerar en punkt per sekund. Spänningen (U) är som vattentrycket – den kraft som driver vattnet framåt. Utan tryck rör sig inget vatten, och utan spänning flödar ingen elektrisk ström. Ju mer tryck, desto mer flöde – precis som i en elektrisk krets.

Ström – Ampere (A)

Ström betecknas I och mäts i Ampere (A), uppkallat efter den franske fysikern André-Marie Ampère. I radioteknik möter vi enorma variationer – från bråkdelar av en mikroampere i en känslig mottagarförstärkare till 20 ampere eller mer i ett HF-slutsteg vid full sändeffekt.

Prefix	Symbol	Värde	Exempel i radioteknik
Mikroampere	µA	0,000 001 A	S-meter, svaga ingångssignaler i mottagare
Milliampere	mA	0,001 A	LED-indikator (20 mA), mikrofonförstärkare
Ampere	A	1 A	Handhållen VHF-radio vid mottagning (0,5–2 A)
Kiloampere	kA	1 000 A	Blixt (20–200 kA) – därav behovet av blixtnedledare

💡 Att konvertera mellan enheter

Det vanligaste misstaget i beräkningar är att glömma konvertera milliampere till ampere. Kom ihåg: 1 A = 1 000 mA = 1 000 000 µA. Ska du räkna med Ohms lag måste strömmen alltid vara i ampere – annars blir svaret tusen gånger fel.

Snabbomvandling: 500 mA = 0,5 A | 250 mA = 0,25 A | 50 mA = 0,05 A

Spänning – Volt (V)

Spänning betecknas U (från tyska Unterschied – skillnad) och mäts i Volt (V). Det är skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter. Utan spänningsskillnad händer ingenting – precis som vatten inte rinner om marken är helt plan.

Spänning	Källa eller användning
1,5 V	AA/AAA-batteri (ficklampor, enklare handhållna apparater)
9 V	Transistorbatteri (äldre handhållna radioapparater)
12 V	Bilbatteri, mobila installationer
13,8 V	Standard för amatörradioutrustning – universell standard inom hobbyn
48 V	Fantommatning för kondensatormikrofoner
230 V	Hushållsel i Sverige (växelström – livsfarligt vid felhantering)

⚠️ Elsäkerhet – detta måste du veta

Spänningar över 50 V kan vara livsfarliga. Var alltid försiktig med nätspänning (230 V AC), äldre rörradioapparater som kan ha 100–500 V DC inuti, och kondensatorer som kan hålla kvar laddning länge efter att apparaten stängts av. Koppla aldrig in radioutrustning direkt i vägguttaget – använd alltid ett nätaggregat som omvandlar 230 V AC till 13,8 V DC.

Notera: det är strömmen genom kroppen som är livsfarlig, inte spänningen i sig – men spänningen avgör hur stor ström som flödar. Vid 50 V kan strömmen genom kroppens resistans (typiskt 1 000–10 000 Ω) bli tillräcklig för hjärtflimmer.

Likström (DC) och växelström (AC)

Det finns två fundamentalt olika typer av elektrisk ström. Att veta skillnaden – och att aldrig blanda ihop dem – är avgörande för säker drift av din radiostation.

Typ	Förkortning	Beskrivning	Användning i radio
Likström	DC	Flödar alltid i samma riktning, från plus till minus	Batterier, nätaggregat (13,8 V DC), all elektronik inuti radion
Växelström	AC	Växlar riktning periodiskt. I Sverige 50 Hz = 50 gånger per sekund	Vägguttag (230 V AC, 50 Hz), transformatorer i nätaggregat

💧 DC och AC i vattenanalogin

Likström (DC) är som en flod som alltid rinner åt samma håll – stabilt och förutsägbart. Växelström (AC) är som vattnet i ett tidvattenområde som rytmiskt byter riktning – det skvalpar fram och tillbaka 50 gånger i sekunden. Din radio drivs av DC inuti, men hämtar sin energi från vägguttaget med AC via ett nätaggregat som omvandlar.

Varför 13,8 V – inte 12 V?

Det kan verka konstigt att standarden är 13,8 V när de flesta bilbatterier anges till 12 V. Förklaringen är enkel: ett 12 V-blybatteri har i fullt laddat tillstånd faktiskt 12,6–13,2 V, och vid inkopplat laddningsaggregat stiger spänningen till 13,6–14,4 V. Radioapparater konstrueras för att fungera optimalt i hela detta spänningsintervall, med 13,8 V som mittenvärde. En radio som matas med bara 11–12 V levererar märkbart lägre sändeffekt.

📻 Praktisk nytta – strömförsörjning i stationen

Beräkna batteritid: Batteritid (h) = Kapacitet (Ah) ÷ Förbrukning (A). Exempel: ett 7 Ah-batteri och en radio som drar 0,5 A ger 14 timmars drift. Blanda sändning och mottagning? Räkna ett viktat medelvärde av strömmen.

Dimensionera nätaggregat: Välj alltid aggregat med god marginal. En 100 W HF-radio drar ungefär 2 A vid mottagning men upp till 22 A vid full sändeffekt (CW-keydown eller PEP-toppar). Varför inte bara 7,2 A (100 W ÷ 13,8 V)? Slutsteget har en verkningsgrad på ca 50–60 % – det betyder att radion drar 180–200 W från nätaggregatet för att leverera 100 W RF ut i antennen. 200 W ÷ 13,8 V ≈ 14,5 A, och med övrig elektronik i radion landar totalförbrukningen kring 20–22 A. Välj ett 25–30 A-aggregat, inte ett på 15 A.

Kabeltjocklek spelar roll: Tunn kabel ger spänningsfall. En kabel med 10 m enkel väg (20 m tur och retur) av 2,5 mm² koppar har ungefär 0,14 Ω DC-resistans. Vid 20 A ström uppstår ett spänningsfall på U = R × I = 0,14 × 20 = 2,8 V – radion får bara 11,0 V i stället för 13,8 V, vilket märkbart sänker sändeffekten. Använd minst 6 mm² kabel för HF-transceiver med slutsteg, och håll kabellängden så kort som möjligt.

Räkneexempel

Exempel 1 – Batteritid under fältövning

En handhållen VHF-radio sänder med 1,5 A och tar emot med 0,3 A. Under en fältövning sänder du 20 % av tiden och lyssnar 80 % av tiden. Batteriet är 12 Ah. Hur länge räcker det?

Genomsnittlig ström: I = 0,20 × 1,5 + 0,80 × 0,3 = 0,30 + 0,24 = 0,54 A
Batteritid: t = 12 Ah ÷ 0,54 A ≈ 22 timmar

Exempel 2 – Välja rätt nätaggregat

Din HF-transceiver kräver 13,8 V och har maxförbrukning 22 A vid sändning, 2 A vid mottagning. Vilken minsta strömstyrka behöver nätaggregatet klara?

Säkert val: välj 25–30 A för att ha marginal och undvika att aggregatet arbetar vid max hela tiden (det förkortar livslängden och ger sämre spänningsstabilitet).

🎯 Viktigt för provet

Ström mäts i Ampere (A), betecknas I
Spänning mäts i Volt (V), betecknas U
DC flödar alltid åt samma håll – AC byter riktning periodiskt
Amatörradiostandardspänning: 13,8 V DC
Konvertera alltid mA till A innan du beräknar (1 A = 1 000 mA)
Spänningar över 50 V är livsfarliga

Övningsfrågor – 1.1 Ström och spänning

Försök svara utan att titta i texten. Facit finns i slutet av kapitlet. GRUND = begrepp och definitioner · RÄKNA = uträkning krävs · PROV = PTS-examinationsnivå.

Fråga 1

Grund 1. Vilken enhet mäts elektrisk ström i? Vad är beteckningen för ström i formler? Ange också de vanligaste underenheterna och deras relationer till grundenheten.

Fråga 2

Grund 2. Vad är skillnaden mellan likström (DC) och växelström (AC)? Ge ett konkret praktiskt exempel på vardera typ i en typisk radiostation.

Fråga 3

Grund 3. Vilken spänning är standard för amatörradioutrustning, och varför är det inte exakt 12 V trots att de flesta mobila installationer körs från ett 12 V-bilbatteri?

Fråga 4

Räkna 4. Du har ett 12 Ah-batteri och en handhållen VHF-radio som förbrukar 1,5 A vid sändning och 0,3 A vid mottagning. Under ett fältpass sänder du 20 % av tiden och tar emot 80 % av tiden.

a) Vad är den genomsnittliga strömförbrukningen?
b) Hur länge räcker batteriet?

Fråga 5

Räkna 5. Omvandla följande strömvärden till ampere:
a) 250 mA b) 4 200 µA c) 0,75 kA d) 85 mA

Omvandla dessutom: 0,035 A till mA och till µA.

Fråga 6

Prov 6. Vid nödkommunikation efter en storm ska du driva en HF-transceiver (100 W, 13,8 V, max 22 A vid sändning / 2 A vid mottagning) från en 60 Ah-batteribank. Du planerar att sända 15 minuter och ta emot 45 minuter per timme.

a) Beräkna den genomsnittliga strömförbrukningen per timme.
b) Hur många timmars drift ger batteribanken om du vill undvika att ladda ur den under 50 % (vilket skyddar batteriet och behåller reserv)?
c) Nätaggregatet hemma ger 13,8 V med max 25 A. Är det tillräckligt för detta scenario?

Fråga 7

Prov 7. Varför anges just 50 V som gränsen för "farlig spänning" i svenska elsäkerhetsföreskrifter, och vad är det specifikt med kroppen som avgör denna gräns – snarare än spänningen i sig?

Beräkna hur stor ström som kan flöda genom en person med kroppsmotstånd 2 000 Ω om personen rör vid 50 V respektive 230 V.

1.2 Resistans och Ohms lag

Resistans är ett materials förmåga att bromsa elektrisk ström. Alla material har resistans, men skillnaderna är astronomiska: koppars resistivitet är femton miljoner gånger lägre än gummits. Det är denna skillnad som gör det möjligt att leda ström exakt dit vi vill – och blockera den överallt annars.

💧 Vattenanalogin – resistans som friktionen i röret

Resistans är som friktionen i ett vattenrör. Ett brett, slätt kopparrör (koppartråd) har nästan ingen friktion – vattnet flödar lätt. Ett smalt rör fyllt med grus (kolresistor) har stor friktion – vattnet tvingas fram långsamt. Mer friktion = mer motstånd = lägre strömflöde vid samma tryck (spänning).

Resistans betecknas R och mäts i Ohm (Ω), uppkallat efter den tyske fysikern Georg Simon Ohm. I praktiken möter vi allt från milliohm i korta kablar till megaohm i isolationsmaterial.

Prefix	Symbol	Värde	Exempel
Milliohm	mΩ	0,001 Ω	Korta kopparledare, kabelskarvkontakter
Ohm	Ω	1 Ω	Lågohmiga resistorer, dummylast (50 Ω)
Kilohm	kΩ	1 000 Ω	Vanligaste resistorerna i elektronik
Megohm	MΩ	1 000 000 Ω	Isolationsmätning, ingångssteg i voltmetrar

Ohms lag – grundformeln

Ohms lag beskriver det matematiska sambandet mellan spänning (U), ström (I) och resistans (R). Det är den mest fundamentala lagen i all elektronik och sitter i ryggmärgen på alla som arbetar med teknik.

U = R × I Spänning (V) = Resistans (Ω) × Ström (A) | Även: I = U ÷ R & R = U ÷ I

💡 URI-triangeln – hur du alltid hittar rätt formel

Täck det du söker med fingret – det som syns kvar är formeln.
Täck U → R × I · Täck R → U ÷ I · Täck I → U ÷ R

Räkneexempel

Exempel 1 – LED-serieresistor

En LED på din radiofront kräver 2 V och 20 mA. Radion matas med 12 V. Vilken resistans behövs i serie med LED:en?

Spänning över resistorn: 12 V − 2 V = 10 V | Omvandla: 20 mA = 0,020 A
R = U ÷ I = 10 V ÷ 0,020 A = 500 Ω → välj standardvärdet 470 Ω eller 510 Ω

Exempel 2 – Spänningsfall i DC-matningskabel

En 5 m DC-matningskabel (tur och retur 10 m) med 1,5 mm² tvärsnittsarea har DC-resistansen 0,12 Ω. Under sändning drar radion 20 A. Vilket spänningsfall uppstår?

U = R × I = 0,12 Ω × 20 A = 2,4 V
Med 13,8 V från nätaggregatet får radion bara 11,4 V – sändeffekten sjunker märkbart. Lösning: kortare kabel eller större tvärsnittsarea (minst 6 mm² för HF-transceiver).

Exempel 3 – Felsökning med multimeter

Du mäter 9 V över en okänd resistor och 18 mA ström. Vad är resistansen? Vilken standardresistor är det troligen?

Omvandla: 18 mA = 0,018 A | R = U ÷ I = 9 V ÷ 0,018 A = 500 Ω
Troligen en 470 Ω eller 510 Ω resistor (E12-serien) med 5 % tolerans. 470 Ω × 1,05 = 493 Ω, OK.

Material och resistivitet

Inte alla material leder lika bra. Valet av material avgör om vi har en ledare, en resistor eller en isolator – och i radioteknik är detta val kritiskt för kretskortsspår, antennelement, skärmning och isolering.

Kategori	Typiska material	Resistans	Användning i radio
Ledare	Silver, koppar, guld, aluminium	Mycket låg	Kablar, antennelement, kretskortsspår, kontaktytor
Halvledare	Kisel, germanium, kol	Kontrollerbar	Transistorer, dioder, resistorer
Isolatorer	Plast, gummi, keramik, luft	Mycket hög	Kabelisolering, antennisolatorer, chassimontering

🤔 Varför koppar och inte silver i kablar?

Silver leder faktiskt bättre än koppar – men är dyrare. Skillnaden i resistans är bara cirka 6 %. I praktiken används silver enbart som ytbeläggning på kontakter och i militär/rymdtillämpningar. Koppar ger det bästa förhållandet mellan kostnad och prestanda och är den universella standarden för alla elektriska ledare.

Varför 50 Ω är radiostandard

Koaxkablar och radioapparater konstrueras i dag nästan uteslutande för 50 Ω. Det är ingen slump – 50 Ω är en genomtänkt kompromiss. Lägst dämpning i en luftfylld koaxkabel uppnås vid ungefär 77 Ω, medan högst effektkapacitet (maximalt RF-spänningshållfasthet) uppnås vid ungefär 30 Ω. Geometriskt medelvärde: √(77 × 30) ≈ 48 Ω, avrundat till 50 Ω. Det satte sig som världsstandard för amatörradio och professionell RF-teknik under andra världskriget.

📻 Praktisk nytta – vad Ohms lag används till varje dag

Dimensionera kablar: Beräkna spänningsfall med U = R × I. Max 0,5 V fall i matningskabel (ca 3,6 % av 13,8 V) är en bra tumregel.
Välja resistorer: LED-serien, spänningsdelare och strömgränser beräknas alla med Ohms lag. Välj alltid närmaste standardvärde i E12- eller E24-serien.
Felsökning: Mät spänning och ström, beräkna resistans och jämför med schematvärdet. Nästan noll Ω = kortslutning. Oändligt Ω = avbrott.
Nätaggregatsstorlek: Nätaggregatsstorlek beräknas med hänsyn till slutstegets verkningsgrad – se avsnitt 1.3 för fullständig genomgång.

⚠️ Det absolut vanligaste misstaget

Glöm aldrig att konvertera milliampere till ampere innan beräkningen. 500 mA = 0,5 A, inte 500 A. Fel enhet ger svar som är tusen gånger för stora – och det avslöjas direkt om du stannar upp och frågar dig: är det här rimligt?

Kontrollvana: Gör alltid en rimlighetscheck. En resistor på 470 Ω med 12 V spänning bör ge I = 12 ÷ 470 ≈ 25 mA – ungefär som en LED. Om svaret är 25 A har något gått fel.

🎯 Viktigt för provet

Ohms lag: U = R × I (och de två omskrivna formerna)
Resistans mäts i Ohm (Ω), betecknas R
URI-triangeln: täck det du söker – det kvarvarande är formeln
Konvertera alltid mA → A innan beräkning (÷ 1 000)
50 Ω är standard-impedans för amatörradio och RF-teknik
Koppar används i kablar pga utmärkt ledningsförmåga till rimlig kostnad

Övningsfrågor – 1.2 Resistans och Ohms lag

Lös alla uträkningar utan räknare i första hand – det tränar din känsla för rimlighet och är bra förberedelse inför provet. Facit finns i slutet av kapitlet.

Fråga 1

Grund 1. Ange Ohms lag i alla tre formerna (för U, för I och för R). Vad betecknar varje bokstav och i vilken enhet mäts de? Rita URI-triangeln och förklara hur den används.

Fråga 2

Grund 2. Rangordna dessa material från lägst till högst resistans: silver, plast, kol, koppar, gummi, aluminium.

Förklara sedan varför silver inte används i kablar trots att det är ett bättre ledande material än koppar.

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna det okända värdet i varje fall (konvertera enheter om det behövs!):
a) U = ? R = 330 Ω I = 45 mA
b) I = ? U = 13,8 V R = 4,7 kΩ
c) R = ? U = 6 V I = 12 mA
d) U = ? R = 50 Ω I = 2 A

Fråga 4

Räkna 4. En matningskabel till en antennrotor har DC-resistansen 0,8 Ω (tur och retur). Rotorn drar 3 A under rörelse.

a) Vilket spänningsfall uppstår i kabeln?
b) Om nätaggregatet levererar 13,8 V – vilken spänning faktiskt når rotorn?
c) Rotortillverkaren anger att rotorn kräver minst 11 V för korrekt drift. Är installationen godkänd?

Fråga 5

Räkna 5. Du ska bygga en 50 Ω dummylast av fyra lika resistorer. Hur kopplar du dem och vilken resistans ska varje enskild resistor ha? Redovisa båda möjliga lösningarna och förklara för- och nackdelar.

Fråga 6

Prov 6. En SWR-meter mäter den framåtgående spänningen till 70,7 V (RMS) i ett 50 Ω-system.

a) Beräkna strömmen genom systemet med Ohms lag.
b) Beräkna effekten i systemet (P = U × I).
c) En tekniker påstår att koaxkabelns resistans (3 dB förlust vid denna effektnivå) är acceptabelt. Instämmer du? Motivera med beräkning.

Fråga 7

Prov 7. Varför anges antennimpedansen för de flesta amatörradioapparater till 50 Ω och inte 75 Ω (som används för kabel-TV och TV-antenner)?

Beskriv det fysikaliska resonemang som leder till kompromissen 50 Ω, och nämn vid vilken impedans en luftfylld koaxkabel har lägst dämpning respektive högst effektkapacitet.

1.3 Effekt och energi

Effekt beskriver hur snabbt energi omvandlas eller förbrukas. Resistans och ström räcker inte – vi behöver veta hur mycket arbete som utförs per sekund. Det är skillnaden mellan en liten LED-indikator och ett 100 W slutsteg: båda drar ström, men slutsteget omvandlar energin enormt mycket snabbare.

Effekt (P) mäts i Watt (W)

Uppkallat efter uppfinnaren James Watt (1736–1819)

Prefix	Symbol	Värde	Radioexempel
Milliwatt	mW	0,001 W	QRP-sändare (100 mW), laserpekare (5 mW)
Watt	W	1 W	Handhållen VHF-radio på låg effekt
Kilowatt	kW	1 000 W	Kraftiga slutsteg – max 1 kW PEP med individuellt PTS-tillstånd

De tre effektformlerna – välj rätt för situationen

Det finns tre sätt att beräkna effekt. Alla ger exakt samma svar, men du väljer den formel som passar de storheter du redan känner till.

Du känner till…	Formel	Snabbexempel
Spänning (U) och ström (I)	P = U × I	13,8 V × 7,2 A = 99 W
Ström (I) och resistans (R)	P = I² × R	2 A² × 50 Ω = 200 W
Spänning (U) och resistans (R)	P = U² / R	100 V² / 50 Ω = 200 W

⚠️ De tre vanligaste misstagen

Glömmer konvertera mA → A. P = 12 V × 500 mA ger inte 6 000 W – konvertera till 0,5 A och få rätt svar: 6 W.
Tror att I² = I × 2. I² betyder I × I. Om I = 5 A är I² = 25, inte 10.
Multiplicerar i stället för att dividera i U²/R. Formelns sista tecken är divisionstecken: P = U² delat med R.

Räkneexempel

Exempel 1 – HF-transceiver

En HF-radio drar 22 A från ett 13,8 V nätaggregat under sändning. Hur stor är totaleffekten?

P = U × I = 13,8 V × 22 A = 303,6 W ≈ 304 W

Notera: detta är totalförbrukning. Ut i antennen går kanske 100 W – resten blir värme i slutsteget.

Exempel 2 – Dummylast

En 50 Ω dummylast passeras av 2 A. Hur stor effekt måste den tåla?

I² = 2 × 2 = 4 → P = I² × R = 4 × 50 = 200 W

200 W kräver kraftig kylning – fläkt eller vätskekylning!

Exempel 3 – Antennresistans

En antenn med 50 Ω strålningsresistans matas med 22 V (RF). Hur mycket effekt strålas ut?

U² = 22 × 22 = 484 → P = U² / R = 484 / 50 = 9,7 W ≈ 10 W

Decibel (dB) – det logaritmiska effektmåttet

Eftersom effekter i radioteknik kan variera från nanowatt till kilowatt används decibel för att beskriva förhållandet mellan två effekter. dB är ett relativt mått – inte ett absolut värde.

dB-värde	Effektförhållande	Praktisk betydelse
+3 dB	×2	Dubbel effekt
+6 dB	×4	Fyrdubbel effekt
+10 dB	×10	Tiofaldig effekt
+20 dB	×100	Hundrafaldig effekt
−3 dB	×0,5	Halva effekten
−10 dB	×0,1	En tiondel av effekten
0 dB	×1	Ingen förändring

💡 Addera dB-värden för att multiplicera effekter

+10 dB + 3 dB = +13 dB → ×10 och sedan ×2 = ×20
+10 dB + 10 dB = +20 dB → ×100
+10 dB + 10 dB + 10 dB = +30 dB → ×1 000

Kabelförlust: Sändaren ger 100 W. Kabeln har 3 dB förlust → 50 W når antennen.

Förstärkare: 5 W in, +10 dB förstärkning → 50 W ut.

Verkningsgrad

Ingen energiomvandling är perfekt – en del går alltid förlorad som värme. Verkningsgraden (η, uttalas "eta") anger hur stor andel av tillförd energi som blir nyttig effekt.

η = (P_ut / P_in) × 100 %

P_ut = nyttig effekt ut | P_in = tillförd effekt in

Exempel 4 – Slutstegets verkningsgrad

Slutsteget drar 300 W från nätaggregatet men levererar 200 W RF. Verkningsgrad?

η = (200 / 300) × 100 % = 66,7 %

De övriga 100 W blir värme – kylflänsen och fläkten måste klara det!

Exempel 5 – Effektnivåer i amatörradio

Effektnivå	Beteckning	Typisk användning
0,1 – 5 W	QRP	Minimalistisk, portabel, batteridrift
5 – 25 W	Låg	Handhållen VHF/UHF, lokal trafik
50 – 100 W	Medium	Standard HF-transceiver, Europa
100 – 200 W	Hög (tillståndsfri)	DX-trafik, tävlingar – max utan särskilt tillstånd
201 – 1 000 W	Hög (med tillstånd)	DX, tävlingar – kräver individuellt PTS-tillstånd för specifika band och platser

⚠️ Effektgränser i Sverige – tvåstegsmodellen

Utan särskilt tillstånd (tillståndsfritt):

Med individuellt tillstånd från PTS:

PEP = Peak Envelope Power – högsta momentana effekten i sändarsignalens kuverttopp.

📻 Praktisk nytta för radioamatörer

Dimensionera nätaggregat: Den naiva beräkningen I = P / U = 100 W / 13,8 V ≈ 7,2 A stämmer inte i praktiken, eftersom slutstegets verkningsgrad bara är 50–60 % – radion drar därför 20–22 A vid 100 W RF ut. Välj alltid 25–30 A aggregat med marginal för att undvika överbelastning och värme.
Välja resistorwatt: Beräkna P = I² × R. En 470 Ω med 20 mA: P = 0,0004 × 470 ≈ 0,19 W → välj ½ W resistor.
Beräkna effektförlust i kabel: P_förlust = I² × R_kabel. Minimera med tjockare kabel.
Dubbel effekt ≠ dubbel räckvidd: För att fördubbla räckvidden behövs fyra gånger effekten (+6 dB).

🎯 Viktigt för provet

Tre effektformler: P = U×I, P = I²×R, P = U²/R – välj efter vad du vet
I² = I×I (inte I×2!), U² = U×U (inte U×2!)
+3 dB = dubbel effekt | +10 dB = tiofaldig effekt | −3 dB = halva
Verkningsgrad: η = (P_ut / P_in) × 100 %
Konvertera alltid mA → A och mW → W innan beräkning
Tillåten sändeffekt varierar per band – kontrollera alltid pts.se. På de flesta band gäller 200 W PEP utan särskilt tillstånd, och upp till 1 000 W PEP med individuellt PTS-tillstånd.

Övningsfrågor – 1.3 Effekt och energi

Välj alltid formel innan du sätter in siffror. Kontrollera alltid att svaret är rimligt.

Fråga 1

Grund 1. Förklara med egna ord vad effekt är och hur den skiljer sig från energi. Vilken enhet mäts effekt i och vad heter den uppkallad efter?

Fråga 2

Grund 2. Du har tre effektformler att välja mellan. I vilka situationer använder du respektive formel? Ge ett radioexempel för varje.

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna effekten i varje fall. Ange också vilken formel du valde och varför:
a) U = 13,8 V, I = 15 A
b) I = 500 mA, R = 8 Ω
c) U = 50 V, R = 50 Ω
d) U = 230 V, I = 4,35 A

Fråga 4

Räkna 4. En HF-transceiver levererar 100 W RF till antennen och drar totalt 22 A från ett 13,8 V nätaggregat vid sändning.

a) Hur stor är den totala ineffekten (P_in)?
b) Vad är verkningsgraden (η)?
c) Hur stor effekt (i watt) omvandlas till värme?
d) Kylflänsen klarar 100 W utan fläkt. Behövs fläkt?

Fråga 5

Räkna 5. Din sändare ger 100 W. Koaxkabeln till antennen har 3 dB förlust.

a) Hur många watt når antennen?
b) Du byter till en kabel med bara 1 dB förlust. Är det värt bytet i watt räknat?
c) Hur många dB förstärkning från en riktantenn behövs för att kompensera 3 dB kabelförlust?

Fråga 6

Prov 6. En 470 Ω resistor är seriekopplad med en LED och ansluten till 12 V. Strömmen är 20 mA.

a) Beräkna effekten som värme i resistorn med P = I² × R.
b) Stämmer svaret med P = U_R × I om du beräknar spänningsfallet över resistorn?
c) Vilken standardeffekt (¼ W, ½ W, 1 W) ska resistorn minst ha?

Fråga 7

Prov 7. En radioamatör byter från 100 W till 400 W sändeffekt. Hur många dB är ökningen? Kan han förvänta sig dubbelt så lång räckvidd? Motivera svaret.

1.4 Kondensatorer

En kondensator består av två ledande plattor separerade av ett isolerande material – dielektrikum. Den kan lagra elektrisk energi i ett elektriskt fält, men till skillnad från ett batteri sker laddning och urladdning nästan omedelbart.

💡 Gummihinna-analogin

Tänk dig en gummihinna spänd tvärs över ett vattenrör. Likström (DC) töjer hinnan tills den inte rör sig mer – sedan stopp. Växelström (AC) får hinnan att vibrera fram och tillbaka – energin passerar! Ju högre frekvens, desto lättare vibrerar hinnan och desto friare passerar signalen.

Kapacitans (C) mäts i Farad (F)

Uppkallat efter Michael Faraday. 1 F är enormt – i praktiken används pF, nF och µF.

Prefix	Symbol	Värde	Radioexempel
Pikofarad	pF	10⁻¹² F	VFO-avstämning, antennanpassning, RF-kretsar
Nanofarad	nF	10⁻⁹ F	Koppling mellan förstärkarsteg, filter
Mikrofarad	µF	10⁻⁶ F	Avkoppling, nätaggregatsfilter, audioväg
Millifarad	mF	10⁻³ F	Stora filterkondensatorer i kraftiga nätaggregat

Beteende mot DC och AC

Signaltyp	Vad händer	Konsekvens
DC	Kondensatorn laddas upp tills spänningarna är lika – sedan flödar ingen ström	Blockerar likström fullständigt när den är laddad
AC (låg f)	Laddas och laddas ur, men hinner inte följa snabbt – hög reaktans	Svårt för signalen att passera
AC (hög f)	Hinner lätt laddas/urladdas i takt med signalen – låg reaktans	Signalen passerar nästan fritt

Kapacitiv reaktans X_C

Kondensatorns "motstånd" mot växelström kallas kapacitiv reaktans. Den beror på frekvensen – och är omvänt proportionell mot den.

X_C = 1 / (2π × f × C)

X_C i ohm | f i hertz | C i farad | 2π ≈ 6,28

🔑 Nyckelsamband – reaktansen minskar när frekvensen ökar

Hög frekvens → låg X_C → signalen passerar lätt.
Låg frekvens → hög X_C → signalen bromsas.

Exempel: En 1 µF kondensator har X_C ≈ 3 180 Ω vid 50 Hz men bara 0,16 Ω vid 1 MHz – en faktor 20 000 skillnad!

Kondensatortyper och val

Typ	Värden	Egenskaper	Radioexempel
Keramisk	1 pF – 10 µF	Liten, snabb, stabil, billig	RF-bypass, avkoppling, VFO
Film (polyester)	100 pF – 10 µF	Precision, låga förluster	Filter, koppling, precisionskretsar
Elektrolyt	1 µF – 10 000 µF	Stor kapacitans, polariserad!	Nätaggregat, energilager
Variabel (trimmer)	5 – 500 pF	Justerbar med skruv	Finavstämning VFO, kristalloscillator
Variabel (vrid)	10 – 500 pF	Justerbar med ratt	Äldre mottagare, antenntuner

⚠️ Elektrolytkondensatorer – kritisk polaritet

Elektrolytkondensatorer är polariserade – de har en plus- och en minussida. Fel anslutning kan leda till överhettning, läckage och i värsta fall en kraftig smäll med kemikaliespill.

Kännetecken: Grå rand med minustecken (−) markerar minuspolen. Den kortare benet är minus på nya komponenter.

Tidskonstant – hur snabbt laddas en kondensator?

En kondensator laddas inte omedelbart – hastigheten beror på både kapacitansen och resistansen i kretsen. Sambandet beskrivs av tidskonstanten τ (tau).

τ = R × C

τ i sekunder | R i ohm | C i farad

Tid	Laddning	Urladdning
1τ	63 %	37 % kvar
2τ	86 %	14 % kvar
3τ	95 %	5 % kvar
5τ	99 % (praktiskt fulladdat)	1 % kvar (praktiskt urladdat)

Exempel – Avkopplingskondensator

En 100 µF kondensator laddas genom en 1 kΩ resistor:
τ = 1 000 × 100 × 10⁻⁶ = 0,1 s. Fullt laddad efter cirka 5τ = 0,5 s.

En 100 nF bypass-kondensator med 50 Ω: τ = 50 × 10⁻⁷ = 5 µs – tusen gånger snabbare. Det är därför små keramiska kondensatorer reagerar blixtsnabbt på RF-störningar.

Serie- och parallellkoppling av kondensatorer

Kondensatorer följer omvända regler jämfört med resistorer – ett viktigt faktum att hålla isär!

Koppling	Formel	Resultat	Exempel
Serie	1/C_tot = 1/C₁ + 1/C₂	Kapacitansen minskar	Två 100 µF i serie → 50 µF
Parallell	C_tot = C₁ + C₂	Kapacitansen ökar	100 µF + 100 µF → 200 µF

📻 Praktisk nytta för radioamatörer

DC-blockering: Kopplingskondensator blockerar likströmsbias men släpper igenom RF/audio.
RF-bypass: 100 nF keramisk parallellt över IC:s matningspinnar leder bort HF-störningar till jord.
VFO-avstämning: Variabel kondensator (med spole) bestämmer oscillatorfrekvensen.
Antenntuner: Variabel C kompenserar induktiv reaktans i antennen, förbättrar SWR.
Nätaggregatsfilter: Stora elektrolyter (1 000–10 000 µF) jämnar ut likriktad spänning.

🎯 Viktigt för provet

Enhet: Farad (F) – i praktiken pF, nF, µF
Blockerar DC, släpper igenom AC – mer vid högre frekvens
X_C = 1/(2πfC) – reaktansen minskar vid högre frekvens
Elektrolyter har polaritet – fel anslutning kan ge explosion
Serie: C minskar (som parallella resistorer)
Parallell: C adderas (som resistorer i serie)
Tidskonstant: τ = R × C – efter 5τ är kondensatorn praktiskt fulladdat/urladdad

Övningsfrågor – 1.4 Kondensatorer

Fråga 1

Grund 1. Förklara med egna ord varför en kondensator blockerar likström men inte växelström. Använd gummihinna-analogin i förklaringen.

Fråga 2

Grund 2. Vilken kondensatortyp har polaritet och varför är det kritiskt att ansluta den rätt? Hur känner man igen plus- och minussidan på en ny komponent?

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna kapacitiv reaktans X_C för en 100 pF kondensator vid:
a) 7 MHz (40m-bandet)
b) 144 MHz (2m-bandet)
c) Vad händer med reaktansen när frekvensen ökar? Motivera med formeln.

Fråga 4

Räkna 4. Du har tre kondensatorer: 47 µF, 100 µF och 220 µF.

a) Vad blir total kapacitans om du kopplar dem parallellt?
b) Vad blir Ctot om du kopplar 47 µF och 100 µF i serie?
c) Varför kopplar man kondensatorer parallellt i nätaggregat?

Fråga 5

Räkna 5. En kopplingskondensator på 10 µF används i audiovägen för att blockera DC men släppa igenom ljud (20 Hz – 20 kHz).

a) Beräkna X_C vid 20 Hz (lägsta ljudfrekvens).
b) Beräkna X_C vid 1 000 Hz (mellanfrekvens).
c) Är 10 µF ett bra val? Motivera med hjälp av reaktansvärdena.

Fråga 6

Prov 6. Förklara vad en "bypass-kondensator" (avkopplingskondensator) gör i en elektronisk krets. Varför placeras ofta en liten keramisk (100 nF) kondensator parallellt med en stor elektrolyt (100 µF) i nätaggregat och förstärkare?

1.5 Spolar och induktans

En spole (induktor) är en lindad tråd. När ström flödar genom den skapas ett magnetfält som lagrar energi – precis som kondensatorn lagrar energi i ett elektriskt fält, men med exakt omvända egenskaper mot ström och frekvens.

💡 Det tunga vattenhjulet

Föreställ dig ett tungt vattenhjul i ett rör. Likström startar hjulet och det snurrar sedan jämnt – strömmen flödar fritt. Växelström vill byta riktning hela tiden, men det tunga hjulet motstår – det "ogillar" riktningsbyten. Högre frekvens = fler riktningsbyten per sekund = ännu mer motstånd.

Induktans (L) mäts i Henry (H)

Uppkallat efter Joseph Henry. I praktiken används nH, µH och mH.

Prefix	Symbol	Värde	Radioexempel
Nanohenry	nH	10⁻⁹ H	VHF/UHF-kretsar, RF-choker
Mikrohenry	µH	10⁻⁶ H	HF-kretsar, antennspolar, LC-filter
Millihenry	mH	10⁻³ H	Audiofilter, stora RF-choker
Henry	H	1 H	Nätaggregat, transformatorer

Kondensator vs Spole – fullständiga motsatser

Egenskap	Kondensator (C)	Spole (L)
Likström (DC)	Blockerar	Släpper igenom
Växelström (AC)	Släpper igenom	Bromsar
Hög frekvens	Låg reaktans (lätt)	Hög reaktans (svårt)
Lagrar energi i	Elektriskt fält	Magnetfält
Reaktansformel	X_C = 1/(2πfC)	X_L = 2πfL
Frekvens ökar	Reaktans minskar ↓	Reaktans ökar ↑

Induktiv reaktans X_L

X_L = 2π × f × L

X_L i ohm | f i hertz | L i henry | 2π ≈ 6,28

Exempel 1 – RF-choke på matarledning

En 10 µH spole används för att blockera RF vid 14 MHz. Vilken reaktans?

X_L = 6,28 × 14 × 10⁶ × 10 × 10⁻⁶ ≈ 879 Ω

Nära 900 Ω – RF blockeras effektivt medan DC flödar fritt.

Exempel 2 – Jämförelse 50 Hz vs 144 MHz

En 100 µH spole: X_L vid 50 Hz ≈ 0,031 Ω (försumbart). X_L vid 144 MHz ≈ 90 500 Ω (enormt). Samma spole, faktor tre miljoner skillnad – det är varför spolen fungerar som RF-choke men är helt transparent för nätfrekvens och likström.

Faktorer som påverkar induktansen

Förändring	Effekt på L
Fler varv	Högre L (kvadratiskt samband – dubbla varven ger fyra gånger L)
Järn- eller ferritkärna	Mycket högre L (10–1 000 gånger luftkärna)
Större diameter	Högre L
Längre spole (samma varv)	Lägre L

Spoltyper för radioamatörer

Typ	Beskrivning	Radioexempel
Luftkärna	Lindad utan kärna eller med plastkärna	VFO, RF-filter, precision-LC
Ferritkärna (toroid)	Lindad på ferritring – hög permeabilitet	Bredbandstransformator, balun, RF-choke
Pulverkärna	Järnpulver i bindemedel – högt Q	HF-filter, transformatorer
RF-choke	Många varv på ferrit – hög HF-impedans	Blockera RF på matarledning, balun
Variabel	Justerbar kärna med skruv	Finavstämning oscillator, IF-filter

Tidskonstant – hur snabbt bygger spolen upp ström?

Precis som en kondensator inte laddas omedelbart, når strömmen genom en spole inte sitt maxvärde direkt. Spolens tidskonstant beskriver hur snabbt magnetfältet byggs upp.

τ = L / R

τ i sekunder | L i henry | R i ohm

Tidsförloppet är detsamma som för kondensatorn: efter 1τ har strömmen nått 63 % av sitt slutvärde, efter 5τ är den praktiskt stabil (99 %).

Exempel – RF-choke i matarledning

En 10 mH RF-choke med 5 Ω DC-resistans:
τ = 0,010 / 5 = 2 ms. Strömmen stabiliseras efter cirka 5τ = 10 ms.

Notera: hög induktans och låg resistans ger lång tidskonstant. Det är varför reläspolar med stor induktans kan ge spänningstransienter vid snabb brytning – magnetfältets energi måste ta vägen någonstans.

📻 Praktisk nytta för radioamatörer

RF-choke: Håller RF borta från strömmatning och audioledningar. Ferritpärlor på kablar är en enkel lösning.
Antennförlängning: En belastningsspole gör en kort vertikalantenn elektriskt längre – kompenserar kapacitiv reaktans.
LC-krets (VFO): Spole + kondensator bestämmer oscillatorfrekvensen: f = 1/(2π√LC).
Balun/transformer: Ferrittoroid med lindning transformerar impedans (50 Ω ↔ 200 Ω) och konverterar balanserad/obalanserad signal.
Lågpassfilter: L i serie med C till jord – dämpar övertoner efter sändaren.

🎯 Viktigt för provet

Enhet: Henry (H) – i praktiken nH, µH, mH
Släpper igenom DC, bromsar AC – mer vid högre frekvens
X_L = 2πfL – reaktansen ökar vid högre frekvens (tvärtom mot C!)
Fler varv eller järnkärna → högre induktans
Spole + kondensator = LC-krets; resonans vid f₀ = 1/(2π√LC)
C och L är varandras motsatser – lär dig tabellen ovan utantill
Tidskonstant: τ = L/R – efter 5τ har strömmen stabiliserats

Övningsfrågor – 1.5 Spolar och induktans

Fråga 1

Grund 1. Förklara med det tunga vattenhjulets analogi varför en spole bromsar växelström men inte likström.

Fråga 2

Grund 2. Jämför kondensatorn och spolen. Fyll i tabellen utan att titta i texten:

Egenskap	Kondensator	Spole
Blockerar DC/AC?
Reaktans vid hög f?
Reaktansformel
Lagrar energi i

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna induktiv reaktans X_L för en 10 µH spole vid:
a) 3,5 MHz (80m-bandet)
b) 14 MHz (20m-bandet)
c) 144 MHz (2m-bandet)
d) Vad observerar du? Vad händer med X_L när frekvensen ökar?

Fråga 4

Räkna 4. Du behöver en RF-choke som har minst 500 Ω reaktans vid 7 MHz. Hur stor induktans krävs (ungefär)?

Fråga 5

Räkna 5. En antennförlängningsspole har 20 µH och sätts i en kort vertikalantenn för 80m-bandet (3,5 MHz).

a) Beräkna spolens reaktans vid 3,5 MHz.
b) Spolen "kompenserar" för att antennen är för kort (kapacitiv reaktans −440 Ω). Jämför med din uträkning.

Fråga 6

Prov 6. Förklara vad en balun är, varför den behövs och hur en enkel 1:1 chokebalun (RF-choke) fungerar. Vad är skillnaden mellan en 1:1 och en 1:4 balun?

1.6 Serie- och parallellkoppling

Det finns två fundamentalt olika sätt att koppla ihop komponenter. Att välja fel kan leda till att kretsen inte fungerar alls – eller att komponenter overloadas.

Seriekoppling – samma ström, spänningen delas

Komponenter kopplade i serie delar på spänningen men har exakt samma ström genom varje komponent. Om en komponent öppnar (brott) slutar hela kretsen fungera – som gammal julgransbelysning.

R_tot = R₁ + R₂ + R₃ + …

I = I₁ = I₂ = I₃ | U_tot = U₁ + U₂ + U₃

📐 Kirchhoffs lagar – det formella fundamentet

Serie- och parallellreglerna ovan bygger på två grundläggande lagar formulerade av Gustav Kirchhoff 1845:

Kirchhoffs strömlag (KCL): Summan av alla strömmar in i en nod är lika med summan av alla strömmar ut. Ingen ström "försvinner" – det som flödar in måste flöda ut. Det är därför strömmen delas i en parallellkrets: I_tot = I₁ + I₂ + I₃.

Kirchhoffs spänningslag (KVL): Summan av alla spänningar i en sluten krets är noll. All spänning som källan levererar "förbrukas" över komponenterna. Det är därför spänningsfallen i en seriekrets summerar till matningsspänningen: U_källa = U₁ + U₂ + U₃.

Du använder redan dessa lagar i varje beräkning i det här avsnittet – nu vet du vad de heter på provet.

Exempel 1 – Spänningsdelare med LED

12 V, LED kräver 2 V och 20 mA. Vilken resistor behövs?

U_R = 12 − 2 = 10 V → R = 10 V / 0,02 A = 500 Ω (välj 470 Ω)

Effekt i resistorn: P = 10 V × 0,02 A = 0,2 W → välj ½ W resistor.

Parallellkoppling – samma spänning, strömmen delas

Komponenter kopplade parallellt har exakt samma spänning men strömmen delas mellan grenarna. Om en gren öppnar fungerar övriga grenar fortfarande.

1/R_tot = 1/R₁ + 1/R₂ + 1/R₃ + …

Genväg för två resistorer: R_tot = (R₁ × R₂) / (R₁ + R₂)

⚠️ Parallell ger alltid lägre R än minsta ingångsvärdet

Om R₁ = 100 Ω och R₂ = 200 Ω parallellt: R_tot = (100 × 200)/(100 + 200) = 20 000/300 ≈ 66,7 Ω – lägre än 100 Ω. Stämmer alltid!

Jämförande sammanfattning

Egenskap	Serie	Parallell
Ström	Identisk i alla komponenter	Delas – mer ström i lägre R
Spänning	Delas proportionellt mot R	Identisk över alla komponenter
Resistans	Adderas – R_tot ökar	Minskar – R_tot under minsta
Fel i en komponent	Hela kretsen slutar	Övriga fungerar fortfarande

Omvända regler för C och L

Komponent	Serie	Parallell
Resistorer (R)	R_tot = R₁ + R₂ (ökar)	1/R_tot = 1/R₁ + 1/R₂ (minskar)
Kondensatorer (C)	1/C_tot = 1/C₁ + 1/C₂ (minskar)	C_tot = C₁ + C₂ (ökar)
Spolar (L)	L_tot = L₁ + L₂ (ökar, som R)	1/L_tot = 1/L₁ + 1/L₂ (minskar, som R)*

*Gäller under förutsättning att spolarna inte har magnetisk koppling (sitter tillräckligt långt isär). Vid magnetisk koppling tillkommer en ömsesidig induktansterm.

📻 Praktisk nytta – dummylast och batteribank

50 Ω dummylast av fyra 200 Ω resistorer parallellt: R_tot = 200/4 = 50 Ω. Effekttåligheten fyrdubblas.
Batteribank: Batterier parallellt → samma spänning, men kapaciteten (Ah) adderas.
Spänningsdelare för bias: Seriekopplade resistorer delar upp matningsspänningen för transistorns bas.

🎯 Viktigt för provet

Serie: Ström identisk, spänning delas, R adderas
Parallell: Spänning identisk, ström delas, R minskar
Kondensatorer: Serie minskar C, parallell ökar C (tvärtom mot R!)
Spolar: Samma regler som resistorer
Genväg 2 parallella: R_tot = (R₁ × R₂) / (R₁ + R₂)
Kirchhoffs strömlag (KCL): ström in = ström ut i varje nod
Kirchhoffs spänningslag (KVL): spänningarna i en sluten krets summerar till noll

Övningsfrågor – 1.6 Serie- och parallellkoppling

Fråga 1

Grund 1. Förklara med vattenrör-analogin vad som händer med ström och spänning i en seriekrets respektive parallellkrets när en komponent öppnar (brott).

Fråga 2

Räkna 2. Tre resistorer – 100 Ω, 220 Ω och 470 Ω – kopplas i serie till 12 V.

a) Beräkna total resistans.
b) Beräkna strömmen i kretsen.
c) Beräkna spänningsfallet över varje resistor och kontrollera att de summerar till 12 V.

Fråga 3

Räkna 3. Samma tre resistorer kopplas nu parallellt till 12 V.

a) Beräkna total resistans med den allmänna formeln.
b) Beräkna total ström och strömmen i varje gren.
c) Kontrollera: är R_tot lägre än den minsta resistorn?

Fråga 4

Räkna 4. Du ska bygga en 50 Ω dummylast som tål minst 4 W för testning av QRP-sändare. Du har tillgång till 200 Ω resistorer som tål 1 W var.

a) Hur många behövs och hur kopplas de?
b) Vilken total effekttålighet får konstruktionen?
c) Varför räcker inte en enda 50 Ω / 1 W resistor vid 4 W?

Fråga 5

Räkna 5. Du har kondensatorerna 47 µF, 100 µF och 220 µF.

a) Vad är C_tot om alla tre kopplas parallellt?
b) Om 47 µF och 100 µF kopplas i serie – vad är C_tot?
c) Varför är kondensatorer i serie ovanligt i praktiska kretsar?

Fråga 6

Prov 6. En antenntuner innehåller en variabel kondensator och en variabel spole. Förklara vad serieresp. parallellkoppling av L och C gör med induktansen och kapacitansen, och varför tunern kan matcha en mängd olika antennimpedanser mot 50 Ω.

1.7 Växelström och impedans

I radioteknik arbetar vi nästan uteslutande med växelström (AC) – en ström som ständigt byter riktning med en viss frekvens. Nätströmmen gör det 50 gånger per sekund. RF-signaler gör det miljoner eller miljarder gånger per sekund.

Frekvens och period

f = 1 / T T = 1 / f

f = frekvens i hertz (Hz) | T = period i sekunder (s)

Frekvens	Band	Radioexempel
50 Hz	Nätfrekvens	Eluttag i Europa (230 V AC)
20 Hz–20 kHz	Audio	Mikrofoner, högtalare, SSB-tal
3–30 MHz	HF (kortväg)	Amatörradio, rundradio, DX
144–146 MHz	VHF 2m	Lokal FM, repeatrar
430–440 MHz	UHF 70 cm	Handhållen radio, D-STAR
2,4 GHz	Mikrovåg	WiFi, amatörradio (13 cm)

Effektivvärde (RMS)

Växelströmmen varierar hela tiden – från noll till max och tillbaka. För att beräkna effekt behöver vi ett representativt värde: RMS (Root Mean Square). Det är det AC-värde som ger samma effekt som ett lika stort DC-värde.

U_RMS = U_topp × 0,707 U_topp = U_RMS × 1,414

Gäller för sinusvåg. 0,707 = 1/√2 | 1,414 = √2

Exempel – Nätspänningens toppvärde

Vägguttaget ger 230 V RMS. U_topp = 230 × 1,414 ≈ 325 V.

Isolering och kondensatorer i nätansluten utrustning måste klara minst 325 V – inte bara 230 V!

Impedans (Z) – det totala AC-motståndet

I DC-kretsar räcker resistans. I AC-kretsar med spolar och kondensatorer behövs begreppet impedans (Z) – summan av alla motstånd mot växelström.

Z = √( R² + (X_L − X_C)² )

R = resistans | X_L = induktiv reaktans | X_C = kapacitiv reaktans | Z i ohm

🔑 Resonans – X_L = X_C

Vid en speciell frekvens tar X_L och X_C ut varandra: Z = R. Det är resonansfrekvensen – den frekvens där kretsen arbetar mest effektivt. Antenner och LC-filter konstrueras alltid för att resonera på önskad frekvens.

Fasförskjutning – ELI the ICE man

I reaktiva kretsar är ström och spänning inte i fas. De påverkas på olika sätt av spolar och kondensatorer.

Komponent	Fasförhållande	Minnesregel
Resistor	I och U i fas (0°)	–
Spole (L)	Spänning (E) leder strömmen (I) med 90°	ELI: E före I i L
Kondensator (C)	Ström (I) leder spänningen (E) med 90°	ICE: I före E i C

Standard-impedanser i radioteknik

Impedans	Användning
50 Ω	Amatörradio (sändare, koax, antenner), mobiltelefoni, mätutrustning
75 Ω	TV-antenner, kabel-TV, video-system
300 Ω	Bandkabel (twin-lead) för TV, foldad dipol
600 Ω	Äldre telefonlinjer, balanserade audio-system

💡 Varför just 50 Ω?

I en luftfylld koaxkabel uppnås lägst dämpning vid ≈ 77 Ω och högst effektkapacitet vid ≈ 30 Ω. Geometriskt medelvärde: √(77 × 30) ≈ 48 Ω – avrundat till 50 Ω. Kompromissen satte sig som världsstandard under andra världskriget och används nu universellt inom amatörradio och RF-teknik.

⚡ Skineffekt – varför RF-resistansen är högre än DC-resistansen

Vid högre frekvenser trängs strömmen ut mot ledarens yta – den flödar i ett allt tunnare "skinn" (skin depth). Det minskar ledarens effektiva tvärsnittsarea och ökar resistansen. Vid 14 MHz är skindjupet i koppar bara cirka 18 µm – vid 144 MHz bara 6 µm.

Praktiska konsekvenser:

Kopparrör fungerar lika bra som massiv koppar för VHF/UHF-antenner – strömmen går ändå bara i ytan.
Silverpläterade kontakter och ledare ger mätbart lägre förlust vid VHF/UHF, eftersom silvrets bättre ledningsförmåga utnyttjas just i det tunna ytskiktet.
Kabelförluster (dB/m) ökar med frekvensen – en koaxkabel som fungerar utmärkt på HF kan ha oacceptabla förluster på UHF.

SWR – impedansanpassningens mått

SWR (Standing Wave Ratio) mäter hur väl sändarens impedans stämmer med antennens. Perfekt anpassning (Z_sändare = Z_antenn = 50 Ω) ger SWR 1:1. Varje avvikelse reflekterar en del av effekten tillbaka mot sändaren.

SWR	Reflekterad effekt	Bedömning
1,0 : 1	0 %	Perfekt – alla sändare klarar detta
1,5 : 1	4 %	Mycket bra – acceptabelt
2,0 : 1	11 %	Bra – de flesta sändare klarar
3,0 : 1	25 %	Högt – kräver ATU (antenntuner)
> 3,0 : 1	>25 %	För högt – kan skada slutsteget (beroende på sändarens inbyggda skydd – se bruksanvisningen)

📻 Praktisk nytta för radioamatörer

Antenntuner (ATU): Justerar L och C för att Z_antenn matchar 50 Ω, minimerar SWR oavsett antennens faktiska impedans.
Balun vid antennmatning: Transformerar impedans (t.ex. 200 Ω foldad dipol → 50 Ω koax) och konverterar balanserad/obalanserad signal.
Koaxkabel: Välj alltid 50 Ω kabel (RG-58, RG-213, Aircell 7) för amatörradio – inte 75 Ω TV-kabel.
RMS vid effektberäkning: Använd alltid RMS-värden i P = U × I. Toppvärden ger dubbelt för hög effekt!

🎯 Viktigt för provet

Frekvens och period: f = 1/T
RMS: U_RMS = U_topp × 0,707 | U_topp = U_RMS × 1,414
Impedans Z = √(R² + (X_L − X_C)²)
Resonans: X_L = X_C → Z = R (minsta impedans)
ELI (spole): spänning leder ström | ICE (kondensator): ström leder spänning
50 Ω är standard för amatörradio och RF-teknik
SWR 1:1 = perfekt, >3:1 = kan skada slutsteget

Övningsfrågor – 1.7 Växelström och impedans

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan resistans och impedans? När räcker det med resistans, och när behöver man impedans?

Fråga 2

Räkna 2. a) Nätspänningen är 230 V RMS. Vad är toppvärdet?
b) En sändare matar antennen med 100 V toppvärde. Vad är RMS-värdet?
c) Varför är det viktigt att använda RMS-värden vid effektberäkningar?

Fråga 3

Räkna 3. En RF-krets har R = 50 Ω, X_L = 80 Ω och X_C = 30 Ω vid en viss frekvens.

a) Beräkna total impedans Z.
b) Är kretsen kapacitiv eller induktiv?
c) Vad behöver X_C bli för att kretsen ska resonera (Z = R)?

Fråga 4

Räkna 4. En sändare ger 100 W ut i ett 50 Ω-system. SWR-metern visar SWR 2:1.

a) Hur stor procentandel av effekten reflekteras?
b) Hur många watt reflekteras tillbaka mot sändaren?
c) Hur mycket (i watt) når faktiskt antennen?

Fråga 5

Prov 5. Förklara minnesregeln "ELI the ICE man" och vad den säger om fasförhållandet i spolar respektive kondensatorer. Varför är fasförskjutning viktigt att förstå vid impedansberäkningar?

Fråga 6

Prov 6. En antenn har impedansen 200 + j150 Ω vid 14 MHz. Du vill mata den med 50 Ω koax.

a) Vilken komponent i impedansen kan en antenntuner inte kompensera bort?
b) Hur eliminerar man den reaktiva delen (j150 Ω)?
c) Vad gör en 1:4 balun i detta sammanhang?

1.8 Filter och resonanskretsar

I radioteknik är vi omgivna av otaliga signaler. Filter väljer ut vilka frekvenser som ska passera och vilka som ska blockeras – de är kritiska i sändare (övertonsdämpning), mottagare (bandselektering) och antenninstallationer (störningsskydd).

De fyra grundläggande filtertyperna

Typ	Vad passerar	Vad blockeras	Radioexempel
Lågpass (LP)	Låga frekvenser	Höga frekvenser	Dämpning av övertoner från sändare
Högpass (HP)	Höga frekvenser	Låga frekvenser	Blockera starka AM-stationer vid VHF-mottagning
Bandpass (BP)	Ett frekvensband	Allt utanför bandet	Välja ut 20m-bandet i mottagaren
Bandstopp/Notch	Allt utom ett band	Ett frekvensband	Ta bort en störande signal

Lågpass- och högpassfilter – grundkonstruktion

Filter	Seriekomponent	Parallellkomponent (till jord)	Varför det fungerar
Lågpass	Spole (L) – hög X_L vid hög f	Kondensator (C) – låg X_C vid hög f	Höga frekvenser bromsas av L och kortsluts av C till jord
Högpass	Kondensator (C) – hög X_C vid låg f	Spole (L) – låg X_L vid låg f	Låga frekvenser bromsas av C och kortsluts av L till jord

Resonansfrekvens – LC-kretsens hjärta

Vid resonansfrekvensen är X_L = X_C. Reaktanserna tar ut varandra och impedansen reduceras till ren resistans. Det är på denna frekvens som filter, oscillatorer och antenner är konstruerade att arbeta.

f₀ = 1 / (2π√(L × C))

f₀ i hertz | L i henry | C i farad | 2π ≈ 6,28

Exempel 1 – Resonansfrekvens för en LC-krets (mot 20m-bandet)

L = 10 µH = 10 × 10⁻⁶ H, C = 100 pF = 10⁻¹⁰ F

LC = 10⁻⁶ × 10⁻¹⁰ = 10⁻¹⁵ → √(LC) ≈ 3,16 × 10⁻⁸

f₀ = 1 / (6,28 × 3,16 × 10⁻⁸) ≈ 5,03 MHz

För 14 MHz behövs mindre L eller C – t.ex. 2,5 µH + 50 pF.

Exempel 2 – Beräkna L för 144 MHz med C = 100 pF

L = 1/((2πf₀)² × C) = 1/((6,28 × 144 × 10⁶)² × 10^-10) ≈ 12,2 nH

Bara några varv trådlindning räcker för VHF-kretsar.

Q-värde – filtrets selektivitet

Q-värdet (Quality factor) anger hur "skarp" ett filter är – hur snävt det väljer ut sin centerfrekvens och hur kraftigt det dämpar grannfrekvenser.

Q = f₀ / BW

f₀ = centerfrekvens | BW = bandbredd vid −3 dB (hälften av effekten)

Q-värde	Selektivitet	Typisk användning
10 – 50	Låg (brett filter)	Antenner, bredbandiga bandfilter
50 – 200	Medel	Amatörradio IF-filter, keramiska filter
200 – 1 000	Hög (smalt filter)	Mekaniska filter, SSB-kristallfilter
> 1 000	Mycket hög	Kvartskristallfilter för CW (300–500 Hz)

Pi-filtret – det klassiska sändarfiltret

Det vanligaste lågpassfiltret efter ett slutsteg är Pi-filtret (π-filter), uppkallat efter den grekiska bokstavens form. Konfigurationen är C–L–C: en kondensator till jord på ingångssidan, en spole i serie, och en kondensator till jord på utgångssidan.

💡 Pi-filtrets tre funktioner

Harmonisk dämpning: Dämpar 2:a, 3:e och 4:e övertonen med minst 40 dB (lagkrav i Sverige).
Impedansanpassning: Transformerar slutstegets utgångsimpedans till 50 Ω mot koaxkabeln.
Lågpasskarakteristik: Grundfrekvensen passerar nästan utan dämpning; allt ovanför cutoff dämpas.

Filtertyper längs mottagarkedjan

Filter	Placering	Funktion
Bandpassfilter (roofing)	Direkt efter antennkontakten	Väljer önskat band, dämpar starka signaler utanför
IF-kristallfilter	Mellankretsen (IF)	Väljer en kanal – 2,4 kHz (SSB) eller 500 Hz (CW)
Audiofilter (LP+HP)	Audiovägen	Begränsar talspektrum 300–3 000 Hz, tar bort nätbrum
DSP notch-filter	Digitalt (DSP)	Eliminerar en smal störsignal automatiskt

📻 Praktisk nytta för radioamatörer

Lågpassfilter efter slutsteget: Lagkrav – övertoner ska vara minst 40 dB under grundtonen (tumregel baserad på PTS krav på oönskade utsändningar, kontrollera aktuella krav på pts.se). Köp ett färdigt LP-filter anpassat för ditt band.
Ferritpärlor och RF-choker: Enkla högpassfilter mot lågfrekvent nätbrum. Trä USB-kablar, audiokablar och matarledningar genom ferritringar.
ATU (antenntuner): L-nät eller Pi-nät inuti tunern matchar antennens impedans till 50 Ω.
Smala CW-filter: En 500 Hz kristallfilter i mottagaren höjer CW-läsbarheten dramatiskt i ett trångt band.
Bandpassfilter vid tävling: Förhindrar att din sändare stör din partners mottagare om ni kör multi-op på skilda band.

🎯 Viktigt för provet

Fyra filtertyper: Lågpass, Högpass, Bandpass, Bandstopp (Notch)
Resonansfrekvens: f₀ = 1/(2π√(LC))
Vid resonans: X_L = X_C → Z = R (reaktanserna tar ut varandra)
Q = f₀/BW – högt Q = smalt filter = bättre selektivitet
Pi-filter (C–L–C) efter slutsteg: dämpar övertoner och matchar impedans
Lågpassfilter: L i serie + C till jord | Högpassfilter: C i serie + L till jord
Kristallfilter ger extremt högt Q – används för SSB (2,4 kHz) och CW (500 Hz)

Övningsfrågor – 1.8 Filter och resonanskretsar

Fråga 1

Grund 1. Namnge de fyra grundläggande filtertyperna och beskriv kortfattat vad varje typ gör. Ge ett praktiskt radioexempel för varje typ.

Fråga 2

Grund 2. Förklara vad som händer i en LC-krets vid resonansfrekvensen. Vad är det speciella med impedansen just då, och varför är resonans viktigt i radioteknik?

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna resonansfrekvensen för dessa LC-kretsar:
a) L = 10 µH, C = 100 pF
b) L = 1 µH, C = 50 pF
c) L = 500 nH, C = 20 pF

Fråga 4

Räkna 4. Ett bandpassfilter är centrerat på 7 MHz och har en 3 dB-bandbredd på 200 kHz.

a) Beräkna Q-värdet.
b) Är detta ett bra val för ett CW-filter? Motivera.
c) Vad behövde bandbredden vara för att Q = 100?

Fråga 5

Räkna 5. Din sändare arbetar på 14,2 MHz och genererar övertoner på 28,4 MHz, 42,6 MHz och 56,8 MHz. Du sätter ett lågpassfilter med cutoff 20 MHz.

a) Vilka övertoner dämpas?
b) Varför väljer man cutoff 20 MHz och inte t.ex. 15 MHz?
c) Det krävs minst 40 dB dämpning. Vad innebär det i watt om sändaren ger 100 W?

Fråga 6

Prov 6. Förklara Pi-filtrets (C–L–C) tre funktioner efter ett effektslutssteg. Varför är det viktigt att filtret är dimensionerat för rätt frekvensband, och vad händer om man använder ett 80m-filter på 10m-bandet?

Grunden är lagd

Du har nu arbetat dig igenom det som många anser vara det tyngsta kapitlet i hela handboken. Det är inte konstigt om huvudet snurrar lite – du har på några sidor gått från noll till att hantera Ohms lag, effektberäkningar, reaktans, impedans, resonanskretsar och filter. Det är samma grundkunskaper som en högskolestudent i elektroteknik möter under sin första termin.

Grattis. Det svåraste är avklarat. Allt du möter i resten av handboken bygger på det du just lärt dig.

Om du bara vill sända lite

Kanske tänker du: "Jag vill ju bara prata i radion, inte bli ingenjör." Det är en fullt rimlig inställning – och du kommer långt med det. Moderna transceivrar är konstruerade för att fungera utan att operatören behöver räkna impedans vid varje QSO.

Men förr eller senare händer något. SWR:en stiger och du vill veta varför. Nätaggregatet brummar och du undrar om kabeln är för tunn. Du köper en begagnad antenntuner och undrar vilken inställning som passar din antenn. Du hör en konstig störning och vill veta om det är ett filterproblem eller en jordslinga.

I de ögonblicken är kapitel 1 inte längre teori – det är verktygslådan du öppnar. Och precis som med snickeri behöver du inte kunna allting utantill. Du behöver veta att verktygen finns och ungefär hur de fungerar. Detaljerna kan du alltid slå upp.

Innan du går vidare

Tre saker att göra innan du bläddrar till kapitel 2:

1. Gör övningsfrågorna en gång till. Inte alla – bara de du tvekade på. Repetition cementerar.

2. Memorera de tre viktigaste formlerna:

U = R × I

Ohms lag – sambandet mellan spänning, resistans och ström

P = U × I

Effekt – hur snabbt energi omvandlas

f₀ = 1 / (2π√LC)

Resonans – frekvensen där L och C tar ut varandra

Kan du dessa tre i sömnen klarar du de flesta beräkningar i resten av boken.

3. Känn dig inte dum om något är oklart. Elektronik är ett hantverk – det sätter sig med övning, inte med en enda genomläsning. Återvänd hit när du behöver.

Du har fundamentet. Nu bygger vi vidare.

Facit – Kapitel 1: Grundläggande Elektronik

Facit ger fullständiga svar med kortfattade förklaringar. Vid räkneuppgifter visas beräkningsgången.

1.1 – Elektrisk ström och spänning

Fråga 1

Grund 1. Vilken enhet mäts elektrisk ström i? Vad är beteckningen för ström i formler? Ange också de vanligaste underenheterna och deras relationer till grundenheten.

Elektrisk ström mäts i Ampere (A) och betecknas I i formler. De vanligaste underenheterna är:

Mikroampere (µA) = 0,000 001 A (en miljondels ampere)
Milliampere (mA) = 0,001 A (en tusendels ampere)
Kiloampere (kA) = 1 000 A (tusen ampere)

Omvandling: 1 A = 1 000 mA = 1 000 000 µA. Vid beräkningar med Ohms lag måste strömmen alltid anges i ampere.

Fråga 2

Grund 2. Vad är skillnaden mellan likström (DC) och växelström (AC)? Ge ett konkret praktiskt exempel på vardera typ i en typisk radiostation.

Likström (DC) flödar alltid i samma riktning, från plus till minus. Växelström (AC) byter riktning periodiskt – i Sverige 50 gånger per sekund (50 Hz).

DC-exempel: Nätaggregatet levererar 13,8 V DC till HF-transceivern – all elektronik inuti radion drivs med likström.
AC-exempel: Vägguttaget ger 230 V AC, 50 Hz – det är den växelström som nätaggregatet omvandlar till DC.

Fråga 3

Grund 3. Vilken spänning är standard för amatörradioutrustning, och varför är det inte exakt 12 V trots att de flesta mobila installationer körs från ett 12 V-bilbatteri?

Standarden är 13,8 V DC. Ett 12 V-blybatteri har i fullt laddat tillstånd faktiskt 12,6–13,2 V, och med inkopplat laddningsaggregat (t.ex. bilens generator) stiger spänningen till 13,6–14,4 V. Radioapparater konstrueras för att fungera optimalt i hela detta spänningsintervall, med 13,8 V som mittenvärde. En radio som bara matas med 11–12 V levererar märkbart lägre sändeffekt.

Fråga 4

Räkna 4. Du har ett 12 Ah-batteri och en handhållen VHF-radio som förbrukar 1,5 A vid sändning och 0,3 A vid mottagning. Under ett fältpass sänder du 20 % av tiden och tar emot 80 % av tiden. a) Vad är den genomsnittliga strömförbrukningen? b) Hur länge räcker batteriet?

a) Genomsnittlig ström (viktat medelvärde):
I = 0,20 × 1,5 + 0,80 × 0,3 = 0,30 + 0,24 = 0,54 A

b) Batteritid:
t = Kapacitet ÷ Ström = 12 Ah ÷ 0,54 A ≈ 22 timmar

Fråga 5

Räkna 5. Omvandla följande strömvärden till ampere: a) 250 mA b) 4 200 µA c) 0,75 kA d) 85 mA. Omvandla dessutom: 0,035 A till mA och till µA.

Till ampere:
a) 250 mA = 250 ÷ 1 000 = 0,25 A
b) 4 200 µA = 4 200 ÷ 1 000 000 = 0,0042 A
c) 0,75 kA = 0,75 × 1 000 = 750 A
d) 85 mA = 85 ÷ 1 000 = 0,085 A

Från ampere:
0,035 A = 0,035 × 1 000 = 35 mA
0,035 A = 0,035 × 1 000 000 = 35 000 µA

Fråga 6

Prov 6. Vid nödkommunikation efter en storm ska du driva en HF-transceiver (100 W, 13,8 V, max 22 A vid sändning / 2 A vid mottagning) från en 60 Ah-batteribank. Du planerar att sända 15 minuter och ta emot 45 minuter per timme. a) Beräkna den genomsnittliga strömförbrukningen per timme. b) Hur många timmars drift ger batteribanken om du vill undvika att ladda ur den under 50 %? c) Nätaggregatet hemma ger 13,8 V med max 25 A. Är det tillräckligt för detta scenario?

a) Genomsnittlig ström per timme:
Sändning 15 min av 60 min = 25 % av tiden. Mottagning 45 min av 60 min = 75 % av tiden.
I = 0,25 × 22 + 0,75 × 2 = 5,5 + 1,5 = 7,0 A

b) Drifttid med 50 % urladdningsgräns:
Användbar kapacitet: 60 Ah × 0,50 = 30 Ah
Drifttid: 30 Ah ÷ 7,0 A ≈ 4,3 timmar

c) Räcker nätaggregatet?
Ja. Maxförbrukningen är 22 A vid sändning, och aggregatet klarar 25 A – det ger 3 A marginal. Aggregatet arbetar dock nära sin maxkapacitet under sändning, vilket kan ge viss värmeutveckling. Ett 30 A-aggregat hade varit idealiskt för längre drift.

Fråga 7

Prov 7. Varför anges just 50 V som gränsen för "farlig spänning" i svenska elsäkerhetsföreskrifter, och vad är det specifikt med kroppen som avgör denna gräns – snarare än spänningen i sig? Beräkna hur stor ström som kan flöda genom en person med kroppsmotstånd 2 000 Ω om personen rör vid 50 V respektive 230 V.

Det är strömmen genom kroppen som är livsfarlig, inte spänningen i sig – men spänningen bestämmer hur stor ström som flödar vid en given kroppsresistans. Kroppens resistans varierar kraftigt beroende på fuktighet, kontaktyta och strömväg – typiskt 1 000–10 000 Ω (torr hud högre, fuktig eller skadad hud lägre).

Gränsen 50 V sätts för att vid denna spänning kan strömmen genom kroppen nå nivåer som orsakar hjärtflimmer (gräns ca 30–50 mA) – även med relativt hög kroppsresistans.

Beräkning med Ohms lag (R = 2 000 Ω):
Vid 50 V: I = U ÷ R = 50 ÷ 2 000 = 0,025 A = 25 mA – nära gränsen för hjärtflimmer, kramper och andningssvårigheter.
Vid 230 V: I = U ÷ R = 230 ÷ 2 000 = 0,115 A = 115 mA – långt över dödlig gräns, hjärtstillestånd sannolikt.

Slutsats: Redan vid 50 V är risken påtaglig. Vid 230 V är strömmen nästan fem gånger gränsvärdet för hjärtflimmer. Var alltid försiktig med nätspänning, äldre rörradioapparater och laddade kondensatorer.

1.2 – Resistans och Ohms lag

Fråga 1

Grund 1. Ange Ohms lag i alla tre formerna (för U, för I och för R). Vad betecknar varje bokstav och i vilken enhet mäts de? Rita URI-triangeln och förklara hur den används.

Ohms lag i tre former:
U = R × I | I = U ÷ R | R = U ÷ I

U = spänning, mäts i volt (V)
R = resistans, mäts i ohm (Ω)
I = ström, mäts i ampere (A)

URI-triangeln: Skriv U överst och R samt I bredvid varandra undertill. Täck det du söker med fingret – det som syns kvar är formeln. Täck U → R × I (multiplicera). Täck R → U ÷ I (dividera). Täck I → U ÷ R (dividera).

Fråga 2

Grund 2. Rangordna dessa material från lägst till högst resistans: silver, plast, kol, koppar, gummi, aluminium. Förklara sedan varför silver inte används i kablar trots att det är ett bättre ledande material än koppar.

Från lägst till högst resistans:
Silver → Koppar → Aluminium → Kol → Gummi → Plast

Silver leder ca 6 % bättre än koppar, men är avsevärt dyrare. Skillnaden i ledningsförmåga är för liten för att motivera den höga kostnaden i kablar. Koppar ger överlägset bästa förhållandet mellan pris och prestanda och är därför universell standard. Silver används däremot som ytbeläggning på kontakter och i krävande militär-/rymdtillämpningar.

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna det okända värdet i varje fall (konvertera enheter om det behövs!): a) U = ? R = 330 Ω I = 45 mA b) I = ? U = 13,8 V R = 4,7 kΩ c) R = ? U = 6 V I = 12 mA d) U = ? R = 50 Ω I = 2 A

a) Konvertera: 45 mA = 0,045 A
U = R × I = 330 × 0,045 = 14,85 V

b) Konvertera: 4,7 kΩ = 4 700 Ω
I = U ÷ R = 13,8 ÷ 4 700 ≈ 0,00294 A ≈ 2,94 mA

c) Konvertera: 12 mA = 0,012 A
R = U ÷ I = 6 ÷ 0,012 = 500 Ω

d) Ingen konvertering behövs.
U = R × I = 50 × 2 = 100 V

Fråga 4

Räkna 4. En matningskabel till en antennrotor har DC-resistansen 0,8 Ω (tur och retur). Rotorn drar 3 A under rörelse. a) Vilket spänningsfall uppstår i kabeln? b) Om nätaggregatet levererar 13,8 V – vilken spänning når faktiskt rotorn? c) Rotortillverkaren anger att rotorn kräver minst 11 V för korrekt drift. Är installationen godkänd?

a) Spänningsfall i kabeln:
U_fall = R × I = 0,8 × 3 = 2,4 V

b) Spänning vid rotorn:
U_rotor = 13,8 − 2,4 = 11,4 V

c) Godkänd?
Ja – 11,4 V > 11 V, men marginalen är bara 0,4 V. Om batterispänningen sjunker (t.ex. vid mobil installation) eller kabeln åldras kan spänningen hamna under gränsen. Rekommendation: byt till kortare eller tjockare kabel för bättre marginal.

Fråga 5

Räkna 5. Du ska bygga en 50 Ω dummylast av fyra lika resistorer. Hur kopplar du dem och vilken resistans ska varje enskild resistor ha? Redovisa båda möjliga lösningarna och förklara för- och nackdelar.

Lösning 1 – Parallellkoppling (rekommenderas):
Fyra resistorer parallellt: R_tot = R ÷ 4 → R = 50 × 4 = 200 Ω vardera.
Fördelar: Effekttåligheten adderas (fyra 1 W-resistorer ger 4 W total). Vanligt standardvärde (200 Ω finns i E24-serien). Enkel konstruktion.
Nackdelar: Parasitisk induktans kan uppstå vid höga frekvenser om ledningarna är långa.

Lösning 2 – Seriekoppling:
Fyra resistorer i serie: R_tot = 4 × R → R = 50 ÷ 4 = 12,5 Ω vardera.
Fördelar: Samma ström genom alla, och eftersom resistanserna är lika delas spänningen (och därmed effekten) jämnt – varje resistor tar 1/4 av totaleffekten. Fyra 1 W-resistorer ger alltså 4 W total effekttålighet. Varje resistor ser dessutom lägre spänning.
Nackdelar: 12,5 Ω är inget standardvärde – du måste använda 12 Ω (ger 48 Ω) eller 13 Ω (ger 52 Ω). Serieinduktansen adderas, vilket försämrar prestanda vid höga frekvenser.

Slutsats: Parallellkoppling med fyra 200 Ω är den praktiskt bästa lösningen.

Fråga 6

Prov 6. En SWR-meter mäter den framåtgående spänningen till 70,7 V (RMS) i ett 50 Ω-system. a) Beräkna strömmen genom systemet med Ohms lag. b) Beräkna effekten i systemet (P = U × I). c) En tekniker påstår att koaxkabelns förlust på 3 dB vid denna effektnivå är acceptabel. Instämmer du? Motivera med beräkning.

a) Ström:
I = U ÷ R = 70,7 ÷ 50 = 1,414 A

b) Effekt:
P = U × I = 70,7 × 1,414 ≈ 100 W

c) Är 3 dB kabelförlust acceptabelt?
−3 dB innebär att halva effekten försvinner i kabeln som värme. Av 100 W når bara 50 W antennen – de övriga 50 W värmer kabeln.

Nej, 3 dB förlust är normalt inte acceptabelt. Det motsvarar att slänga bort hälften av sändeffekten. I praktiken eftersträvas max 1 dB kabelförlust (≈ 80 W av 100 W når antennen). Lösning: byt till en kabel med lägre förlust (t.ex. Aircell 7, RG-213, eller Ecoflex 10) eller förkorta kabellängden.

Fråga 7

Prov 7. Varför anges antennimpedansen för de flesta amatörradioapparater till 50 Ω och inte 75 Ω (som används för kabel-TV och TV-antenner)? Beskriv det fysikaliska resonemanget som leder till kompromissen 50 Ω, och nämn vid vilken impedans en luftfylld koaxkabel har lägst dämpning respektive högst effektkapacitet.

I en luftfylld koaxkabel uppnås:

Lägst dämpning vid ungefär 77 Ω – här förloras minst energi per meter kabel.
Högst effektkapacitet vid ungefär 30 Ω – här tål kabeln mest effekt innan spänningen orsakar genomslag.

Amatörradio och professionell RF-teknik behöver både låg dämpning och hög effektkapacitet. Kompromissen beräknas som det geometriska medelvärdet:
√(77 × 30) ≈ 48 Ω → avrundat till 50 Ω.

Denna standard satte sig under andra världskriget och används nu universellt för amatörradio, mobiltelefoni och mätutrustning.

TV-system väljer 75 Ω eftersom de prioriterar lägsta möjliga dämpning (långa kabeldragningar) och arbetar vid låga effektnivåer – effektkapaciteten är mindre viktig.

1.3 – Effekt och energi

Fråga 1

Grund 1. Förklara med egna ord vad effekt är och hur den skiljer sig från energi. Vilken enhet mäts effekt i och vad heter den uppkallad efter?

Effekt är takten – hur snabbt energi omvandlas per sekund. Energi är den totala mängden arbete som utförts. Sambandet: E = P × t (energi = effekt × tid).

Effekt mäts i watt (W), uppkallat efter den skotske uppfinnaren James Watt (1736–1819).

Exempel: En 100 W sändare som körs i 2 timmar förbrukar 200 Wh energi. Effekten (100 W) beskriver hur snabbt energin omvandlas; energin (200 Wh) beskriver hur mycket totalt.

Fråga 2

Grund 2. Du har tre effektformler att välja mellan. I vilka situationer använder du respektive formel? Ge ett radioexempel för varje.

P = U × I – Använd när du vet spänning och ström.
Exempel: Nätaggregatet ger 13,8 V och radion drar 22 A → P = 13,8 × 22 ≈ 304 W.

P = I² × R – Använd när du vet ström och resistans.
Exempel: 2 A genom en 50 Ω dummylast → P = 4 × 50 = 200 W.

P = U² ÷ R – Använd när du vet spänning och resistans.
Exempel: 70,7 V RMS i ett 50 Ω antennsystem → P = 5 000 ÷ 50 = 100 W.

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna effekten i varje fall. Ange också vilken formel du valde och varför: a) U = 13,8 V, I = 15 A b) I = 500 mA, R = 8 Ω c) U = 50 V, R = 50 Ω d) U = 230 V, I = 4,35 A

a) Vet U och I → P = U × I
P = 13,8 × 15 = 207 W

b) Vet I och R → P = I² × R. Konvertera: 500 mA = 0,5 A
P = 0,5² × 8 = 0,25 × 8 = 2 W

c) Vet U och R → P = U² ÷ R
P = 50² ÷ 50 = 2 500 ÷ 50 = 50 W

d) Vet U och I → P = U × I
P = 230 × 4,35 ≈ 1 000 W = 1 kW

Fråga 4

Räkna 4. En HF-transceiver levererar 100 W RF till antennen och drar totalt 22 A från ett 13,8 V nätaggregat vid sändning a) Hur stor är den totala ineffekten (P_in)? b) Vad är verkningsgraden (η)? c) Hur stor effekt omvandlas till värme? d) Kylflänsen klarar 100 W utan fläkt. Behövs fläkt?

a) Total ineffekt:
P_in = U × I = 13,8 × 22 ≈ 303,6 W

b) Verkningsgrad:
η = (P_ut ÷ P_in) × 100 % = (100 ÷ 303,6) × 100 % ≈ 32,9 %

c) Värmeförlust:
P_värme = P_in − P_ut = 303,6 − 100 ≈ 203,6 W

d) Behövs fläkt?
Ja – 203,6 W värme överstiger kylflänens kapacitet på 100 W med god marginal. Utan fläkt riskerar slutsteget att överhettas och skadas.

Notera: De 303,6 W avser hela radions totalförbrukning – inklusive display, DSP, mottagare och styrelektronik. Slutstegets egen verkningsgrad är typiskt 50–65 %. De låga 33 % speglar att en betydande del av energin går till annat än själva slutsteget.

Fråga 5

Räkna 5. Din sändare ger 100 W. Koaxkabeln till antennen har 3 dB förlust. a) Hur många watt når antennen? b) Du byter till en kabel med bara 1 dB förlust. Är det värt bytet i watt räknat? c) Hur många dB förstärkning från en riktantenn behövs för att kompensera 3 dB kabelförlust?

a) −3 dB = halva effekten → 50 W når antennen.

b) −1 dB ≈ 79 % av effekten → 100 × 0,79 ≈ 79 W når antennen.
Skillnad: 79 − 50 = 29 W mer med den bättre kabeln. Det är värt bytet – du får nästan 60 % mer utstrålad effekt utan att röra sändaren.

c) Exakt +3 dB antennförstärkning kompenserar −3 dB kabelförlust. dB-värden adderas: −3 + 3 = 0 dB nettoresultat.

Fråga 6

Prov 6. En 470 Ω resistor är seriekopplad med en LED och ansluten till 12 V. Strömmen är 20 mA. a) Beräkna effekten som värme i resistorn med P = I² × R. b) Stämmer svaret med P = U_R × I om du beräknar spänningsfallet över resistorn? c) Vilken standardeffekt (¼ W, ½ W, 1 W) ska resistorn minst ha?

a) Effekt med P = I² × R:
Konvertera: 20 mA = 0,02 A
P = 0,02² × 470 = 0,0004 × 470 = 0,188 W ≈ 0,19 W

b) Verifiering med P = U_R × I:
Spänningsfall över resistorn: U_R = I × R = 0,02 × 470 = 9,4 V
P = 9,4 × 0,02 = 0,188 W ✓ Stämmer exakt.

c) Minsta standardeffekt:
0,188 W > ¼ W (0,25 W)? Nej, 0,188 < 0,25 – så ¼ W räcker tekniskt. Men marginalen är liten (bara 25 %). En ½ W resistor rekommenderas för god säkerhetsmarginal och längre livslängd.

Fråga 7

Prov 7. En radioamatör byter från 100 W till 400 W sändeffekt. Hur många dB är ökningen? Kan han förvänta sig dubbelt så lång räckvidd? Motivera svaret.

Effektökning i dB:
400 W ÷ 100 W = 4 → +6 dB ökning (dubbel effekt = +3 dB, fyrdubbel = +6 dB).

Dubbel räckvidd?
I teorin (fri rymd, frifältsutbredning) avtar signaleffekten med kvadraten på avståndet. För att fördubbla räckvidden krävs just fyrdubbel effekt (+6 dB) – så i ren teori: ja.

I praktiken: sällan. Räckvidden beror på mycket mer än sändeffekt – terräng, antennförstärkning, utbredningsförhållanden (jonosfärreflektion, tropsfärspridning), mottagarens känslighet och brusnivå. Motstationen märker skillnaden som ungefär ett S-steg (6 dB) på sin S-meter – märkbart men inte dramatiskt. En bättre antenn ger ofta mer räckvidd per investerad krona än högre effekt.

1.4 – Kondensatorer

Fråga 1

Grund 1. Förklara med egna ord varför en kondensator blockerar likström men inte växelström. Använd gummihinna-analogin i förklaringen.

Tänk dig en gummihinna spänd tvärs över ett vattenrör. Likström (DC) trycker vattnet åt ett håll – hinnan töjer sig tills den inte ger med sig mer. Sedan stopp: inget vatten rinner längre. Kondensatorn har laddats upp och strömmen upphör.

Växelström (AC) byter riktning hela tiden – hinnan trycks fram och tillbaka och vibrerar i takt med signalen. Energin passerar igenom trots att inget vatten (inga elektroner) faktiskt tar sig förbi hinnan. Ju högre frekvens, desto snabbare vibrerar hinnan och desto friare passerar signalen.

Fråga 2

Grund 2. Vilken kondensatortyp har polaritet och varför är det kritiskt att ansluta den rätt? Hur känner man igen plus- och minussidan på en ny komponent?

Elektrolytkondensatorer är polariserade – de har en definierad plus- och minussida. Fel anslutning kan leda till överhettning, läckage av kemikalier och i värsta fall en kraftig smäll (explosion).

Identifiering:
• Grå rand med minustecken (−) på höljet markerar minuspolen.
• På nya komponenter med ben är det kortare benet minus och det längre benet plus.

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna kapacitiv reaktans X_C för en 100 pF kondensator vid: a) 7 MHz (40m-bandet) b) 144 MHz (2m-bandet) c) Vad händer med reaktansen när frekvensen ökar? Motivera med formeln.

Formel: X_C = 1 ÷ (2π × f × C) | C = 100 pF = 10⁻¹⁰ F

a) Vid 7 MHz:
X_C = 1 ÷ (6,28 × 7 × 10⁶ × 10⁻¹⁰) = 1 ÷ (4,396 × 10⁻⁴) ≈ 227 Ω

b) Vid 144 MHz:
X_C = 1 ÷ (6,28 × 144 × 10⁶ × 10⁻¹⁰) = 1 ÷ (9,043 × 10⁻³) ≈ 11 Ω

c) Observation:
Reaktansen minskar när frekvensen ökar. I formeln X_C = 1/(2πfC) står frekvensen i nämnaren – större f ger mindre X_C. Vid 144 MHz är reaktansen bara 11 Ω jämfört med 227 Ω vid 7 MHz – kondensatorn släpper igenom högfrekventa signaler mycket lättare.

Fråga 4

Räkna 4. Du har tre kondensatorer: 47 µF, 100 µF och 220 µF. a) Vad blir total kapacitans om du kopplar dem parallellt? b) Vad blir C_tot om du kopplar 47 µF och 100 µF i serie? c) Varför kopplar man kondensatorer parallellt i nätaggregat?

a) Parallellt – kapacitansen adderas:
C_tot = 47 + 100 + 220 = 367 µF

b) 47 µF och 100 µF i serie:
1/C_tot = 1/47 + 1/100 = 0,02128 + 0,01 = 0,03128
C_tot = 1 ÷ 0,03128 ≈ 32 µF
Principen: kondensatorer i serie ger lägre kapacitans än den minsta ingående (omvänt mot resistorer!). Notera att 32 µF < 47 µF – precis som parallella resistorer alltid ger lägre R än den minsta.

c) Varför parallellt i nätaggregat?
Parallellkoppling ger stor total kapacitans, vilket jämnar ut spänningsvågor (rippel) från likriktaren mer effektivt. Dessutom adderas de olika kondensatorernas styrkor – en stor elektrolyt hanterar låga frekvenser medan en liten keramisk tar hand om höga frekvenser.

Fråga 5

Räkna 5. En kopplingskondensator på 10 µF används i audiovägen för att blockera DC men släppa igenom ljud (20 Hz – 20 kHz). a) Beräkna X_C vid 20 Hz (lägsta ljudfrekvens). b) Beräkna X_C vid 1 000 Hz (mellanfrekvens). c) Är 10 µF ett bra val? Motivera med hjälp av reaktansvärdena.

C = 10 µF = 10⁻⁵ F

a) Vid 20 Hz:
X_C = 1 ÷ (6,28 × 20 × 10⁻⁵) = 1 ÷ (1,256 × 10⁻³) ≈ 796 Ω

b) Vid 1 000 Hz:
X_C = 1 ÷ (6,28 × 1 000 × 10⁻⁵) = 1 ÷ (6,28 × 10⁻²) ≈ 15,9 Ω

c) Bedömning:
10 µF fungerar bra för mellanregister och diskant – vid 1 kHz är reaktansen bara 16 Ω, vilket är försumbart. Däremot är 796 Ω vid 20 Hz problematiskt – den höga reaktansen dämpar basen märkbart. För fullständig audiorespons ner till 20 Hz bör man välja 47–100 µF. I radioteknik, där talfrekvenser (300–3 000 Hz) dominerar, är 10 µF dock helt tillräckligt.

Fråga 6

Prov 6. Förklara vad en "bypass-kondensator" (avkopplingskondensator) gör i en elektronisk krets. Varför placeras ofta en liten keramisk (100 nF) kondensator parallellt med en stor elektrolyt (100 µF) i nätaggregat och förstärkare?

En bypass-kondensator (avkopplingskondensator) kortsluter högfrekventa störningar till jord och håller matningsspänningen stabil. Utan den kan RF-störningar, digitalt brus och transienter nå känsliga förstärkarsteg och orsaka oscillation eller distorsion.

Varför kombinera 100 nF keramisk + 100 µF elektrolyt?
De kompletterar varandra över ett brett frekvensspektrum:
• Den lilla keramiska (100 nF) har mycket låg induktans och reagerar snabbt – den hanterar höga frekvenser (RF, digitalt brus, snabba transienter).
• Den stora elektrolyten (100 µF) har hög kapacitans men högre intern induktans – den stabiliserar vid lägre frekvenser (nätbrum 50/100 Hz, långsamma lasttransienter).

Tillsammans täcker de hela frekvensspektrat och ger robust, störningsfri matningsspänning.

1.5 – Spolar och induktans

Fråga 1

Grund 1. Förklara med det tunga vattenhjulets analogi varför en spole bromsar växelström men inte likström.

Tänk dig ett tungt vattenhjul i ett rör. Likström driver hjulet åt ett håll – det startar trögt men snurrar sedan fritt med jämn hastighet. Ingen broms efter uppstarten.

Växelström vill ständigt byta riktning på vattenflödet. Det tunga hjulet motstår varje riktningsbyte – det måste bromsas, stanna och accelerera åt andra hållet. Ju högre frekvens (fler riktningsbyten per sekund), desto mer motstånd bjuder hjulet. Det är därför spolens reaktans ökar med frekvensen.

Fråga 2

Grund 2. Jämför kondensatorn och spolen. Fyll i tabellen.

Egenskap	Kondensator	Spole
Blockerar DC/AC?	Blockerar DC, släpper igenom AC	Släpper igenom DC, bromsar AC
Reaktans vid hög f?	Låg (minskar med frekvens)	Hög (ökar med frekvens)
Reaktansformel	X_C = 1/(2πfC)	X_L = 2πfL
Lagrar energi i	Elektriskt fält	Magnetfält

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna induktiv reaktans X_L för en 10 µH spole vid: a) 3,5 MHz b) 14 MHz c) 144 MHz d) Vad observerar du?

Formel: X_L = 2π × f × L | L = 10 µH = 10⁻⁵ H

a) Vid 3,5 MHz:
X_L = 6,28 × 3,5 × 10⁶ × 10⁻⁵ ≈ 220 Ω

b) Vid 14 MHz:
X_L = 6,28 × 14 × 10⁶ × 10⁻⁵ ≈ 880 Ω

c) Vid 144 MHz:
X_L = 6,28 × 144 × 10⁶ × 10⁻⁵ ≈ 9 043 Ω

d) Observation:
X_L ökar proportionellt med frekvensen – dubbel frekvens ger dubbel reaktans. Vid 144 MHz är reaktansen över 9 kΩ jämfört med 220 Ω vid 3,5 MHz – en faktor 41. Samma spole som knappt märks på 80m-bandet är en kraftig barriär på 2m-bandet.

Fråga 4

Räkna 4. Du behöver en RF-choke som har minst 500 Ω reaktans vid 7 MHz. Hur stor induktans krävs (ungefär)?

Lös ut L ur formeln: L = X_L ÷ (2π × f)

L = 500 ÷ (6,28 × 7 × 10⁶) = 500 ÷ (43,96 × 10⁶) ≈ 11,4 µH

Välj en standardkomponent på 12 µH eller något högre för marginal.

Fråga 5

Räkna 5. En antennförlängningsspole har 20 µH och sätts i en kort vertikalantenn för 80m-bandet (3,5 MHz). a) Beräkna spolens reaktans vid 3,5 MHz. b) Spolen "kompenserar" för att antennen är för kort (kapacitiv reaktans −440 Ω). Jämför med din uträkning.

a) Spolens reaktans:
X_L = 6,28 × 3,5 × 10⁶ × 20 × 10⁻⁶ = 6,28 × 70 ≈ 440 Ω

b) Kompensation:
Antennen har −440 Ω kapacitiv reaktans (den är för kort). Spolen ger +440 Ω induktiv reaktans. Reaktanserna tar ut varandra: −440 + 440 = 0 Ω → resonans uppnås!

Den korta antennen beter sig nu som en fullängdsantenn på 80m-bandet. Spolens uppgift är att "förlänga" antennen elektriskt utan att göra den fysiskt längre.

Fråga 6

Prov 6. Förklara vad en balun är, varför den behövs och hur en enkel 1:1 chokebalun (RF-choke) fungerar. Vad är skillnaden mellan en 1:1 och en 1:4 balun?

Balun = Balanced–Unbalanced. Den anpassar en obalanserad matning (koaxkabel, där skärmen är jord) till en balanserad antenn (dipol, där ingen sida är jord).

Varför behövs den?
Utan balun kan ström flöda på koaxkabelns utsida (mantelström). Det orsakar störningar, sänder ut oönskad strålning från kabeln och ändrar antennens strålningsmönster.

1:1 chokebalun (RF-choke):
Koaxkabeln lindas på en ferrittoroid eller buntas i slingor. Det skapar hög impedans för mantelströmmar (common mode) men påverkar inte den normala signalströmmen inuti kabeln. Impedansen transformeras inte – 50 Ω in ger 50 Ω ut.

1:4 balun (impedanstransformerande):
Transformerar impedansen med faktor 4 – t.ex. 50 Ω → 200 Ω. Används vid matning av foldade dipoler (≈ 300 Ω) och andra antenner med högre impedans. Innehåller lindningar på ferritkärna som samtidigt konverterar obalanserad till balanserad signal.

1.6 – Serie- och parallellkoppling

Fråga 1

Grund 1. Förklara med vattenrör-analogin vad som händer med ström och spänning i en seriekrets respektive parallellkrets när en komponent öppnar (brott).

Seriekrets – ett enda rör med flera förträngningar efter varandra. Allt vatten måste passera varje förträngning. Om en blockeras totalt (brott) stannar allt flöde i hela kretsen. Ingen ström flödar alls – precis som gammal julgransbelysning där en trasig lampa släcker alla.

Parallellkrets – röret delar sig i flera grenar som sedan möts igen. Vattnet flödar genom alla grenar samtidigt. Om en gren blockeras (brott) flödar vattnet vidare genom de övriga grenarna. Totalflödet minskar, men kretsen fungerar fortfarande – precis som moderna julgransljus där övriga lampor lyser även om en går sönder.

Fråga 2

Räkna 2. Tre resistorer – 100 Ω, 220 Ω och 470 Ω – kopplas i serie till 12 V. a) Beräkna total resistans. b) Beräkna strömmen i kretsen. c) Beräkna spänningsfallet över varje resistor och kontrollera att de summerar till 12 V.

a) Total resistans (serie – adderas):
R_tot = 100 + 220 + 470 = 790 Ω

b) Ström (samma i hela kretsen):
I = U ÷ R_tot = 12 ÷ 790 ≈ 0,01519 A ≈ 15,2 mA

c) Spänningsfall över varje resistor:
U₁₀₀ = 0,01519 × 100 = 1,52 V
U₂₂₀ = 0,01519 × 220 = 3,34 V
U₄₇₀ = 0,01519 × 470 = 7,14 V

Kontroll: 1,52 + 3,34 + 7,14 = 12,0 V ✓

Fråga 3

Räkna 3. Samma tre resistorer kopplas nu parallellt till 12 V. a) Beräkna total resistans med den allmänna formeln. b) Beräkna total ström och strömmen i varje gren. c) Kontrollera: är R_tot lägre än den minsta resistorn?

a) Total resistans (parallell):
1/R_tot = 1/100 + 1/220 + 1/470 = 0,01 + 0,00455 + 0,00213 = 0,01668
R_tot = 1 ÷ 0,01668 ≈ 59,9 Ω

b) Ström i varje gren (spänningen är 12 V överallt):
I₁₀₀ = 12 ÷ 100 = 120 mA
I₂₂₀ = 12 ÷ 220 ≈ 54,5 mA
I₄₇₀ = 12 ÷ 470 ≈ 25,5 mA
I_tot = 120 + 54,5 + 25,5 = 200 mA

Verifiering: I_tot = U ÷ R_tot = 12 ÷ 59,9 ≈ 200 mA ✓

c) Ja – R_tot = 59,9 Ω är lägre än den minsta enskilda resistorn (100 Ω). Parallellkoppling ger alltid lägre totalresistans än den minsta ingående komponenten. ✓

Fråga 4

Räkna 4. Du ska bygga en 50 Ω dummylast som tål minst 4 W för testning av QRP-sändare. Du har tillgång till 200 Ω resistorer som tål 1 W var. a) Hur många behövs och hur kopplas de? b) Vilken total effekttålighet får konstruktionen? c) Varför räcker inte en enda 50 Ω / 1 W resistor vid 4 W?

a) Koppling:
Fyra 200 Ω resistorer parallellt: R_tot = 200 ÷ 4 = 50 Ω ✓

b) Total effekttålighet:
Vid parallellkoppling fördelas effekten jämnt. Varje resistor tål 1 W → totalt 4 × 1 = 4 W. Det räcker precis, men utan säkerhetsmarginal. I praktiken bör man välja resistorer med viss marginal (t.ex. 2 W var, totalt 8 W).

c) Varför räcker inte en enda 50 Ω / 1 W?
Vid 4 W sändeffekt måste lasten klara just 4 W. En 1 W-resistor överhettas omedelbart och förstörs – den klarar bara en fjärdedel av erforderlig effekt.

Fråga 5

Räkna 5. Du har kondensatorerna 47 µF, 100 µF och 220 µF. a) Vad är C_tot om alla tre kopplas parallellt? b) Om 47 µF och 100 µF kopplas i serie – vad är C_tot? c) Varför är kondensatorer i serie ovanligt i praktiska kretsar?

a) Parallellt – kapacitansen adderas:
C_tot = 47 + 100 + 220 = 367 µF

b) 47 µF och 100 µF i serie:
1/C_tot = 1/47 + 1/100 = 0,02128 + 0,01 = 0,03128
C_tot = 1 ÷ 0,03128 ≈ 32 µF

c) Varför ovanligt?
Seriekoppling minskar kapacitansen – och man vill nästan alltid ha mer kapacitans, inte mindre. Det är billigare och enklare att köpa en kondensator med rätt värde direkt. Seriekoppling av kondensatorer används dock ibland för att höja spänningshållfastheten – t.ex. när man behöver klara högre spänning än vad en enskild kondensator tål.

Fråga 6

Prov 6. En antenntuner innehåller en variabel kondensator och en variabel spole. Förklara vad serie- resp. parallellkoppling av L och C gör med induktansen och kapacitansen, och varför tunern kan matcha en mängd olika antennimpedanser mot 50 Ω.

Kopplingsregler i tunern:
• Spolar i serie: L_tot adderas → induktansen ökar.
• Spolar i parallell: L_tot minskar (samma formel som parallella resistorer).
• Kondensatorer i serie: C_tot minskar.
• Kondensatorer i parallell: C_tot adderas → kapacitansen ökar.

Hur tunern matchar:
Genom att variera L och C kan tunern göra två saker samtidigt:

1. Kompensera reaktans: Om antennen har induktiv reaktans (+jX) lägger tunern till kapacitiv reaktans (−jX) som tar ut den – och tvärtom. Målet: eliminera den reaktiva delen så att impedansen blir rent resistiv.

2. Transformera resistans: Genom att arrangera L och C i ett L-nät eller Pi-nät (serie/parallell-kombination) transformeras antennens resistiva del (t.ex. 200 Ω) ned till 50 Ω.

Kombinationen av variabel L och variabel C ger tunern frihet att kompensera både reaktiv och resistiv felpassning – därför kan den matcha en mängd olika antennimpedanser mot sändarens 50 Ω.

1.7 – Växelström och impedans

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan resistans och impedans? När räcker det med resistans, och när behöver man impedans?

Resistans (R) är motstånd mot likström – det beror bara på materialets egenskaper och är frekvensoberoende. Det räcker i rena DC-kretsar eller kretsar med enbart resistorer.

Impedans (Z) är det totala motståndet mot växelström och inkluderar både resistans (R) och reaktans (X_L och X_C). Reaktansen är frekvensberoende – den ändras med signalens frekvens.

Tumregel: Så snart en krets innehåller spolar eller kondensatorer (vilket nästan alla radiokretsar gör) måste du räkna med impedans, inte bara resistans.

Fråga 2

Räkna 2. a) Nätspänningen är 230 V RMS. Vad är toppvärdet? b) En sändare matar antennen med 100 V toppvärde. Vad är RMS-värdet? c) Varför är det viktigt att använda RMS-värden vid effektberäkningar?

a) Toppvärde av nätspänningen:
U_topp = U_RMS × 1,414 = 230 × 1,414 ≈ 325 V
Notera: isolering och kondensatorer i nätansluten utrustning måste klara minst 325 V!

b) RMS-värde:
U_RMS = U_topp × 0,707 = 100 × 0,707 ≈ 70,7 V

c) Varför RMS?
RMS-värdet representerar den effektiva energiöverföringen – det ger samma värmeutveckling (effekt) som ett lika stort DC-värde. Om du använder toppvärdet i stället för RMS i formeln P = U²/R blir resultatet dubbelt för högt, eftersom U_topp² = 2 × U_RMS². Använder du toppvärden för både U och I i P = U × I blir felet detsamma – dubbel effekt. Standardinstrument (multimetrar, wattmetrar) visar alltid RMS-värden av just denna anledning.

Fråga 3

Räkna 3. En RF-krets har R = 50 Ω, X_L = 80 Ω och X_C = 30 Ω vid en viss frekvens. a) Beräkna total impedans Z. b) Är kretsen kapacitiv eller induktiv? c) Vad behöver X_C bli för att kretsen ska resonera (Z = R)?

a) Total impedans:
Z = √(R² + (X_L − X_C)²)
Z = √(50² + (80 − 30)²) = √(2 500 + 2 500) = √5 000 ≈ 70,7 Ω

b) Induktiv eller kapacitiv?
X_L (80 Ω) > X_C (30 Ω) → nettoreaktansen är positiv (+50 Ω) → kretsen är induktiv. Spänningen leder strömmen (ELI).

c) Resonansvillkor:
Vid resonans gäller X_L = X_C, vilket ger Z = √(R² + 0²) = R. X_C måste alltså bli 80 Ω (lika med X_L). Det kan uppnås genom att minska kapacitansen eller öka frekvensen.

Fråga 4

Räkna 4. En sändare ger 100 W ut i ett 50 Ω-system. SWR-metern visar SWR 2:1. a) Hur stor procentandel av effekten reflekteras? b) Hur många watt reflekteras tillbaka mot sändaren? c) Hur mycket (i watt) når faktiskt antennen?

a) Reflekterad effekt vid SWR 2:1:
Reflektionskoefficienten: Γ = (SWR − 1) ÷ (SWR + 1) = (2 − 1) ÷ (2 + 1) = 1/3
Reflekterad effekt: Γ² = (1/3)² = 1/9 ≈ 11 %

b) Reflekterad effekt i watt:
P_refl = 100 × 0,11 = 11 W

c) Effekt till antennen:
P_antenn = 100 − 11 = 89 W

Notera: SWR 2:1 innebär alltså bara 11 % förlust – det är fullt acceptabelt. De flesta moderna sändare fungerar problemfritt upp till SWR 2:1 utan antenntuner.

Fråga 5

Prov 5. Förklara minnesregeln "ELI the ICE man" och vad den säger om fasförhållandet i spolar respektive kondensatorer. Varför är fasförskjutning viktigt att förstå vid impedansberäkningar?

ELI: I en spole (L) kommer spänningen (E) före strömmen (I) – spänningen leder med 90°. Spolen "motstår" strömförändringar; spänningen reagerar först, strömmen följer efter.

ICE: I en kondensator (C) kommer strömmen (I) före spänningen (E) – strömmen leder med 90°. Kondensatorn svarar omedelbart med ström när spänningen börjar ändras; spänningen bygger upp långsammare.

Varför spelar det roll?
Fasförskjutningen innebär att reaktans och resistans inte kan adderas rakt av – de verkar i olika "riktningar" (90° vinkel). Därför används Pythagoras sats i impedansformeln: Z = √(R² + X²). Om man bara adderade R + X rakt av skulle man få ett för högt värde. Fasförskjutningen avgör också hur effekten fördelas – bara den resistiva delen bidrar till verklig effekt (värme, strålning). Den reaktiva delen pendlar energi fram och tillbaka utan att utföra nyttigt arbete.

Fråga 6

Prov 6. En antenn har impedansen 200 + j150 Ω vid 14 MHz. Du vill mata den med 50 Ω koax. a) Vilken komponent i impedansen kan en antenntuner inte kompensera bort? b) Hur eliminerar man den reaktiva delen (j150 Ω)? c) Vad gör en 1:4 balun i detta sammanhang?

a) Vad kan tunern inte eliminera?
Tunern kan inte eliminera den resistiva delen (200 Ω) – men den behöver det inte heller. De 200 Ω är huvudsakligen antennens strålningsresistans, vilket representerar den nyttiga effekten som strålas ut som radiovågor. Det ATU:n gör är att transformera 200 Ω till 50 Ω så att sändaren ser rätt belastning.

b) Eliminera den reaktiva delen:
+j150 Ω är induktiv reaktans. Den kompenseras med en seriekopplad kondensator som ger −j150 Ω kapacitiv reaktans vid 14 MHz. Summa: +j150 − j150 = 0 Ω reaktans → impedansen blir rent resistiv (200 Ω).

c) 1:4 balunens roll:
Efter att reaktansen kompenserats bort återstår 200 Ω resistiv impedans. En 1:4 balun transformerar impedansen med faktor 4: 200 Ω ÷ 4 = 50 Ω – precis vad koaxkabeln och sändaren vill se. Dessutom konverterar balunen antennens balanserade signal till koaxkabelns obalanserade anslutning.

1.8 – Filter och resonanskretsar

Fråga 1

Grund 1. Namnge de fyra grundläggande filtertyperna och beskriv kortfattat vad varje typ gör. Ge ett praktiskt radioexempel för varje typ.

1. Lågpassfilter (LP): Släpper igenom låga frekvenser, blockerar höga.
Exempel: Lågpassfilter efter sändarens slutsteg – dämpar övertoner (2:a, 3:e harmoniska) som annars stör andra radiotjänster.

2. Högpassfilter (HP): Blockerar låga frekvenser, släpper igenom höga.
Exempel: Högpassfilter framför en VHF-mottagare – blockerar starka AM-rundsändningar på mellanvåg som annars kan överbelasta ingångssteget.

3. Bandpassfilter (BP): Släpper igenom ett specifikt frekvensband, blockerar allt utanför.
Exempel: Bandfilter i mottagaren som väljer ut enbart 20m-bandet (14,0–14,35 MHz) och dämpar signaler på alla andra band.

4. Bandstoppfilter / Notch: Blockerar ett specifikt frekvensband, släpper igenom allt annat.
Exempel: DSP notch-filter i mottagaren som automatiskt eliminerar en entonig störsignal (t.ex. en bärvåg) mitt i passband.

Fråga 2

Grund 2. Förklara vad som händer i en LC-krets vid resonansfrekvensen. Vad är det speciella med impedansen just då, och varför är resonans viktigt i radioteknik?

Vid resonansfrekvensen f₀ är den induktiva reaktansen (X_L) exakt lika stor som den kapacitiva reaktansen (X_C). Eftersom de verkar i motsatta riktningar tar de ut varandra: X_L − X_C = 0.

Konsekvens för impedansen:
Z = √(R² + (X_L − X_C)²) = √(R² + 0) = R
Impedansen reduceras till enbart den rena resistansen – minimalt motstånd i en seriekrets, maximalt i en parallellkrets.

Varför viktigt i radio?
• Antenner strålar effektivast vid sin resonansfrekvens (impedansen är rent resistiv, ingen effekt reflekteras av reaktans).
• Oscillatorer (VFO) genererar sin frekvens tack vare LC-kretsens resonans.
• Filter använder resonans för att välja ut en viss frekvens och dämpa alla andra.
• Antenntuners skapar resonans i antennsystemet för optimal effektöverföring.

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna resonansfrekvensen för dessa LC-kretsar: a) L = 10 µH, C = 100 pF b) L = 1 µH, C = 50 pF c) L = 500 nH, C = 20 pF

Formel: f₀ = 1 ÷ (2π√(L × C))

a) L = 10 µH = 10 × 10⁻⁶ H, C = 100 pF = 10⁻¹⁰ F:
LC = 10⁻⁶ × 10⁻¹⁰ = 10⁻¹⁵
√(LC) = √(10⁻¹⁵) = 3,16 × 10⁻⁸
f₀ = 1 ÷ (6,28 × 3,16 × 10⁻⁸) ≈ 5,03 MHz

b) L = 1 µH = 10⁻⁶ H, C = 50 pF = 5 × 10⁻¹¹ F:
LC = 10⁻⁶ × 5 × 10⁻¹¹ = 5 × 10⁻¹⁷
√(LC) = √(5 × 10⁻¹⁷) = 7,07 × 10⁻⁹
f₀ = 1 ÷ (6,28 × 7,07 × 10⁻⁹) ≈ 22,5 MHz

c) L = 500 nH = 5 × 10⁻⁷ H, C = 20 pF = 2 × 10⁻¹¹ F:
LC = 5 × 10⁻⁷ × 2 × 10⁻¹¹ = 10⁻¹⁷
√(LC) = √(10⁻¹⁷) = 3,16 × 10⁻⁹
f₀ = 1 ÷ (6,28 × 3,16 × 10⁻⁹) ≈ 50,3 MHz

Fråga 4

Räkna 4. Ett bandpassfilter är centrerat på 7 MHz och har en 3 dB-bandbredd på 200 kHz. a) Beräkna Q-värdet. b) Är detta ett bra val för ett CW-filter? Motivera. c) Vad behövde bandbredden vara för att Q = 100?

a) Q-värde:
Q = f₀ ÷ BW = 7 000 kHz ÷ 200 kHz = 35

b) Bra för CW?
Nej – Q = 35 ger 200 kHz bandbredd. Ett CW-filter behöver typiskt 300–500 Hz bandbredd (Q ≈ 14 000–23 000 vid 7 MHz). En enkel LC-krets kan inte uppnå så högt Q – i praktiken krävs kvartskristallfilter eller DSP-filter för så smala bandbredder.

c) Bandbredd vid Q = 100:
BW = f₀ ÷ Q = 7 000 ÷ 100 = 70 kHz
Fortfarande alldeles för brett för CW, men väsentligt bättre för att välja ut en del av ett amatörband.

Fråga 5

Räkna 5. Din sändare arbetar på 14,2 MHz och genererar övertoner på 28,4 MHz, 42,6 MHz och 56,8 MHz. Du sätter ett lågpassfilter med cutoff 20 MHz. a) Vilka övertoner dämpas? b) Varför väljer man cutoff 20 MHz och inte t.ex. 15 MHz? c) Det krävs minst 40 dB dämpning. Vad innebär det i watt om sändaren ger 100 W?

a) Vilka övertoner dämpas?
Alla tre: 28,4 MHz (2:a övertonen), 42,6 MHz (3:e) och 56,8 MHz (4:e). Samtliga ligger ovanför filtrets cutoff på 20 MHz och dämpas kraftigt.

b) Varför 20 MHz och inte 15 MHz?
Cutoff måste ligga ovanför grundtonen (14,2 MHz) så att den nyttiga signalen passerar utan dämpning. Med 15 MHz cutoff ligger grundtonen bara 0,8 MHz under cutoff – filtrets dämpningskurva är inte oändligt brant, och grundtonen riskerar att dämpas märkbart. 20 MHz ger god marginal (5,8 MHz) och säkerställer att grundtonen passerar opåverkad, samtidigt som 2:a övertonen på 28,4 MHz ligger tillräckligt ovanför cutoff för effektiv dämpning.

c) 40 dB dämpning i watt:
−40 dB = effektfaktor 1/10 000.
Maximal tillåten övertonseffekt: 100 W ÷ 10 000 = 0,01 W = 10 mW
Övertoner starkare än 10 mW bryter mot det svenska lagkravet.

Fråga 6

Prov 6. Förklara Pi-filtrets (C–L–C) tre funktioner efter ett effektslutssteg. Varför är det viktigt att filtret är dimensionerat för rätt frekvensband, och vad händer om man använder ett 80m-filter på 10m-bandet?

Pi-filtrets tre funktioner:

1. Harmonisk dämpning (lågpass):
Filtret dämpar övertoner (2:a, 3:e, 4:e harmoniska) med minst 40 dB under grundtonen. Det är ett krav enligt PTS föreskrifter – oönskade utsändningar utanför tilldelat band stör andra radiotjänster.

2. Impedansanpassning:
Pi-filtret transformerar slutstegets utgångsimpedans (ofta några ohm för en transistorförstärkare, eller flera kilohm för ett rörslutssteg) till 50 Ω mot koaxkabeln och antennen.

3. Bredbandigt brusdämpning:
Filtret dämpar även bredbandigt brus från slutsteget som annars kan störa mottagning på andra frekvenser.

Varför rätt band?
Komponentvärdena (L och C) beräknas för en specifik grundfrekvens. Filtrets cutoff-frekvens och impedanstransformation är optimerade för just det bandet.

80m-filter på 10m?
Ett 80m-filter har cutoff runt 5–6 MHz. Grundtonen på 10m-bandet (28 MHz) ligger långt ovanför cutoff – filtret dämpar inte bara övertoner utan även grundtonen kraftigt. Resultat: minimal sändeffekt ut i antennen, extrem värmeutveckling i filtret (all RF-energi omvandlas till värme i stället för att nå antennen), och risk för komponentskada. Använd alltid ett lågpassfilter dimensionerat för aktuellt frekvensband.

Kapitel 2

Radioteknik

Radioamatören behöver förstå hur utrustningen faktiskt fungerar – inte bara trycka på rätt knappar. Det är kunskapen om sändaren, mottagaren och signalerna som skiljer en kompetent operatör från en som bara kopierar andras inställningar. Och det är precis den kunskapen som gör hobbyn så fascinerande.

I det här kapitlet går vi igenom hur radiovågor moduleras för att bära information, hur en sändare är uppbyggd steg för steg, hur mottagaren lyckas hitta en enda svag signal bland tusentals, och vilka halvledare och kretsar som gör allt detta möjligt.

Vad du lär dig i kapitel 2

Avsnitt	Innehåll
2.1	Signaler och Modulation	AM · FM · SSB · CW · Digitalt
2.2	Sändarens Uppbyggnad	Oscillator → PA → Filter
2.3	Mottagarens Uppbyggnad	Superheterodyn · MF · AGC
2.4	Transceiver	PTT · RIT · Split
2.5	Halvledare och Komponenter	Dioder · BJT · FET · IC
2.6	Oscillatorer	LC · Kristall · VCO · DDS
2.7	Blandare och Frekvensomvandling	Mixer · Summa · Skillnad
2.8	Förstärkare	Klass A · AB · C · AGC

2.1 Signaler och Modulation

En radiosignal är en elektromagnetisk våg som färdas med ljusets hastighet – 300 000 km/s. Men en ren våg på t.ex. 14 MHz innehåller ingen information; den svävar bara där på sin frekvens. För att överföra information – röst, morsekod eller data – måste vi modulera den.

📄 Pappersark-analogin

Bärvågen är ett tomt pappersark som flyger genom luften – den kan färdas långt men bär inget budskap. Modulationen är det du skriver på papperet. Mottagaren är den som fångar arket och läser texten. Utan skrift på papperet når inget meddelande fram.

Tre egenskaper vi kan modulera

Bärvågen har tre egenskaper vi kan förändra för att "skriva på" information:

Egenskap	Vad vi ändrar	Modulationstyp
Amplitud	Vågens styrka / höjd	AM – Amplitudmodulation
Frekvens	Hur snabbt vågen svänger	FM – Frekvensmodulation
Fas	Vågtoppen förskjuts i tid	PM – Fasmodulation (ovanlig)

Amplitudmodulation (AM)

Vid AM varierar bärvågens amplitud i takt med ljudsignalen. Högt ljud ger stor amplitud, tystnad ger omodulerad bärvåg. Frekvensen förändras inte.

📶 AM – Signal och vågform

Hur det fungerar	Användning
Amplituden varieras med ljudsignalen Högt ljud → stor amplitud Tystnad → omodulerad bärvåg Frekvensen är konstant!	Rundradio mellanvåg (520–1600 kHz) Långvåg (148–283 kHz) Flygradio (118–137 MHz) Sjöradio (äldre)

⚠️ AM:s tre problem

1. Ineffektiv effektanvändning: Vid full modulation (100 %) tar bärvågen 2/3 av totaleffekten men bär ingen information. Bara sidbanden (1/3) innehåller ljudet – rent slöseri. Vid lägre modulationsdjup är bärvågens andel ännu högre.

2. Störningskänslig: Åska, gnistor och elektriska apparater skapar amplitudbrus som hörs som knaster i mottagaren.

3. Stor bandbredd: AM kräver båda sidbanden (övre + undre) vilket slösar med frekvensutrymme.

Enkelt Sidband – SSB (Single Sideband)

SSB är en vidareutveckling av AM där vi eliminerar slöseriet: bärvågen (som bara tar energi) och ett av de två sidbanden (som innehåller exakt samma information som det andra).

🎯 SSB – Spektrumjämförelse AM vs SSB

Vad tar vi bort?	Fördelar med SSB
Bärvågen: 66% av effekten, ingen info Ett sidband: dubblerar bara informationen	✅ All sändareffekt i nyttig signal ✅ Hälften så bred bandbredd som AM ✅ Mindre störningskänslig ✅ Standard för HF-amatörradio ❌ Kräver noggrann avstämning

Exempel 1 – SSB-effektivitet med 100 W

Hur effektiv är SSB jämfört med AM? Räkna på vad som faktiskt bär information:

AM (100 W sändareffekt):
· Bärvåg: 66 W – bär ingen information, slösas bort
· LSB: 17 W – bär information
· USB: 17 W – exakt samma information som LSB, dubblering
→ 17 W nyttig, unik information

SSB (100 W sändareffekt):
· Allt i ett sidband, ingen bärvåg, inget dubblerat sidband
→ 100 W nyttig information

I det här räkneexemplet är SSB ~6 gånger mer effektivt än AM. Men kom ihåg: siffran gäller AM vid 100% modulationsdjup med perfekt sinuston – ett teoretiskt worst-case för AM. I praktiken är skillnaden ännu större eftersom AM i verkligheten aldrig körs med fullt modulationsdjup.

Tumregel: SSB ger dig dramatiskt mer räckvidd per watt – det är därför SSB är standard på HF.

🎯 SSB på amatörbanden – VIKTIG BANDPLAN-REGEL

Frekvens	Sidband	Exempel
Under 10 MHz	LSB (Lower Sideband)	160m (1,8 MHz) · 80m (3,5 MHz) · 40m (7 MHz)
10 MHz och över	USB (Upper Sideband)	20m (14 MHz) · 15m (21 MHz) · 10m (28 MHz)

💡 Minnesregel: "Över tio – övre!" (USB)

Frekvensmodulation (FM)

Vid FM varierar bärvågens frekvens i takt med ljudet. Amplituden är konstant, vilket gör FM närmast immunt mot amplitudstörningar som åska och gnistor.

📡 FM – Vågformsbild

Hur det fungerar	Användning
Frekvensen varieras med ljudet Högt ljud → högre frekvens Tystnad → centerfrekvens Amplituden är konstant!	FM-rundradio (88–108 MHz) Amatörradio VHF/UHF (2m, 70cm) PMR446-radio (446 MHz) Repeatrar · Handhållna

✅ FM:s fördelar

Störningstålig: Amplitudstörningar (åska, gnistor) påverkar inte frekvensen – FM låter "rent".

Bra ljudkvalitet: Kan överföra hela audiospektrum (50–15 000 Hz).

Capture effect: Den starkaste signalen tar över helt – svaga signaler trängs undan.

⚠️ FM:s nackdelar

Stor bandbredd: Smalband-FM med ±2,5 kHz deviation kräver ca 11 kHz (Carsons regel: 2 × (2,5 + 3) kHz), och kanalavståndet är 12,5 kHz. Med ±5 kHz deviation krävs ca 16 kHz och kanalavståndet är 25 kHz. Jämför med SSB:s 2,4 kHz! Bredband-FM (rundradio) tar hela 200 kHz.

Kräver stark signal: "Full quieting" behövs för bra ljud. Därför är SSB bättre för DX på HF.

Används inte på HF: Bandbreddskravet är för stort – kortvåg är för trångt.

Bandbredd – hur mycket plats tar signalen?

Olika trafiksätt kräver olika mycket "utrymme" i frekvensspektrum. På HF (kortvåg) är utrymmet trångt – därför prioriteras smala trafiksätt.

Trafiksätt	Bandbredd	Jämförelse	Användning
CW (morsekod)	100–500 Hz	Smalast 🏆	Svaga signaler, DX, QRP
SSB (tal)	2,4–3 kHz	5× bredare än CW	Standard HF-röst
AM (tal)	6–10 kHz	3× bredare än SSB	Flygradio, rundradio
FM smalband	12–16 kHz	5× bredare än SSB	Amatörradio VHF/UHF
FM bredband	~200 kHz	80× bredare än SSB!	FM-rundradio 88–108 MHz

Exempel 2 – Hur många stationer ryms på 20m-bandet?

20m-bandet (14,000–14,350 MHz) har bara 350 kHz utrymme.

SSB (3 kHz): 350 ÷ 3 = 116 stationer
FM (15 kHz): 350 ÷ 15 = 23 stationer

SSB ger plats åt 5 gånger fler stationer – det är därför SSB används på HF.

CW (Continuous Wave) – morsekod

CW är den äldsta radiomodulationen – bärvågen slås på och av för att bilda morsetecken. Kort på = punkt (dit), långt på = streck (dah).

🔦 CW är som en ficklampa

Tänk dig att signalera med en ficklampa till en kompis långt borta: kort blixt = punkt, lång blixt = streck, paus = mellanrum. CW fungerar exakt så – sändaren blinkar med radiovågor istället för ljus.

📟 CW – Fördelar och nackdelar

Fördelar	Nackdelar
✅ Smalast bandbredd (100–500 Hz) ✅ "Går igenom när inget annat gör det" ✅ Enkel utrustning – minimal elektronik ✅ QRP (5 W) räcker till hela världen! ✅ Historisk charm och tradition	❌ Kräver morsekodkunskap ❌ Långsamt: 20–30 ord/min (tal: 150 ord/min) ❌ Ej längre krav för licens Används för: DX-contest · QRP · Nödkommunikation

Exempel 3 – Varför CW når längst med 5 W

CW (100–200 Hz signalbandbredd): Mottagarens CW-filter (typiskt 250–500 Hz) filtrerar bort nästan allt brus → signalen sticker ut tydligt. Räckvidd: utmärkt (kan nå hela världen vid rätt förhållanden).

SSB (2,4 kHz): 24 gånger mer brus än CW. Räckvidd: bra (Europa/grannländer).

FM (15 kHz): 150 gånger mer brus än CW. Kräver stark signal. Räckvidd: lokal trafik.

Med samma effekt når CW alltså dramatiskt längre än SSB eller FM.

Digitala trafiksätt

Moderna digitala trafiksätt kombinerar datorns kraft med radions räckvidd. Signalen kodas digitalt, moduleras på bärvågen och avkodas automatiskt i mottagarens dator.

Trafiksätt	Bandbredd	Egenskaper	Användning
FT8	50 Hz	Extremt svaga signaler (−24 dB!) 15-sek perioder · Populärast!	DX-jakt · propagationsstudier
PSK31	31 Hz	Phase Shift Keying Tangentbords-QSO · Smalt	Keyboard-chatting · DX
RTTY	250 Hz	Radio TeleTYpe · Äldre standard Två frekvenser (mark/space)	Contest · DX-cluster
FT4	90 Hz	Som FT8 men snabbare 7,5-sek perioder	Tävlingar · snabba QSO
APRS	~10 kHz	Paketradio med positionsdata AX.25-protokoll	GPS-position · digipeatrar

💡 Varför FT8 är så omvälvande

FT8 har förändrat amatörradio för många: du kan kontakta stationer du inte ens kan höra med öronen – datorn avkodar signaler 24 dB under bruset. Perfekt för liten antenn och låg effekt, men det finns en baksida: ett FT8-QSO är bara ett automatiserat utbyte av signalrapporter och grid-locator – ingen riktig konversation. Gamla skolans operatörer kallar det "dator-DX", inte riktig radio. Båda sidor har poäng!

🎯 Viktigt för provet – Modulation

Punkt	Kom ihåg
AM	Amplituden varieras · ineffektiv · störningskänslig
FM	Frekvensen varieras · störningstålig · stor bandbredd · VHF/UHF
SSB	Tar bort bärvåg + ett sidband · effektivast för tal · standard HF
CW	På/av-nyckling · smalast bandbredd · bäst räckvidd per watt
LSB/USB	Under 10 MHz = LSB · 10 MHz och över = USB
Bandbredd	CW < SSB < AM < FM smal < FM bred

Övningsfrågor – 2.1 Signaler och Modulation

Fråga 1

Grund 1. Vilka tre egenskaper hos en bärvåg kan moduleras? Namnge dem och ange vilken modulationstyp som hör till varje egenskap.

Fråga 2

Grund 2. Förklara varför SSB är mer effektivt än AM. Vad tas bort ur AM-signalen och varför räcker ett sidband?

Fråga 3

Grund 3. Du ska köra SSB-telefoni – ska du använda LSB eller USB på dessa band?
a) 80m-bandet (3,7 MHz)
b) 20m-bandet (14,2 MHz)
c) 40m-bandet (7,1 MHz)
d) 15m-bandet (21,2 MHz)

Fråga 4

Räkna 4. På 20m-bandet (14,000–14,350 MHz) finns 350 kHz utrymme.

a) Hur många SSB-stationer (3 kHz) ryms teoretiskt?
b) Hur många FM-stationer (15 kHz) ryms?
c) Hur många CW-stationer (500 Hz) ryms?

Fråga 5

Prov 5. Varför används FM på VHF/UHF men inte på HF (kortvåg)? Resonera kring bandbredd, störningskänslighet och tillgängligt frekvensutrymme.

2.2 Sändarens Uppbyggnad

En sändare omvandlar din röst, morsenyckeln eller datorn till radiovågor som skickas ut via antennen. Men processen är mer komplex än man kan tro – signalen måste skapas, moduleras, förstärkas och filtreras innan den når antennen.

🏭 Fabriksanalogin

Oscillatorn är råvaran – skapar grundfrekvensen (t.ex. 14 MHz). Modulatorn blandar in din röst. Drivsteget förstärker stegvis. Slutsteget (PA) ger full effekt (100 W!). Lågpassfiltret är kvalitetskontrollen – tar bort defekter (övertoner). ATU är leveransen – skickar ut till antennen.

Blockschema – från mikrofon till antenn

🔷 Sändare – de sex blocken

Signalvägen från mikrofon till antenn – effekten ökar steg för steg

1 · Oscillatorn – frekvenskällan

Oscillatorn genererar bärvågen på önskad frekvens. Utan oscillator – ingen signal. Det finns tre huvudtyper:

Typ	Princip	Stabilitet	Används i
VFO	LC-krets med variabel kondensator	±100–500 Hz · driftar med temperatur	Äldre utrustning
PLL	VCO låst mot kristallreferens	±1–5 ppm (t.ex. ±14–70 Hz på 14 MHz)	80–90-talets transceivrar
DDS	Digitalt genererad frekvens	Upplösning < 1 Hz · Stabilitet = referensens (typiskt ±1–2 ppm)	Alla moderna transceivrar ⭐

Exempel 1 – Frekvensstabilitet i praktiken

Du vill sända på exakt 14,200,00 MHz.

VFO: Hamnar på 14,199,50–14,200,50 MHz beroende på temperatur.
PLL: Hamnar på 14,199,99–14,200,01 MHz – bra!
DDS: Hamnar på 14,200,000 MHz – perfekt!

Därför använder alla moderna radioapparater DDS.

2 · Modulatorn – lägg till information

Modulatorn tar oscillatorns rena bärvåg och "skriver på" information. Hur det görs beror på modulationstyp:

Modulation	Hur modulatorn fungerar	Nyckelkomponent
SSB	Balanserad blandare + kristallfilter tar bort bärvåg och ett sidband	Blandare, kristallfilter (2,4 kHz)
FM	Varicap-diod varierar VCO:ns frekvens med ljudsignalen	Varicap-diod, VCO
AM	Ljudsignalen modulerar slutstegets matningsspänning	Modulations-transformator
CW	Nyckel slår bärvågen på och av	Elektronisk nyckel, enkel switch

3 · Drivsteget – försteg till slutsteget

Modulatorn ger ut bara milliwatt. Slutsteget kräver 1–10 W in. Drivsteget bygger upp effekten stegvis.

💡 Varför behövs drivsteget?

Slutsteg-transistorer är stora och kraftiga – de behöver en ordentlig "spark" för att arbeta rätt. Drivsteget ger den sparken: Modulator ut: 10–100 mW → Drivsteg ut: 1–10 W → Slutsteg ut: 100 W.

4 · Slutsteget (PA) – musklerna

Slutsteget förstärker signalen till full sändningseffekt. Det är sändarens mest kritiska del.

💪 Slutstegets viktiga egenskaper

Egenskap	Vad det betyder	Praktisk betydelse
Linjäritet	Utsignalen följer insignalen exakt	Kritiskt för SSB – dålig linjäritet ger "splatter"
Verkningsgrad	Hur mycket ineffekt blir RF-effekt	Låg verkningsgrad → mycket värme, hög strömförbrukning
Harmoniska	Oönskade övertoner på 2×, 3×, 4× frekvensen	Måste dämpas med lågpassfilter – lagkrav!
Stabilitet	Ska inte självsvinga	Parasitsvängningar kan bränna slutsteget!

⚠️ ALDRIG sända utan last!

Ett slutsteg måste alltid ha en last (antenn eller dummyload) när det sänder. Utan last reflekteras all effekt tillbaka – transistorerna överhettas och bränns upp. Använd alltid antenn med SWR under 2:1, eller dummyload vid test.

4b · ALC – automatisk nivåreglering

ALC (Automatic Level Control) skyddar slutsteget från överstyrning. En återkopplingskrets mäter utgångsnivån och begränsar ingångssignalen automatiskt om effekttoppar hotar att överskrida det linjära arbetsområdet.

🎚️ ALC i praktiken

Tänk dig ett gasspjäll i en bil – du kan trampa hårt på gasen, men spjället hindrar motorn från att gå sönder. ALC gör samma sak: låter dig tala normalt utan att en hög vokal ska överstyrda och orsaka splatter på grannkanalerna.

⚠️ Fel inställd ALC ger problem

Situation	Resultat
För hög mikrofongain – ALC slår i konstant	Signalen komprimeras hårt, talkvaliteten försämras, risk för splatter
Lagom mikrofongain – ALC aktiveras bara vid taltoppar	Ren signal, full effekt, bra talkvalitet ✓
För låg mikrofongain – ALC arbetar aldrig	Låg uteffekt, svag signal i mottagarens ände

Tumregel: Justera mikrofongain tills ALC-mätaren rör sig lite vid normalt tal – den ska inte ligga i botten hela tiden.

Exempel 2 – Verkningsgrad och värmeutveckling

Slutsteget levererar 100 W RF-effekt.

Klass AB, verkningsgrad 50% (SSB):
Ineffekt: 200 W · RF ut: 100 W · Värme: 100 W · Ström vid 13,8 V: ≈ 14,5 A

Klass C, verkningsgrad 70% (FM/CW):
Ineffekt: 143 W · RF ut: 100 W · Värme: 43 W · Ström vid 13,8 V: ≈ 10,4 A

Högre verkningsgrad = mindre värme, lägre strömförbrukning, längre batteritid.

5 · Lågpassfiltret – ta bort övertoner

Alla slutsteg genererar harmoniska övertoner – signaler på 2×, 3×, 4× grundfrekvensen. Dessa måste dämpas för att inte störa andra användare. Det är också ett lagkrav.

Exempel 3 – Varför lågpassfiltret är kritiskt

Du sänder 100 W på 14 MHz. Utan lågpassfilter genereras:

· 2:a harmoniska: 28 MHz (10m-bandet) – kanske 1 W
· 3:e harmoniska: 42 MHz – stör TV och radio
· 4:e harmoniska: 56 MHz – stör TV

Med lågpassfilter (cutoff 20 MHz):
· 14 MHz: 100 W – passerar fritt ✓
· 28 MHz: −40 dB → 0,01 W ✓
· 42 MHz: −60 dB → 0,0001 W ✓

Lågpassfiltret är inte valfritt – det är ett lagkrav!

📋 Lagkrav för övertoner

Enligt PTS:s föreskrifter (PTSFS) baserade på Lag om elektronisk kommunikation (LEK) måste oönskade utsändningar dämpas till:

Band	Krav	Innebär för 100 W
HF (kortvåg)	−40 dB under huvudsignal	Max 0,01 W på övertoner
VHF/UHF	−60 dB under huvudsignal	Max 0,0001 W på övertoner

6 · Antennanpassning (ATU) – valfri men användbar

En ATU (Antenna Tuning Unit) matchar sändarens utgångsimpedans (50 Ω) till antennens faktiska impedans. Inte alltid nödvändig, men mycket användbar i rätt situation.

💡 När behövs ATU?

ATU behövs INTE om…	ATU är användbar om…
Antennen är resonant på bandet (SWR under 1,5:1) Matarledningen är kort Du bara använder ett band	Multibandantenn (longwire, G5RV) Ej-resonant antenn SWR över 2:1 Du vill skydda slutsteget

🎯 Viktigt för provet – Sändaren

Block	Funktion
Oscillator	Skapar bärvågen · DDS i moderna apparater
Modulator	Lägger till information (röst, CW, data)
Drivsteg	Förstärker från mW till 1–10 W
Slutsteg (PA)	Full effekt · ALDRIG utan last!
ALC	Begränsar överstyrning · justera mikrofongain tills mätaren rör sig lite
Lågpassfilter	Dämpar övertoner · lagkrav −40 dB (HF)
ATU	Matchar impedans · valfri

Övningsfrågor – 2.2 Sändarens Uppbyggnad

Fråga 1

Grund 1. Namnge de sex huvudblocken i en sändare i rätt ordning från mikrofon till antenn och beskriv kortfattat vad varje block gör.

Fråga 2

Grund 2. Vad är skillnaden mellan VFO, PLL och DDS? Vilken typ används i moderna transceivrar och varför?

Fråga 3

Grund 3. Varför måste ett slutsteg alltid ha en last (antenn eller dummyload) när det sänder? Vad händer om lasten saknas?

Fråga 4

Räkna 4. Din sändare ger 100 W på 7 MHz. Lågpassfiltret har en cutoff på 10 MHz och dämpar övertoner med −40 dB.

a) Vilka harmoniska övertoner genereras (ange frekvenser)?
b) Hur många watt når antennen på den 2:a harmoniska efter filtret?
c) Uppfyller detta lagkravet på −40 dB för HF?

Fråga 5

Prov 5. Förklara varför linjäritet är kritiskt i slutsteget vid SSB-sändning men inte vid FM eller CW. Vilken förstärkarklass används för respektive trafiksätt och varför?

2.3 Mottagarens Uppbyggnad

En mottagare har ett mycket svårare jobb än en sändare. Den måste plocka ut EN signal bland tusentals samtidiga, förstärka extremt svaga signaler – ofta bara mikrovolt – till hörbar nivå, ignorera störningar och brus, och slutligen demodulera signalen så att informationen kan tas ut.

🏟️ Nålen i höstacken-analogin

Tänk dig att hitta EN specifik persons röst i en fullsatt fotbollsarena. Antennen hör alla röster samtidigt. Preselektorn fokuserar på rätt sektion av arenan. Blandaren "flyttar" personen till ett tyst rum. MF-filtret stänger ute alla andra röster. Detektorn – nu hör du bara EN röst, klart och tydligt!

Superheterodyn-mottagaren – geniet från 1918

Den vanligaste mottagarkonstruktionen uppfanns av Edwin Armstrong 1918 och används fortfarande i nästan alla radiomottagare. Principen är elegant: omvandla alla inkommande frekvenser till EN fast mellanfrekvens (MF) där all filtrering och förstärkning sker.

🔷 Superheterodyn – blockschema

Varför mellanfrekvens (MF/IF)?

Detta är den geniala idén bakom superheterodyn. Utan MF skulle varje frekvens behöva sitt eget filter, förstärkarna blir instabila och selektiviteten dålig. Med MF omvandlas alla frekvenser till samma punkt – och ETT perfekt filter räcker för hela bandet.

🎯 Problemet som MF löser

Utan MF (direktmottagare)	Med MF (superheterodyn)
Varje frekvens behöver eget filter Svår selektivitet över 1–30 MHz Förstärkare instabila (självsvängning) Dålig prestanda	Alla frekvenser → samma MF (t.ex. 9 MHz) ETT perfekt filter för alla signaler Stabil förstärkning Utmärkt selektivitet ✓

Exempel 4 – Hur superheterodyn räknar

Du vill lyssna på 14,200 MHz. Mottagarens MF är 9 MHz. Vad ska VFO vara inställd på?

Blandaren ger ut summa OCH skillnad av de två insignalerna.

Höginjektion (vanligast):
f_MF = f_VFO − f_signal
9 MHz = f_VFO − 14,200 MHz
f_VFO = 14,200 + 9 = 23,200 MHz

Låginjektion:
f_MF = f_signal − f_VFO
f_VFO = 14,200 − 9 = 5,200 MHz

De flesta mottagare använder höginjektion – VFO ligger över signalfrekvensen.

Vanliga mellanfrekvenser

MF	Användning	Fördelar/Nackdelar
455 kHz	Klassisk AM-mottagare, äldre bärbara	Liten spegelfrekvens-avstånd, svårare filter
9 MHz	HF-transceivrar, amatörradio ⭐	Bra kompromiss, utmärkta kristallfilter
10,7 MHz	FM-mottagare, rundradio, VHF/UHF	Bra spegelundertryckning, stabila keramiska filter
45 MHz	Första MF i dubbel-superheterodyn	Hög MF → utmärkt spegelundertryckning

Detektorn – hur MF blir ljud

MF-filtret levererar en ren signal på 9 MHz – men den är fortfarande en radiosignal, inte ljud. Detektorn (demodulatorn) omvandlar MF till hörbart ljud. Vilken typ av detektor som behövs beror på modulationstypen.

🔊 Två detektortyper

Detektortyp	Princip	Används för
Höljedetektor	En diod likriktare MF-signalen och följer amplitudkuvertet – ljudet faller ut direkt	AM – bärvågen finns kvar som referens
Produktdetektor	En blandare som mixar MF-signalen med en lokal BFO – skillnadsfrekvensen blir ljudet	SSB och CW – bärvågen saknas och måste återskapas ⭐

🎵 BFO – den saknade pusselbitens

I SSB har sändaren tagit bort bärvågen för att spara effekt. Men mottagaren behöver bärvågen som referens för att kunna återskapa talet. BFO:n (Beat Frequency Oscillator) genererar en ersättningsbärvåg lokalt i mottagaren. Produktdetektorn blandar MF-signalen med BFO:n – och ut kommer talet, klart och tydligt.

⚙️ BFO-frekvens och sidbandsval

Med MF = 9 MHz och SSB-filter 2,4 kHz brett (8 998,8–9 001,2 kHz):

Sidband	BFO-frekvens	Varför
USB	8 998,5 kHz (under MF-filtret)	BFO placeras under sidbandet → skillnadsfrekvensen ger 300–3 000 Hz ljud
LSB	9 001,5 kHz (över MF-filtret)	BFO placeras över sidbandet → samma ljudomfång, men spegelvända sidbandet

Vid CW placeras BFO:n så att en tonfrekvens runt 600–800 Hz hörs – det är den klassiska morsesignalens "pip".

Spegelfrekvensproblemet

Superheterodyn har en välkänd nackdel: blandaren svarar på två frekvenser samtidigt – den önskade signalen och en "spegelfrekvens".

f_spegel = f_signal + 2 × f_MF (vid höginjektion)

Exempel 5 – Spegelfrekvensproblemet

Du lyssnar på 14,200 MHz, MF = 9 MHz, VFO = 23,200 MHz.

f_spegel = 14,200 + (2 × 9) = 32,200 MHz

En stark signal på 32,200 MHz ger också 9 MHz ut från blandaren! Blandaren kan inte skilja dem åt – båda hörs samtidigt.

Lösning:
✅ Preselektor dämpar 32,2 MHz kraftigt innan blandaren
✅ Högre MF ger större avstånd till spegeln – lättare att filtrera
✅ Dubbel-superheterodyn: hög första MF (45 MHz) + låg andra MF (9 MHz)

Viktiga mottagarparametrar

En mottagares kvalitet mäts i flera parametrar. Dessa är de viktigaste att känna till:

📊 Mottagarprestanda

Parameter	Vad det betyder	Bra värde
Känslighet	Minsta signal som ger användbar mottagning	< 0,5 µV (HF SSB) · < 0,2 µV (VHF FM)
Selektivitet	Förmåga att välja EN signal bland många	−60 dB på ±10 kHz (SSB)
Dynamikområde	Skillnad mellan svagaste och starkaste hanterbar signal	> 90 dB (HF) · > 70 dB (VHF)
Brusfaktor	Hur mycket brus mottagaren själv tillför	< 10 dB (HF) · < 3 dB (VHF)
IP3	Motstånd mot intermodulation	> +10 dBm bra · > +20 dBm utmärkt

AGC – Automatic Gain Control

AGC håller ljudnivån jämn trots att signalstyrkan varierar kraftigt – en signal kan vara tusentals gånger starkare än en annan. Utan AGC skulle starka signaler vara öronbedövande och svaga knappt hörbara.

🎚️ AGC är som en automatisk volymkontroll

Tänk dig en radiostudio med en ljudtekniker som sitter vid mixerbordet och hela tiden justerar volymen – starka signaler dämpas, svaga lyfts. Det är precis vad AGC gör elektroniskt, hundratals gånger per sekund.

⚡ AGC-inställningar

Inställning	Responstid	Bäst för
Fast AGC	Snabb (ms)	CW och SSB – snabba signaländringar
Slow AGC	Långsam (100 ms–sek)	AM-telefoni – bekvämare lyssnande
AGC av	Ingen reglering	Starka lokala signaler, mätning

🎯 Viktigt för provet – Mottagaren

Punkt	Kom ihåg
Superheterodyn	Alla frekvenser → fast MF → ETT filter räcker
MF för HF	9 MHz är standard i amatörradio-transceivrar
VFO-formel	f_VFO = f_signal + f_MF (höginjektion)
Spegelfrekvens	f_spegel = f_signal + 2 × f_MF
Preselektorn	Dämpar spegelfrekvensen innan blandaren
AGC	Håller ljudnivån jämn · Fast för CW/SSB · Slow för AM
S-meter	Drivs av AGC-spänningen · S9 = 50 µV (HF) · 6 dB per S-enhet

Övningsfrågor – 2.3 Mottagarens Uppbyggnad

Fråga 1

Grund 1. Förklara principen bakom en superheterodyn-mottagare. Vad är den grundläggande idén och varför är den så effektiv?

Fråga 2

Grund 2. Vad är spegelfrekvensproblemet i en superheterodyn-mottagare? Hur motverkas det?

Fråga 3

Räkna 3. En mottagare har MF på 9 MHz och använder höginjektion.

a) Du vill lyssna på 7,100 MHz – vilken frekvens ska VFO vara inställd på?
b) Vilken spegelfrekvens kan störa mottagningen?
c) Du vill lyssna på 3,750 MHz – vilken frekvens ska VFO vara inställd på?

Fråga 4

Räkna 4. En mottagare har en brusfaktor på 6 dB och känslighet på 0,3 µV för SSB.

a) Vad innebär brusfaktorn 6 dB praktiskt?
b) Är 0,3 µV känslighet bra eller dåligt för HF SSB? Motivera.

Fråga 5

Prov 5. Förklara vad AGC gör och varför det är nödvändigt. Varför används Fast AGC för CW men Slow AGC för AM-telefoni?

2.4 Transceiver

En transceiver är en sändare och mottagare i samma enhet som delar komponenter – oscillatorn, filtren och ofta förstärkarna används för både sändning och mottagning. Det ger kompaktare konstruktion, lägre kostnad och enklare hantering än separata enheter.

📞 Telefon-analogin

En transceiver är som en telefon – mikrofon och högtalare i samma enhet, men bara en i taget kan användas (simplex). En walkie-talkie är ett klassiskt exempel: håll inne PTT-knappen för att sända, släpp för att lyssna. Du kan inte göra båda samtidigt.

PTT-sekvensen – vad händer när du trycker?

När du trycker på PTT (Push-To-Talk) sker en sekvens av händelser på bråkdelen av en sekund:

⚡ PTT-sekvensen steg för steg

Steg	Vad händer	Tid
1	Mottagaren stängs av (TX/RX-relä växlar)	~1 ms
2	Antennreläet kopplar om från RX till TX	~2 ms
3	Slutsteget matas med spänning	~5 ms
4	Sändaren redo – du talar	klart!
5 (släpp PTT)	Omvänd sekvens – mottagaren kopplas in igen	~10 ms

Antennreläet är kritiskt – det måste koppla om INNAN slutsteget startar, annars kortsluts ingången!

Viktiga transceiverfunktioner

Funktion	Förkortning	Vad den gör	Används för
Receive Increment Tuning	RIT/Clarifier	Justerar mottagarfrekvensen utan att ändra sändfrekvensen	Motstation sänder lite fel – justera RX utan att flytta TX
Split-drift	SPLIT	TX och RX på olika frekvenser	DX-expedition lyssnar på annan frekvens än de sänder
Voice Operated Switch	VOX	Mikrofonen triggar sändning automatiskt	Handsfree-operation, DXCC-contest
Noise Blanker	NB	Klipper bort impulsstörningar (tändning, elnät)	Bil-mobilt, QRM från apparater
Noise Reduction	NR	DSP-filter minskar bakgrundsbrus	Svaga signaler i brus
Notch-filter	NOTCH	Skär bort en smal störande ton	Bärvåg som stör SSB-mottagning

RIT och SPLIT – skillnaden

Exempel 1 – RIT i praktiken

Du lyssnar på en station på 14,200 MHz. Hans signal låter lite "pipig" – han sänder på 14,200,5 kHz men din radio är inställd på 14,200,0 kHz.

Utan RIT: Du måste vrida VFO-ratten → nu sänder DU också på 14,200,5 kHz.
Med RIT: Du justerar bara mottagarfrekvensen +500 Hz → du hör honom klart, men sänder fortfarande på 14,200,0 kHz. ✓

Exempel 2 – SPLIT vid DX-expedition

En DX-station på Heard Island (VK0) sänder på 14,195 MHz men lyssnar på 14,200–14,210 MHz ("lyssnar upp").

Din inställning:
· RX: 14,195 MHz (hör DX-stationen)
· TX: 14,205 MHz (sänder dit han lyssnar)

Utan SPLIT-funktion är detta omöjligt att göra korrekt. Alla moderna transceivrar har SPLIT.

VOX – Voice Operated Switch

🎙️ VOX-inställningar

Inställning	Funktion	Tips
VOX Gain	Hur stark rösten behöver vara för att trigga TX	Inte för känslig – omgivningsljud triggar sändning
VOX Delay	Hur länge efter sista ordet TX hålls aktiv	300–500 ms – tid att börja tala igen utan klick
Anti-VOX	Mikrofonen lyssnar inte på högtalarljudet	Förhindrar att mottagarens ljud triggar VOX

SDR – Software Defined Radio

I en klassisk superheterodyn sköts filtrering, demodulering och AGC av analoga kretsar – kristallfilter, diodblandare och transistorförstärkare. I en SDR (Software Defined Radio) digitaliseras signalen tidigt med en snabb ADC (analog-till-digital-omvandlare) och allt därefter sker i mjukvara eller DSP-chip.

📱 Smartphone-analogin

En klassisk superheterodyn är som en gammaldags kamera med fasta linser och mekanisk slutare – den fungerar bra, men varje ändring kräver ny hårdvara. En SDR är som en smartphone-kamera: sensorn (ADC) fångar allt, och mjukvaran bestämmer sedan zoom, skärpa och filter – allt kan ändras med en uppdatering.

🔷 SDR – princip i blockform

✅ Vad SDR ger dig i praktiken

Egenskap	Klassisk superheterodyn	SDR
Filterbandbredd	Fast (byt kristallfilter – dyrt)	Ändras med ett knapptryck (50 Hz–10 kHz)
Vattenfallsdisplay	Kräver separat panoramamottagare	Inbyggd – se hela bandet i realtid
Trafiksätt	Hårdvara per mode	Mjukvaruuppdatering lägger till nya modes
Mottagning	En signal i taget	Kan avkoda flera signaler samtidigt
Exempel	Kenwood TS-830, Yaesu FT-101	Icom IC-7300 ⭐, FlexRadio, Yaesu FT-DX101

💡 Grundprinciperna – superheterodyn, mellanfrekvens, demodulering – gäller fortfarande. SDR gör samma sak, men i mjukvara istället för med analoga komponenter.

📺 Vattenfallsdisplay: En rörlig bild där frekvens visas vågrätt och tid lodrätt. Starka signaler syns som ljusa eller färgade streck – du ser hela bandet på en gång och kan omedelbart upptäcka aktivitet utan att vrida på ratten.

🎯 Viktigt för provet – Transceiver

Funktion	Kom ihåg
PTT	Antennrelä kopplar om INNAN slutsteget startar
RIT	Justerar RX-frekvensen, TX-frekvensen ändras INTE
SPLIT	TX och RX på helt olika frekvenser – DX-trafik
VOX	Rösten triggar sändning automatiskt – handsfree
NB	Noise Blanker – dämpar impulsstörningar
NR	Noise Reduction – DSP minskar bakgrundsbrus
SDR	ADC digitaliserar tidigt · filtrering/demod i mjukvara · flexibla filter · vattenfallsdisplay

Övningsfrågor – 2.4 Transceiver

Fråga 1

Grund 1. Vad är en transceiver och vad är fördelen med att kombinera sändare och mottagare i samma enhet jämfört med separata enheter?

Fråga 2

Grund 2. Förklara vad RIT är och ge ett praktiskt exempel på när du behöver använda det.

Fråga 3

Grund 3. Vad är skillnaden mellan Noise Blanker (NB) och Noise Reduction (NR)? Vilken typ av störning passar varje funktion för?

Fråga 4

Räkna 4. En DX-expedition sänder på 21,295 MHz och lyssnar 10 kHz upp.

a) På vilken frekvens ska du sända för att nå DX-stationen?
b) Vilken funktion i transceivern behöver du aktivera?
c) Vad händer om du sänder på 21,295 MHz istället?

Fråga 5

Prov 5. Varför måste antennreläet koppla om INNAN slutsteget aktiveras vid PTT? Vad är risken om ordningen är omvänd?

2.5 Halvledare

Halvledare är grunden till all modern elektronik. De kallas halvledare för att de leder ström bättre än isolatorer men sämre än metaller – och viktigast av allt: ledningsförmågan kan styras elektriskt. Det är just denna styrbarhet som gör transistorer och dioder möjliga – och det är dessa komponenter som finns i oscillatorn, slutsteget och blandaren vi gick igenom i 2.2–2.4.

🔌 Strömbrytaranalogi

Tänk dig en vanlig strömbrytare på väggen – du styr den för hand och den är antingen på eller av. En transistor fungerar som en elektriskt styrd strömbrytare: en liten signal på ingången styr ett stort flöde på utgången, och det sker miljontals gånger per sekund utan att du rör ett finger.

P- och N-material

Rent kisel leder inte ström nämnvärt. Genom att tillsätta föroreningar (dopning) skapar man två typer av halvledarmaterial:

Typ	Dopämne	Laddningsbärare	Minnesregel
N-material	Fosfor, arsenik (5 valenselektroner)	Elektroner (negativa)	Negativa laddningar
P-material	Bor, aluminium (3 valenselektroner)	Hål (positiva)	Positiva hål

Dioden – envägsventilen

En diod är ett PN-övergång: P-material mot N-material. Ström flödar bara i en riktning – från anod (+) till katod (−). I andra riktningen blockeras strömmen. Du känner igen principen från nätaggregatet som matar din transceiver – där sitter kiseldioder och omvandlar växelström till likström.

📊 Diodtyper och användning i radio

Diodtyp	Symbol	Egenskap	Radioapplikation
Kiseldiod	▷\|	Spänningsfall 0,6 V · robust	Likriktning i nätaggregat
Schottky	▷\|s	Spänningsfall 0,2 V · mycket snabb	RF-blandare, detektorer
Zener	▷\|z	Bryter vid fast spänning (reverserat)	Spänningsreferens, överspänningsskydd
Varicap	▷\|c	Kapacitansen varierar med spänning	VCO-styrning, FM-modulator
PIN-diod	▷\|p	RF-motstånd styrs av DC-ström	Antennrelä, dämpare, antennswitchar

Exempel 1 – Varicap-dioden i FM-modulatorn

I en FM-sändare styr ljudsignalen en varicap-diods spänning. Varicapen sitter parallellt med oscillatorns spolkrets.

Högt ljud → hög spänning → liten kapacitans → högre resonansfrekvens
Tyst → låg spänning → stor kapacitans → lägre resonansfrekvens

Resultatet: oscillatorn svänger snabbare och långsammare i takt med ljudet – det är FM-modulation!

Exempel 2 – PIN-dioden som antennrelä

I avsnitt 2.4 pratade vi om att antennreläet måste koppla om innan slutsteget startar vid PTT. I moderna transceivrar ersätts ofta det mekaniska reläet av PIN-dioder.

Sändning (TX): DC-ström matas genom PIN-dioden → lågt RF-motstånd → signalen passerar till antennen.
Mottagning (RX): DC-strömmen stängs av → högt RF-motstånd → signalen leds till mottagaren.

Fördelen: PIN-dioden har inga rörliga delar, växlar på mikrosekunder och håller i miljontals cykler.

Bipolär transistor (BJT)

BJT-transistorn har tre ben: Bas (B), Kollektor (C) och Emitter (E). En liten basström styr en stor kollektorström – det är förstärkning. BJT:er hittar du framförallt i drivsteg och äldre slutsteg, precis de block vi gick igenom i 2.2.

🔷 BJT – NPN och PNP

Typ	Strömriktning	Styrning	Typisk användning
NPN	Kollektor → Emitter	Positiv basström slår på	HF-förstärkare, slutsteg, switch
PNP	Emitter → Kollektor	Negativ basström slår på	Komplementärpar med NPN

Strömförstärkning (hFE/β): Kollektorström = β × basström. En transistor med β = 100 och basström 1 mA ger 100 mA kollektorström.

Exempel 3 – BJT-förstärkning

En NPN-transistor har β = 150. Basströmmen är 2 mA.

I_C = β × I_B = 150 × 2 mA = 300 mA kollektorström

En liten signal på basen styr alltså en 150 gånger större ström genom kollektorn.

Fälteffekttransistor (FET)

FET-transistorn har tre ben: Gate (G), Drain (D) och Source (S). Till skillnad från BJT styrs FET av spänning – i princip ingen ström tas från styringången (gate). Det ger hög ingångsimpedans och är anledningen till att nästan alla moderna slutsteg på 100 W använder MOSFET eller LDMOS snarare än BJT.

Typ	Styrning	Ingångsimpedans	Radioapplikation
JFET	Spänning på gate	Mycket hög (MΩ)	RF-förstärkare, blandare
MOSFET	Spänning på isolerad gate	Extremt hög (GΩ)	Slutsteg, switchar, digitalt
LDMOS	Som MOSFET	Hög	Kraftiga HF/VHF-slutsteg ⭐

⚡ BJT vs FET – strömkran vs spänningskran

BJT: Som en kran som styrs av hur mycket vatten du häller i styrröret (ström). Du måste hela tiden mata styrröret med vatten – det kostar energi. FET: Som en kran som styrs av hur hårt du trycker på handtaget (spänning). Trycket tar ingen energi – och det är därför FET ger bättre verkningsgrad i slutsteget.

🎯 Viktigt för provet – Halvledare

Komponent	Kom ihåg
Diod	PN-övergång · ström i EN riktning · anod→katod
Zener	Spänningsreferens · bryter vid fast spänning (reverserat)
Varicap	Kapacitansen styrs av spänning · FM-modulator · VCO
PIN-diod	RF-motstånd styrs av DC-ström · ersätter mekaniskt antennrelä
BJT	Bas/Kollektor/Emitter · strömstyrd · I_C = β × I_B
FET	Gate/Drain/Source · spänningsstyrd · hög ingångsimpedans
MOSFET/LDMOS	Isolerad gate · moderna slutsteg · bättre verkningsgrad än BJT

Övningsfrågor – 2.5 Halvledare

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan N-material och P-material i en halvledare? Vad är laddningsbärarna i respektive typ?

Fråga 2

Grund 2. Förklara vad en varicap-diod är och hur den används i en FM-modulator. Vad händer med kapacitansen när spänningen ökar?

Fråga 3

Räkna 3. En NPN-transistor har strömförstärkning β = 200.

a) Basströmmen är 0,5 mA – hur stor är kollektorströmmen?
b) Du vill ha 400 mA kollektorström – hur stor basström behövs?

Fråga 4

Grund 4. Vad är den viktigaste skillnaden mellan en BJT och en FET? Varför används FET (MOSFET) i moderna kraftiga slutsteg?

Fråga 5

Prov 5. Förklara varför en Schottky-diod används i RF-blandare istället för en vanlig kiseldiod. Vad är den avgörande tekniska skillnaden?

2.6 Oscillatorer

En oscillator genererar en periodisk signal – en svängning – utan någon extern insignal. Den omvandlar DC-spänning till AC-signal på en bestämd frekvens. Oscillatorn är hjärtat i varje sändare och mottagare: utan oscillator ingen sändning, ingen mottagning.

🎵 Gungbrädesanalogin

En oscillator är som en gunga: ge den ett knuff (startenergi) och den svänger fram och tillbaka i sin naturliga rytm. Utan friktion (förluster) skulle den svänga för evigt. I en elektrisk oscillator kompenseras förlusterna av förstärkaren – den ger ett litet knuff varje svängning för att hålla svängningen vid liv.

Barkhausens villkor – när svänger en oscillator?

För att en oscillator ska svänga stabilt måste två villkor uppfyllas samtidigt:

📐 Barkhausens kriterium

Villkor	Innebär	Om det inte uppfylls
1. Slingförstärkning = 1	Förstärkarens gain kompenserar exakt för förlusterna i resonanskretsen	Svängningen dör ut (för lite) eller klipper (för mycket)
2. Fasskilnad = 0° (eller 360°)	Återkopplingssignalen är i fas med insignalen	Svängningen uteblir – destruktiv interferens

I praktiken dimensioneras förstärkarens gain något över 1 vid start – oscillatorn startar säkert. Icke-linjäriteter begränsar sedan amplituden till stabilt läge.

LC-oscillatorn – den klassiska

LC-oscillatorn bygger på en resonanskrets: en spole (L) och en kondensator (C) byter energi fram och tillbaka i sin naturliga frekvens. En transistor kompenserar för förlusterna.

f = 1 / (2π√LC) · · · L i henry, C i farad

Exempel 1 – LC-oscillator för 7 MHz

Du vill bygga en oscillator för 40m-bandet (7 MHz). Du väljer L = 1 µH.

f = 1 / (2π√LC)
7 × 10⁶ = 1 / (2π√(1×10⁻⁶ × C))
C = 1 / (4π² × f² × L)
C = 1 / (4π² × (7×10⁶)² × 1×10⁻⁶)
C = ≈ 516 pF

En variabel kondensator (VFO) runt detta värde ger frekvensvariering över bandet.

Kristalloscillatorn – precisionen

En kvartskristall svänger mekaniskt i sin naturliga frekvens med extremt hög Q-faktor (10 000–1 000 000!). Den är i princip temperatur- och driftstabil och ger frekvensprecision på ±0,001%.

💎 Varför kristallen är så stabil

Kvartskristallen (SiO₂) är piezoelektrisk – den deformeras mekaniskt när spänning sätts på och genererar spänning när den klämms. Den mekaniska svängningen är extremt stabil eftersom:

Egenskap	LC-oscillator	Kristalloscillator
Q-faktor	50–500	10 000–1 000 000
Frekvensstabilitet	±100–500 ppm	±10–50 ppm
Temperaturdrift	Stor	Minimal (TCXO: ±1 ppm)
Frekvensvariation	Bred (VFO)	Fast eller ±liten (VCXO)

PLL – Phase Locked Loop

PLL kombinerar kristallens stabilitet med VFO:ns flexibilitet. En VCO (spänningsstyrd oscillator) låses mot en kristallreferens via en fasdetektorkrets.

🔒 PLL – Principen

VCO:n jämförs ständigt med kristallreferensen. Avviker frekvensen korrigeras styrspänningen omedelbart.

DDS – Direct Digital Synthesis

DDS genererar frekvensen digitalt: en fasackumulator räknar upprepade steg och slår upp motsvarande spänningsvärde i ett minne (ROM). Resultatet omvandlas till en analog signal via en DAC och filtreras sedan till en ren sinusvåg. I praktiken kombineras DDS nästan alltid med en PLL – DDS styr frekvensstegen med hög upplösning medan PLL håller signalen stabil.

🎹 Pianoanalogi

En LC-oscillator är som ett akustiskt piano – det låter bra men stämmer lite olika beroende på temperaturen i rummet. En kristalloscillator är som ett elektroniskt keyboard med fast stämning. DDS är som ett keyboard med inbyggd sequencer: du kan programmera exakt vilken ton du vill, byta på en bråkdels sekund, och stämningen hålls alltid av samma kristallreferens.

💡 DDS – fördelar och begränsningar

Fördelar	Begränsningar
✅ Extremt fin upplösning (sub-Hz) ✅ Snabb frekvensswitchning (µs) ✅ Excellent stabilitet ✅ Lätt att styra digitalt ✅ Kombineras med PLL för bästa resultat	❌ Spursignaler (oönskade toner) från DAC ❌ Maximalt ~40% av klockan (Nyquist) ❌ Kräver efterföljande lågpassfilter

🎯 Viktigt för provet – Oscillatorer

Typ	Kom ihåg
LC-VFO	Enkel · driftar med temperatur · äldre apparater
Kristall	Extremt stabil · fast frekvens · hög Q
PLL	VCO låst mot kristallreferens · stabil + justerbar
DDS	Digital syntes · sub-Hz upplösning · kombineras med PLL · moderna apparater
Barkhausen	Gain = 1 och fas = 0° för stabil svängning

Övningsfrågor – 2.6 Oscillatorer

Fråga 1

Grund 1. Vad är Barkhausens kriterium? Formulera de två villkoren och förklara vad som händer om bara ett av dem uppfylls.

Fråga 2

Grund 2. Förklara principen bakom en PLL-oscillator. Vad är VCO:ns roll och vad gör fasdetektorn?

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna resonansfrekvensen för en LC-krets med L = 2 µH och C = 200 pF.

a) Vilken frekvens svänger kretsen på?
b) Vilket amatörband är du närmast?
c) Vad ska C vara för att få exakt 7,100 MHz med samma L?

Fråga 4

Grund 4. Vad är den största praktiska skillnaden mellan en LC-VFO och en kristalloscillator? Ge ett exempel på när varje typ är att föredra.

Fråga 5

Prov 5. Varför används DDS i nästan alla moderna transceivrar? Nämn tre fördelar jämfört med PLL och en nackdel som kräver extra åtgärd.

2.7 Blandare

En blandare (mixer) kombinerar två signaler och skapar nya frekvenser – summan och skillnaden av de två insignalerna. Du stötte redan på blandaren i avsnitt 2.3 när vi förklarade hur superheterodyn-mottagaren omvandlar en signal till mellanfrekvensen – det är just blandaren som utför den omvandlingen. Det är en icke-linjär process som är helt grundläggande för superheterodyn-principen, SSB-generering och frekvensomvandling.

🎛️ Radioanalogi

Tänk dig att du står i ett rum med hundra personer som alla pratar samtidigt. Det är omöjligt att höra någon enskild röst. Men om du ber alla gå in i varsitt litet rum och stänger dörrarna – sedan öppnar du bara dörren till det rum du vill lyssna på – hör du den personen klart och tydligt. Det är precis vad blandaren gör: den "flyttar" den signal du vill ha till ett eget, tyst rum (mellanfrekvensen) där filtret stänger ute alla andra.

Blandarens grundläggande matematik

När två frekvenser f₁ och f₂ matas in i en blandare skapas fyra utfrekvenser:

Blandaren ger ut: f₁ , f₂ , (f₁ + f₂) , (f₁ − f₂)

Exempel 1 – Superheterodyn-omvandling

Signal på 14,200 MHz blandas med VFO på 23,200 MHz (höginjektion, MF = 9 MHz).

Blandaren ger ut:
· f₁ = 14,200 MHz (originalsignalen)
· f₂ = 23,200 MHz (VFO)
· f₁ + f₂ = 37,400 MHz (summablandningsprodukt)
· f₂ − f₁ = 9,000 MHz (MF – det vi vill ha!)

MF-filtret (9 MHz, 2,4 kHz brett) släpper igenom bara 9 MHz. Alla andra frekvenser dämpas kraftigt.

🔷 Blandartyper i amatörradio

Typ	Princip	Fördelar	Användning
Diodringblandare	4 Schottky-dioder i ringkoppling	Bra dynamikområde · lågt brus · passiv	HF-mottagare · SSB-demodulator ⭐
Aktiv FET-blandare	FET som icke-linjär förstärkare	Konversionsgain · enkel	VHF/UHF-mottagare
Gilbert cell	Differentialpar av BJT/FET	Hög IP3 · bra isolering	IC-mottagare · SDR-chip

Intermodulation och IP3

En blandare är icke-linjär per design – men icke-linjäriteten skapar också oönskade blandningsprodukter när flera starka signaler finns samtidigt. Det kallas intermodulation (IMD).

⚠️ Intermodulationsproblemet

Två starka stationer på 14,200 MHz och 14,205 MHz kan skapa intermodulationsprodukter på t.ex. 14,195 MHz och 14,210 MHz – frekvenser där ingenting sänder! Dessa "spöksignaler" är en direkt följd av icke-linjäritet i blandaren och förstärkarna.

IP3 (Third-order Intercept Point): Mäter mottagarens motstånd mot intermodulation. Högre IP3 = bättre. Bra HF-mottagare har IP3 > +15 dBm.

Övningsfrågor – 2.7 Blandare

Fråga 1

Grund 1. Förklara vad en blandare gör. Vilka fyra utfrekvenser skapas när f₁ och f₂ blandas?

Fråga 2

Räkna 2. En mottagare har MF = 9 MHz och använder höginjektion.

a) Du vill lyssna på 3,750 MHz – vilken frekvens ska VFO vara på?
b) Vilka fyra frekvenser ger blandaren ut?
c) Vilket MF-filter släpper igenom den önskade produkten?

Fråga 3

Räkna 3. Två starka signaler finns på 21,200 MHz och 21,205 MHz.

a) Beräkna tredje ordningens intermodulationsprodukt (2×f₁ − f₂ och 2×f₂ − f₁).
b) Varför är dessa produkter ett problem?

Fråga 4

Grund 4. Vad är en diodringblandare och varför är den vanlig i HF-mottagare?

Fråga 5

Prov 5. Förklara vad IP3 mäter och varför det är viktigt vid val av mottagare för tät bandbeläggning på HF. Vad innebär ett högt IP3-värde i praktiken?

2.8 Förstärkare

En förstärkare ökar en signals effekt, spänning eller ström med hjälp av en extern energikälla. I radiosammanhang förstärker vi signaler i alla led – det är förstärkare som finns i varje block vi gått igenom: i mottagarens LNA-försteg, i sändarens drivsteg och i slutsteget som vi tittade på i 2.2. Varje steg har sin roll och sina krav.

💡 Dimmeranalogi

En förstärkare är som en dimmer på ett eluttag: en liten rörelse på ratten (insignalen) styr hur mycket ström lampan får (utsignalen). Energin kommer inte från ratten – den kommer från elnätet (matningsspänningen). Förstärkaren styr bara flödet.

Förstärkarklasser – effektivitet vs linjäritet

Förstärkarklassen bestämmer hur stor del av en period transistorn leder ström. Det är en fundamental avvägning: hög verkningsgrad eller hög linjäritet – sällan båda samtidigt.

📊 Förstärkarklasser jämförda

Klass	Ledningstid	Verkningsgrad	Linjäritet	Används för
A	360° (hela perioden)	25–50 %	Utmärkt	RF-försteg, känsliga lågeffektssteg
AB	180–360°	50–65 %	Mycket bra	SSB-slutsteg ⭐ – bra kompromiss
B	Exakt 180° (halv period)	Max ~78,5 %	God i push-pull – crossover-distorsion vid nollgenomgång	Push-pull audioförstärkare, push-pull RF
C	<180° (typiskt 60–150°)	70–90 %	Dålig – kraftig amplitudförvrängning	FM- och CW-slutsteg (konstant amplitud)
D/E/F	Switch-läge (transistorn helt av eller helt på)	90–98 %	Ej linjär – kräver efterföljande bandpassfilter	Effektiva switchar, experimentella digitala sändare

Klass B används sällan ensam i RF-sammanhang – crossover-distorsionen vid nollgenomgången är ett problem. Klass AB är standardvalet för amatörradio-slutsteg eftersom det kombinerar god linjäritet med rimlig verkningsgrad. Klass A når teoretiskt max 50% verkningsgrad men hamnar i praktiken på 25–35% – för lågt för ett slutsteg på 100 W.

Exempel 1 – Varför klass AB för SSB men klass C för FM

SSB-signal: Amplituden varierar med rösten – förstärkaren MÅSTE vara linjär, annars förvrids talet och signalen "splattrar" över bandet. Klass AB krävs.

FM-signal: Amplituden är konstant – förstärkaren behöver bara slå på och av. Klass C räcker och ger bättre verkningsgrad (80–90% mot 50–60% för AB).

CW-signal: Helt på eller helt av – klass C är idealisk.

Förstärkning i dB

Förstärkning uttrycks vanligtvis i decibel (dB). För effekt gäller:

G(dB) = 10 × log₁₀(P_ut / P_in) · Spänning: G(dB) = 20 × log₁₀(U_ut / U_in)

Exempel 2 – Beräkna förstärkning

En RF-förstärkare tar in 10 mW och ger ut 1 W.

G = 10 × log₁₀(1 W / 0,01 W) = 10 × log₁₀(100) = 10 × 2 = 20 dB

En annan förstärkare tar in 1 µV och ger ut 100 µV.

G = 20 × log₁₀(100 / 1) = 20 × 2 = 40 dB

Brusfaktorn – mottagarens svagaste länk

Varje förstärkare tillför brus till signalen. Den första förstärkaren i kedjan (RF-försteg) är den kritiska – dess brusfaktor dominerar hela systemets känslighet. Det är därför antennen ska sitta nära mottagaren och LNA (Low Noise Amplifier) ska placeras tidigt i signalkedjan.

🎯 Friis formel – bruskedjan

I en förstärkarkedja dominerar det första stegets brusfaktor. Efterföljande steg spelar allt mindre roll ju mer signal det första steget ger ut.

Steg	Förstärkning	Brusfaktor	Bidrag till totalt brus
RF-först. (LNA)	20 dB	1 dB	Dominerar totalt!
Blandare	−6 dB	8 dB	Litet bidrag
MF-först.	30 dB	6 dB	Försumbart

Slutsats: Investera i en bra LNA – det är det enskilt viktigaste för mottagarkänsligheten.

Linjäritet och 1 dB kompressionspunkt

En förstärkare är linjär tills signalen blir för stark – då börjar utsignalen "mättas" och planas ut. Den punkt där förstärkningen sjunkit 1 dB under det ideala kallas 1 dB kompressionspunkten (P1dB).

📉 Kompressionspunkten i praktiken

En SSB-förstärkare med P1dB = +30 dBm (1 W) ska aldrig drivas med mer än ca +20 dBm (100 mW) insignal för att hålla sig linjär. Drivs den hårdare uppstår distorsion, splatter och intermodulation.

Tumregel: Håll insignalen minst 10 dB under P1dB för godtagbar linjäritet.

🎯 Viktigt för provet – Förstärkare

Punkt	Kom ihåg
Klass A	360° · linjär · låg verkningsgrad (25–50%) · försteg
Klass AB	Standard SSB-slutsteg · bra kompromiss linjäritet/verkningsgrad
Klass B	Halv period · push-pull · crossover-distorsion · sällan i RF
Klass C	<180° · hög verkningsgrad (70–90%) · CW och FM
Brusfaktor	Första steget dominerar – LNA är kritisk!
P1dB	1 dB kompressionspunkt – max linjär drivning
dB-formel	Effekt: 10×log(Put/Pin) · Spänning: 20×log(Uut/Uin)

Övningsfrågor – 2.8 Förstärkare

Fråga 1

Grund 1. Förklara skillnaden mellan klass A, klass AB och klass C förstärkare. Vad är avvägningen mellan dessa klasser?

Fråga 2

Grund 2. Varför måste ett SSB-slutsteg vara linjärt (klass AB) men ett FM-slutsteg kan använda klass C? Vad händer om ett SSB-slutsteg körs i klass C?

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna förstärkningen i dB för dessa fall:

a) Ineffekt 5 mW, uteffekt 500 mW
b) Ineffekt 1 µV, uteffekt 10 mV (spänning)
c) Vad är uteffekten om förstärkningen är 13 dB och ineffekten är 10 mW?

Fråga 4

Räkna 4. Ett slutsteg levererar 100 W RF-effekt och arbetar i klass AB med 55% verkningsgrad.

a) Hur stor DC-ineffekt krävs?
b) Hur många watt försvinner som värme?
c) Hur stor är strömförbrukningen vid 13,8 V matning?

Fråga 5

Prov 5. Förklara varför den första förstärkaren (LNA) i en mottagarkedja är avgörande för hela systemets känslighet. Vad händer med totalbrusningen om LNA:n byts mot en med dubbelt så hög brusfaktor?

Kapitel 2 – Radioteknik: Facit

2.1 – Signaler och Modulation

Fråga 1

Grund 1. Vilka tre egenskaper hos en bärvåg kan moduleras? Namnge dem och ange vilken modulationstyp som hör till varje egenskap.

En bärvåg har tre egenskaper som kan varieras för att bära information:

1. Amplituden → AM (Amplitudmodulering)
Signalens styrka (höjd) varieras i takt med t.ex. rösten. Används i AM-rundradio och SSB (som är en vidareutveckling av AM).

2. Frekvensen → FM (Frekvensmodulering)
Bärvågens frekvens varieras upp och ned i takt med modulationssignalen. Används på VHF/UHF-amatörband och FM-rundradio.

3. Fasen → PM (Fasmodulering)
Bärvågens fasläge skiftas i takt med modulationssignalen. PM är nära besläktad med FM och används i digitala modulationsformer som PSK31.

Fråga 2

Grund 2. Förklara varför SSB är mer effektivt än AM. Vad tas bort ur AM-signalen och varför räcker ett sidband?

En vanlig AM-signal består av tre delar: bärvågen, övre sidbandet (USB) och undre sidbandet (LSB).

Problemet med AM:
• Bärvågen bär ingen information – den är bara en referens. Den förbrukar minst 2/3 av sändareffekten.
• De två sidbanden innehåller exakt samma information (speglade runt bärvågen). Att sända båda är redundant.

SSB:s lösning:
I SSB (Single Sideband) tas bärvågen bort och ett av sidbanden undertrycks. Kvar finns bara ett sidband.

Varför räcker ett sidband?
All talinformation finns i varje sidband – de är spegelbilder av varandra. Mottagaren återskapar den saknade bärvågen lokalt med sin BFO (Beat Frequency Oscillator) för att demodulera talet.

Fördelarna med SSB jämfört med AM:
• Effektivare: All sändareffekt går till nyttig information (i stället för att 2/3 slösas på bärvågen).
• Halva bandbredden: SSB upptar ca 3 kHz mot AM:s ca 6 kHz – dubbelt så många stationer ryms.
• Bättre signal-brusförhållande vid samma sändareffekt.

Fråga 3

Grund 3. Du ska köra SSB-telefoni – ska du använda LSB eller USB på dessa band? a) 80m-bandet (3,7 MHz) b) 20m-bandet (14,2 MHz) c) 40m-bandet (7,1 MHz) d) 15m-bandet (21,2 MHz)

Konventionen inom amatörradio är:
• Under 10 MHz → LSB (Lower Sideband)
• 10 MHz och högre → USB (Upper Sideband)

a) 80m (3,7 MHz): LSB – under 10 MHz.
b) 20m (14,2 MHz): USB – över 10 MHz.
c) 40m (7,1 MHz): LSB – under 10 MHz.
d) 15m (21,2 MHz): USB – över 10 MHz.

Minnesregel: "Låga band → LSB, Höga band → USB" med gränsen vid 10 MHz. Denna konvention är inte ett lagkrav utan en internationell överenskommelse för att alla ska kunna demodulera varandras signaler korrekt.

Fråga 4

Räkna 4. På 20m-bandet (14,000–14,350 MHz) finns 350 kHz utrymme. a) Hur många SSB-stationer (3 kHz) ryms teoretiskt? b) Hur många FM-stationer (15 kHz) ryms? c) Hur många CW-stationer (500 Hz) ryms?

Tillgängligt utrymme: 350 kHz

a) SSB (3 kHz per station):
350 kHz ÷ 3 kHz = 116 stationer

b) FM (15 kHz per station):
350 kHz ÷ 15 kHz = 23 stationer

c) CW (500 Hz = 0,5 kHz per station):
350 kHz ÷ 0,5 kHz = 700 stationer

Slutsats: CW (telegrafi) är extremt bandbreddseffektivt – 6 gånger fler CW-stationer ryms jämfört med SSB, och 30 gånger fler jämfört med FM. Detta är en av anledningarna till att FM inte används på HF – det tillgängliga frekvensutrymmet är för begränsat.

Fråga 5

Prov 5. Varför används FM på VHF/UHF men inte på HF (kortvåg)? Resonera kring bandbredd, störningskänslighet och tillgängligt frekvensutrymme.

1. Bandbredd – det avgörande problemet:
FM upptar ca 15 kHz bandbredd (med ±5 kHz deviation + sidbandstoner), medan SSB bara behöver 3 kHz. På HF-banden är det totala utrymmet mycket begränsat – exempelvis har hela 20m-bandet bara 350 kHz. Med FM ryms bara 23 stationer, med SSB hela 116. Det internationella HF-spektrumet delas dessutom av alla världens amatörer, så varje kilohertz är dyrbar.

2. Frekvensutrymme – HF kontra VHF/UHF:
VHF/UHF-banden är mycket bredare. 2m-bandet (144–146 MHz) har 2 MHz utrymme, och 70cm-bandet (432–438 MHz) har 6 MHz. Där är FM:s 15 kHz bandbredd inget problem – hundratals kanaler ryms bekvämt. Dessutom är dessa band huvudsakligen för lokal/regional kommunikation, så samma frekvens kan återanvändas geografiskt.

3. Störningskänslighet – FM:s fördel på VHF/UHF:
FM har en inbyggd capture-effekt: den starkaste signalen "fångar" mottagaren och undertrycker svagare störningar. Detta är idealiskt för lokal kommunikation via VHF/UHF-repeatrar. Men på HF, där signaler har rest tusentals kilometer via jonosfärsreflektion, varierar signalstyrkorna kraftigt (fading). FM hanterar fading dåligt – amplitudvariationer orsakar inga problem för SSB, men FM-mottagarens brusreduktion fungerar inte korrekt vid svaga, fluktuerande signaler.

4. Effektbehov:
FM kräver att signalen ligger tydligt över bruströskeln för att fungera bra (threshold-effekt). Under tröskeln kollapsar kvaliteten abrupt. SSB degraderar gradvis och förblir läsbar långt ner i bruset – en avgörande fördel för svag DX-trafik på HF.

Sammanfattning: FM:s breda bandbredd och threshold-effekt gör den olämplig för HF:s begränsade spektrum och svaga, fadingdrabbade signaler. På VHF/UHF, där spektrumet är brett och signalerna är lokala och stabila, är FM:s enkelhet, goda ljudkvalitet och störtålighet idealiska egenskaper.

2.2 – Sändarens Uppbyggnad

Fråga 1

Grund 1. Namnge de sex huvudblocken i en sändare i rätt ordning från mikrofon till antenn och beskriv kortfattat vad varje block gör.

1. Mikrofon / Ljudingång:
Omvandlar ljudvågor (tal) till en elektrisk audiosignal (NF – lågfrekvent signal, typiskt 300–3000 Hz).

2. Oscillator (VFO/PLL/DDS):
Genererar bärvågen – en stabil, exakt RF-signal på den önskade sändningsfrekvensen. Bestämmer vilken frekvens du sänder på.

3. Modulator:
Kombinerar audiosignalen med bärvågen. Audion "trycks in" i RF-signalen genom amplitud-, frekvens- eller fasmodulering. Vid SSB skapas här sidbandet med hjälp av en balanserad modulator och sidbandsfilter.

4. Mellanstegsförstärkare (drivsteg):
Förstärker den modulerade signalen från milliwatt-nivå till en tillräcklig nivå (typiskt några watt) för att driva slutsteget. Kallas även "driver".

5. Slutsteg (PA – Power Amplifier):
Förstärker signalen till full sändningseffekt (typiskt 5–100 W för amatörradio). Måste vara linjärt för SSB (klass AB) för att inte förvränga signalen.

6. Lågpassfilter och antenn:
Lågpassfiltret dämpar övertoner (harmoniska) med minst 40 dB före antennen. Antennen omvandlar den elektriska RF-signalen till elektromagnetiska vågor som strålas ut i rymden.

Fråga 2

Grund 2. Vad är skillnaden mellan VFO, PLL och DDS? Vilken typ används i moderna transceivrar och varför?

VFO (Variable Frequency Oscillator):
En analog LC-oscillator vars frekvens ställs med en variabel kondensator eller variabel induktans. Enkel konstruktion men känslig för temperaturvariationer och mekanisk påverkan, vilket orsakar frekvensdrift. Begränsad frekvensstabilitet.

PLL (Phase Locked Loop):
En reglerkrets som låser en VCO (spänningsstyrd oscillator) till en stabil referens (ofta en kristalloscillator). En faskomparator jämför VCO:ns frekvens med referensen och korrigerar avvikelser. Ger god stabilitet och kan hoppa mellan frekvenser i steg bestämda av delaren. Användes i transceivrar från 1970–90-talet.

DDS (Direct Digital Synthesis):
En digital krets som beräknar signalens vågform matematiskt och omvandlar den till en analog signal via en DAC (digital-till-analog-omvandlare). Frekvensen ställs genom att ändra ett digitalt talvärde.

Moderna transceivrar använder DDS (ofta i kombination med PLL) på grund av:
• Extremt fin frekvensupplösning – steg under 1 Hz möjliga
• Omedelbar frekvensändring – inget mekaniskt eller analogt att ställa in
• Utmärkt stabilitet – baseras på en kristallreferens
• Inga mekaniska delar – ingen drift från temperatur eller vibration
• Enkel datorstyrning – frekvensen är bara ett digitalt tal

Fråga 3

Grund 3. Varför måste ett slutsteg alltid ha en last (antenn eller dummyload) när det sänder? Vad händer om lasten saknas?

Varför last krävs:
Slutsteget är designat för att leverera RF-effekt till en 50 Ω last (antennen). Transistorerna eller rören i slutsteget omvandlar DC-effekt till RF-effekt. Denna RF-energi måste ta vägen någonstans – antingen ut i antennen som radiovågor eller in i en dummyload som värme.

Vad händer utan last?
Om antennen inte är ansluten (öppen utgång) eller kabeln är kortsluten:

• All effekt reflekteras tillbaka till slutsteget – SWR går mot oändligheten.
• Den reflekterade effekten omvandlas till extrem värme i transistorerna.
• Spänningstoppar kan uppstå som är flera gånger högre än normal driftspänning.
• Transistorerna i slutsteget kan förstöras på sekunder – detta är en av de vanligaste orsakerna till skadade slutsteg.
• Moderna transceivrar har inbyggd SWR-skyddskrets som automatiskt sänker effekten eller stänger av slutsteget vid hög SWR, men man ska aldrig förlita sig enbart på detta.

Praktisk regel: Kontrollera alltid att antenn eller dummyload är korrekt ansluten innan du sänder. Använd dummyload vid test och justering för att inte störa andra stationer.

Fråga 4

Räkna 4. Din sändare ger 100 W på 7 MHz. Lågpassfiltret har en cutoff på 10 MHz och dämpar övertoner med −40 dB. a) Vilka harmoniska övertoner genereras (ange frekvenser)? b) Hur många watt når antennen på den 2:a harmoniska efter filtret? c) Uppfyller detta lagkravet på −40 dB för HF?

a) Harmoniska övertoner:
Grundton: 7 MHz
2:a harmoniska: 2 × 7 = 14 MHz
3:e harmoniska: 3 × 7 = 21 MHz
4:e harmoniska: 4 × 7 = 28 MHz
5:e harmoniska: 5 × 7 = 35 MHz
(Och vidare, men med avtagande styrka)

b) 2:a harmoniska (14 MHz) efter filtret:
14 MHz ligger ovanför filtrets cutoff (10 MHz) och dämpas med −40 dB.
−40 dB = effektfaktor 1/10 000

I praktiken är den 2:a harmoniska redan dämpad 20–30 dB i slutsteget innan filtret. Om vi antar ca 1 W på den 2:a harmoniska före filtret (−20 dB under grundtonen):
1 W ÷ 10 000 = 0,1 mW – långt under lagkravet.

Räknar vi med ett absolut worst-case på 100 W (hela grundtonens effekt på övertonen, vilket aldrig sker i praktiken):
100 W ÷ 10 000 = 0,01 W = 10 mW

Den verkliga nivån ligger alltså betydligt under 10 mW.

c) Uppfyller det lagkravet?
Ja – lagkravet i Sverige kräver att harmoniska övertoner ska vara minst 40 dB under grundtonens effekt. Filtret dämpar med −40 dB, vilket innebär att övertoner på 14 MHz och högre ligger minst 40 dB under 100 W, dvs. maximalt 10 mW. Kravet uppfylls exakt. I praktiken vill man ha marginal – många filter ger −50 dB eller mer för frekvenser långt ovanför cutoff.

Fråga 5

Prov 5. Förklara varför linjäritet är kritiskt i slutsteget vid SSB-sändning men inte vid FM eller CW. Vilken förstärkarklass används för respektive trafiksätt och varför?

SSB kräver linjäritet:
En SSB-signal har ett varierande amplitudkuvert – signalens momentana effekt varierar kraftigt i takt med talet, från noll (tystnad) till full toppeffekt (starka ljud). Denna amplitudvariation är själva informationen. Om slutsteget inte reproducerar dessa amplitudvariationer exakt (linjärt) uppstår:

• Intermodulationsförvrängning (IMD) – falska signalkomponenter skapas
• "Splatter" – signalen breddar sig och stör stationer på intilliggande frekvenser
• Förvrängt tal – mottagaren hör ett distorderat, oförståeligt ljud

FM behöver inte linjäritet:
I FM bärs informationen i frekvensens variation, inte i amplituden. FM-signalens amplitud är konstant – det finns inget amplitudkuvert att bevara. Slutsteget kan klippa, begränsa eller mätta signalen utan att informationen förstörs.

CW behöver inte linjäritet:
CW (telegrafi) är en enkel on/off-signal med konstant amplitud när nyckeln är nertryckt. Det finns ingen amplitudvariation att bevara under "ton"-perioden. (Mjuka nycklingsflankerna kan dock gynnas av viss linjäritet.)

Förstärkarklasser per trafiksätt:

SSB → Klass AB:
Transistorn leder mer än halva perioden men inte hela. Ger en bra kompromiss: tillräcklig linjäritet (låg förvrängning) med rimlig verkningsgrad (ca 50–65%). Klass A vore ännu mer linjärt men har för låg verkningsgrad (max 50% teoretiskt, typiskt 25–35% i praktiken) för ett slutsteg.

FM → Klass C:
Transistorn leder bara en del av varje period. Ger hög verkningsgrad (upp till 70–80%) men kraftig amplitudförvrängning. Inget problem för FM eftersom amplituden ändå är konstant och begränsas innan sändning.

CW → Klass C (eller AB):
Liknande argument som FM – konstant amplitud under nyckling gör att klass C:s höga verkningsgrad kan utnyttjas. Klass AB kan också användas om sändaren ska hantera både CW och SSB med samma slutsteg (vilket är vanligt i moderna transceivrar).

2.3 – Mottagarens Uppbyggnad

Fråga 1

Grund 1. Förklara principen bakom en superheterodyn-mottagare. Vad är den grundläggande idén och varför är den så effektiv?

Grundidén:
I en superheterodyn-mottagare omvandlas den inkommande RF-signalen till en fast mellanfrekvens (MF) innan den förstärks och filtreras. Detta görs genom att blanda den mottagna signalen med en lokaloscillator (VFO). Differensen mellan dessa två frekvenser ger mellanfrekvensen.

Principen steg för steg:
1. Antennen tar emot signaler på den önskade frekvensen (t.ex. 14,200 MHz).
2. Ett ingångsfilter (preselektor) gör en grov filtrering.
3. En blandare mixar signalen med VFO:ns frekvens (t.ex. 23,200 MHz vid höginjektion).
4. Ut kommer mellanfrekvensen: 23,200 − 14,200 = 9,000 MHz (MF).
5. MF-förstärkare och smala MF-filter ger selektivitet och förstärkning.
6. Demodulatorn (detektor) extraherar audiosignalen.

Varför är det så effektivt?
• Alla signaler omvandlas till samma MF – MF-filtrens bandbredd och egenskaper behöver bara optimeras för en enda frekvens, oavsett vilken radiofrekvens man lyssnar på.
• Smala filter vid fast frekvens är mycket enklare att bygga än avstämbara smala filter som ska fungera från 1,8 till 30 MHz.
• Hög förstärkning vid MF utan risk för självsvängning (som kan ske om man förstärker kraftigt på samma frekvens som antennen tar emot).
• Hela mottagarens selektivitet och känslighet bestäms av MF-kedjan – enbart VFO:n behöver ändras vid frekvensbyte.

Fråga 2

Grund 2. Vad är spegelfrekvensproblemet i en superheterodyn-mottagare? Hur motverkas det?

Problemet:
Blandaren producerar mellanfrekvensen som skillnaden mellan insignalen och VFO. Men det finns alltid två insignalfrekvenser som ger samma differens – en ovanför och en nedanför VFO-frekvensen.

Exempel:
MF = 9 MHz, VFO = 23,200 MHz (höginjektion).
• Önskad signal: 23,200 − 14,200 = 9 MHz ✓
• Spegelfrekvens: 23,200 + 9,000 = 32,200 MHz → 32,200 − 23,200 = 9 MHz ✓
Blandaren kan inte skilja dessa två åt – en signal på 32,200 MHz producerar exakt samma MF och hörs lika bra som den önskade signalen.

Spegelfrekvensens avstånd:
Spegelfrekvensen ligger alltid 2 × MF bort från den önskade frekvensen. Med MF = 9 MHz: 2 × 9 = 18 MHz avstånd.

Motåtgärder:
1. Ingångsfilter (preselektor): Ett bandpassfilter före blandaren som dämpar signaler på spegelfrekvensen. Ju längre bort spegelfrekvensen ligger (dvs. ju högre MF), desto lättare att filtrera bort den.
2. Hög mellanfrekvens: Med MF = 9 MHz ligger spegeln 18 MHz bort – relativt lätt att filtrera. Med MF = 455 kHz ligger spegeln bara 910 kHz bort – mycket svårare.
3. Dubbel superheterodyn: Första blandningen ger hög MF (god spegelfrekvensrejektion), andra blandningen ger låg MF (smal filtrering). Kombinerar fördelarna av båda.

Fråga 3

Räkna 3. En mottagare har MF på 9 MHz och använder höginjektion. a) Du vill lyssna på 7,100 MHz – vilken frekvens ska VFO vara inställd på? b) Vilken spegelfrekvens kan störa mottagningen? c) Du vill lyssna på 3,750 MHz – vilken frekvens ska VFO vara inställd på?

Höginjektion innebär att VFO ligger ovanför den mottagna signalen:
VFO = f_signal + MF

a) Lyssna på 7,100 MHz:
VFO = 7,100 + 9,000 = 16,100 MHz

b) Spegelfrekvens:
Spegelfrekvensen ligger 2 × MF ovanför den önskade signalen:
f_spegel = f_signal + 2 × MF = 7,100 + 18,000 = 25,100 MHz

Kontroll: VFO − f_spegel? Nej – f_spegel − VFO = 25,100 − 16,100 = 9,000 MHz ✓
Alternativt: VFO + MF = 16,100 + 9,000 = 25,100 MHz ✓
En signal på 25,100 MHz skulle alltså producera samma MF och höras som störning.

c) Lyssna på 3,750 MHz:
VFO = 3,750 + 9,000 = 12,750 MHz

Fråga 4

Räkna 4. En mottagare har en brusfaktor på 6 dB och känslighet på 0,3 µV för SSB. a) Vad innebär brusfaktorn 6 dB praktiskt? b) Är 0,3 µV känslighet bra eller dåligt för HF SSB? Motivera.

a) Brusfaktor 6 dB – praktisk innebörd:
Brusfaktorn (Noise Figure, NF) anger hur mycket extra brus mottagaren själv tillför utöver det oundvikliga termiska bruset.

6 dB = effektfaktor 4 (10^6/10 = 3,98 ≈ 4)

Det innebär att mottagarens ingångssteg adderar brus som gör att det totala bruset är 4 gånger (6 dB) högre än det termiska bruset ensamt. Signal-brusförhållandet (SNR) försämras alltså med 6 dB genom mottagaren.

b) 0,3 µV känslighet för HF SSB:
Bra – fullt tillräckligt.

Motivering:
• Känsligheten 0,3 µV innebär att mottagaren kan detektera en SSB-signal på 0,3 mikrovolt vid antennuttaget med acceptabelt signal-brusförhållande (typiskt 10 dB SINAD eller 10 dB S+N/N).
• På HF-banden (1,8–30 MHz) är det externa bruset (atmosfäriskt brus, man-made noise, galaktiskt brus) normalt betydligt starkare än mottagarens egenbrus – ofta 10–30 dB starkare.
• Det innebär att mottagarens egen brusfaktor sällan är den begränsande faktorn på HF. En brusfaktor på 6 dB och känslighet på 0,3 µV är mer än tillräckligt – i de flesta fall hör man det atmosfäriska bruset långt innan mottagarens egenbrus blir ett problem.
• På VHF/UHF däremot, där det externa bruset är mycket lägre, krävs lägre brusfaktor (1–3 dB) och bättre känslighet (0,1–0,15 µV).
• Notera: Mottagarens egenbrus är mer kritiskt på VHF/UHF än på HF – det är därför mastmonterade LNA:er (förförstärkare) är vanliga på VHF men sällan behövs på HF.

Fråga 5

Prov 5. Förklara vad AGC gör och varför det är nödvändigt. Varför används Fast AGC för CW men Slow AGC för AM-telefoni?

Vad AGC gör:
AGC (Automatic Gain Control) – automatisk förstärkningsreglering – anpassar mottagarens förstärkning automatiskt efter signalstyrkan. När en stark signal tas emot minskas förstärkningen; när signalen är svag ökas den.

Varför nödvändigt:
Signalstyrkan på HF kan variera enormt – från under 1 µV till över 100 mV (ett spann på 100 dB eller mer). Utan AGC skulle:
• Svaga signaler knappt höras
• Starka signaler överbelasta mottagaren och orsaka öronbedövande ljud eller klippning
• Operatören behöva konstant vrida volymratten – opraktiskt
AGC håller audionivån relativt konstant oavsett RF-signalstyrka.

Fast AGC för CW:
CW-signaler består av korta morsetecken (prickar och streck) med snabba pauser emellan. AGC-kretsen måste:
• Reagera snabbt (kort attack-tid) för att hantera plötsliga starka signaler
• Släppa snabbt (kort release-tid) så att förstärkningen återhämtar sig mellan tecknen
Med Slow AGC skulle förstärkningen sänkas av ett starkt tecken och inte hinna återhämta sig innan nästa tecken – svaga tecken försvinner och det uppstår "pumpning" där signalen tycks svälla och krympa.

Slow AGC för AM-telefoni:
AM-tal har en kontinuerlig amplitudvariation – själva modulationen är amplitudförändringar. Om AGC reagerar för snabbt:
• Den försöker kompensera modulationens amplitudvariationer som om de vore signalstyrkeförändringar
• Resultatet blir att AGC:n plattar till talet – den "jämnar ut" precis den amplitudvariation som bär informationen
• Talet blir förvrängt och obegripligt

Slow AGC har lång tidskonstant (typiskt 0,5–2 sekunder) och reagerar bara på långsamma förändringar i medelsignalstyrkan (som fading), inte på de snabba amplitudvariationer som utgör talet.

2.4 – Transceiver

Fråga 1

Grund 1. Vad är en transceiver och vad är fördelen med att kombinera sändare och mottagare i samma enhet jämfört med separata enheter?

Vad är en transceiver?
En transceiver (från engelskans transmitter + receiver) är en enhet som kombinerar en sändare och en mottagare i samma låda. Den kan antingen ta emot eller sända, men inte båda samtidigt (i normalfallet – simplex eller halvduplex).

Fördelar jämfört med separata enheter:

1. Gemensam oscillator (VFO):
Sändaren och mottagaren delar samma VFO/DDS, vilket garanterar att du sänder och tar emot på exakt samma frekvens. Med separata enheter måste du manuellt ställa in båda på samma frekvens – en felkälla som elimineras.

2. Komponentdelning:
Många kretsar kan delas: oscillator, filter, blandare, display, strömförsörjning. Detta ger lägre kostnad, vikt och storlek.

3. Enkel hantering:
En enda ratt för frekvensval, en PTT-knapp för att växla mellan sändning och mottagning. Ingen risk att sändare och mottagare hamnar på olika frekvenser.

4. Integrerad T/R-omkoppling:
Antennreläet och styrlogiken är inbyggda – smidig och snabb växling mellan sändning och mottagning med PTT.

5. Kompakt:
En enda enhet tar mindre plats i stationen eller i fält.

Fråga 2

Grund 2. Förklara vad RIT är och ge ett praktiskt exempel på när du behöver använda det.

RIT – Receiver Incremental Tuning:
RIT (ibland kallad Clarity Tuning eller Clarifier) är en funktion som finjusterar mottagarens frekvens utan att ändra sändfrekvensen. VFO:n förblir oförändrad, men en extra offset appliceras på mottagarsidan.

Hur fungerar det?
RIT lägger till en liten frekvensförskjutning (typiskt ±1–3 kHz) till MF-signalen efter blandaren, men denna offset tillämpas endast i mottagaren. När du sänder ignoreras RIT-inställningen – transmittem kommer från den "rena" VFO-frekvensen.

Praktiskt exempel:
Du ringer upp en DX-station på 14,200 MHz med SSB (USB). Stationen svarar, men deras signal låter "tonalt förskjuten" – kanske 500 Hz för låg. Istället för att ställa om hela VFO:n (vilket skulle ändra din sändfrekvens och riskera att ni hamnar fel), använder du RIT för att dra mottagaren 500 Hz uppåt. Nu hör du stationen klart och tydligt. När ditt QSO är klart, återställer du RIT till noll så att mottagaren och sändaren är synkade igen.

Nytta: Essentiell för SSB-trafik där frekvensdrift kan uppstå (äldre utrustning, temperaturvariationer). Det håller QSO:t igång utan att störa andra eller riskera frekvensfel.

Fråga 3

Grund 3. Vad är skillnaden mellan Noise Blanker (NB) och Noise Reduction (NR)? Vilken typ av störning passar varje funktion för?

Noise Blanker (NB):
NB är en krets som identifierar och dämpar korta, intensiva störpulser (impulsbrus) innan de når audiosystemet. Den fungerar genom att analysera RF-signalen och "klippa bort" pulserna (typiskt 1–100 ms långa) med en blanker-blanking-steg.

Bäst mot: Korta impulsstörningar som kommer från t.ex. bilens tändsystem (ignition noise), switchade nätdelar, blixtnedslag eller elektriska verktyg. Dessa ger ett "klick-klick"-ljud i mottagaren.

Noise Reduction (NR):
NR är en DSP-baserad algoritm (Digital Signal Processing) som minskar kontinuerligt brus genom att analysera och subtrahera bruskaraktäristika från audiosignalen. Vanliga metoder: spektral subtraktion, adaptiv filtrering eller Wiener-filtrering.

Bäst mot: Kontinuerligt statiskt brus som atmosfäriskt brus ("hiss"), man-made buk (från fläktar, datorer), eller bredbandigt termiskt brus. NR förbättrar signal-brusförhållandet utan att påverka talet nämnvärt.

Skillnad i kort:
NB "blockerar" specifika, korta störningar (hårda pulser).
NR "filtrer" bort mjuk, pågående bakgrundsbrus.
Båda används ofta tillsammans i moderna transceivrar för optimal mottagningskvalitet.

Fråga 4

Räkna 4. En DX-expedition sänder på 21,295 MHz och lyssnar 10 kHz upp. a) På vilken frekvens ska du sända för att nå DX-stationen? b) Vilken funktion i transceivern behöver du aktivera? c) Vad händer om du sänder på 21,295 MHz istället?

a) Din sändfrekvens:
DX-stationen lyssnar 10 kHz högre än sin sändning: 21,295 + 0,010 = 21,305 MHz
För att de ska höra dig, sänd på den frekvens de lyssnar på: 21,305 MHz

b) Funktion att aktivera:
Split mode (split frequency operation). Du ställer in sändfrekvensen (VFO A eller TX-VFO) på 21,305 MHz och lyssnar på 21,295 MHz – transceivern hanterar växlingen automatiskt vid PTT.

c) Vad händer om du sänder på 21,295 MHz?
Du sänder på samma frekvens som DX-stationen, vilket leder till:
• QRM (störning) för DX-stationen – din signal krockar med deras sändning och gör det svårt för dem att höras.
• Störning av pile-upen – andra stationer i kön kan inte höras, och du bryter mot god amatörradiopraxis.
• DX-stationen hör dig troligen inte alls, eftersom deras mottagare är inställd 10 kHz upp.

Regel: Lyssna alltid ut DX-stationens lyssningsfrekvens och sänd dit – använd split för att undvika störningar.

Fråga 5

Prov 5. Varför måste antennreläet koppla om INNAN slutsteget aktiveras vid PTT? Vad är risken om ordningen är omvänd?

Varför orden: Relä först, slutsteg sedan:
Vid PTT (Push-To-Talk) måste transceivern växla från mottagningsläge till sändningsläge. Antennreläet (TR-relä) kopplar antennen från mottagarkretsen (känslig ingång med LNA) till sändarens slutsteg (hög effekt).

Om slutsteget aktiveras innan reläet kopplat om:
• Slutstegets höga RF-effekt (upp till 100 W) pumpas in i mottagarens ingång.
• Mottagarens främre ändar (LNA, blandare) – som är designade för mikrosignaler (µV) – överbelastas och förstörs omedelbart av överspänning.
• Hot carrier injection, termisk löpning eller ESD-liknande skador uppstår i halvledarna.
• Detta är en vanlig dödsorsak för front-end-komponenter i billiga eller äldre transceivrar.

Korrekt sekvens (transmit sequencing):
1. PTT trycks – antennreläet aktiveras först (tar 5–20 ms, kopplar antennen till slutsteget).
2. RF-drivningen till slutsteget tillåts (modulator, drivsteg).
3. Slutsteget aktiveras till full effekt.

Moderna transceivrar har relädelay och sekvenslogik inbyggd. Relän slår också ofta från sänd till mottagning på motsatt sätt för att skydda.

Risken om omvänt: Permanent skada på mottagaren – reparation kostar tusenlappar och tar veckor. Alltid testa med dummyload!

2.5 – Halvledare

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan N-material och P-material i en halvledare? Vad är laddningsbärarna i respektive typ?

Grund för halvledare:
Kisel (Si) är en halvledare med fyra valenselektroner. Ren kisel är en intrinsisk halvledare med lika många fria elektroner och hål.

N-material (Negative):
Dopas med en pentavalent (Ⅴ)-atom som arsenik (As) eller fosfor (P). Pentavalenten har fem valenselektroner – en extra elektron lossnar och blir en ledningsbarare (negativ laddning).
Laddningsbärare: Elektroner (majoritetsbärare). Hål är minoritetsbärare.
Egenskap: N-type leder genom negativa laddningsbärare.

P-material (Positive):
Dopas med en trivalent (Ⅲ)-atom som bors (B) eller gallium (Ga). Trivalenten har tre valenselektroner – skapar ett "hål" i valensbandet där en elektron saknas.
Laddningsbärare: Hål (majoritetsbärare). Elektroner är minoritetsbärare.
Egenskap: P-type leder genom positiva hål (där elektroner "hoppar" från hål till hål).

PN-förbandet: Mötet mellan N- och P-material skapar en depletion zone och en inbyggd spänning (ca 0,7 V för kisel). Detta är grunden för dioder och transistorer.

Fråga 2

Grund 2. Förklara vad en varicap-diod är och hur den används i en FM-modulator. Vad händer med kapacitansen när spänningen ökar?

Varicap-diod (Voltage Variable Capacitor):
En specialdiod (ofta baserad på en PN-förband eller hyperabrupt dopad) vars kapacitans varierar med tillämpad backspänning. Den fungerar som en kondensator som kan ställas in elektroniskt.

Princip:
I backriktning (motsols spänning, ingen ström) förändras depletion zone:ns tjocklek med spänningen. Tjockare depletion zone = lägre kapacitans (färre laddningsbärare inom avståndet).

Användning i FM-modulator:
Varicapen kopplas parallellt med en LC-oscillator (t.ex. i reaktansmodulatorn). En DC-biasspänning ställer varicapens vilokapacitans, och audiosignalen överlagras på denna bias. Audion varierar spänningen kring vilopunkten – uppåt och nedåt i takt med ljudet:
• Positiv momentanspänning (audio uppåt) → högre backspänning → lägre kapacitans → högre resonansfrekvens
• Negativ momentanspänning (audio nedåt) → lägre backspänning → högre kapacitans → lägre resonansfrekvens

Resultatet: oscillatorns frekvens varieras i takt med audiosignalens momentanvärde – det är direkt FM-modulation. Deviationen (frekvensskiftet) bestäms av audioamplituden och varicapens känslighet (typiskt ±2,5 eller ±5 kHz för VHF FM).

Vid ökad spänning:
Kapacitansen minskar. Ju högre backspänning, desto tjockare depletion zone, desto lägre C-värde.

Fråga 3

Räkna 3. En NPN-transistor har strömförstärkning β = 200. a) Basströmmen är 0,5 mA – hur stor är kollektorströmmen? b) Du vill ha 400 mA kollektorström – hur stor basström behövs?

Strömförstärkningen β = I_C / I_B (kollektorström / basström).

a) I_B = 0,5 mA:
I_C = β × I_B = 200 × 0,5 mA = 100 mA

b) I_C = 400 mA:
I_B = I_C / β = 400 mA / 200 = 2 mA

Notera: I_E ≈ I_C + I_B (emitterström), men β gäller för aktiv region. β varierar något med temperatur och ström, men 200 är ett typiskt värde för kisel-NPN i audio/RF-förstärkare.

Fråga 4

Grund 4. Vad är den viktigaste skillnaden mellan en BJT och en FET? Varför används FET (MOSFET) i moderna kraftiga slutsteg?

Viktigaste skillnaden: Styrning:
BJT (Bipolar Junction Transistor):
Strömdriven – basströmmen I_B styr kollektorströmmen (I_C = β I_B). Kräver basström för att fungera, och har låg ingångsimpedans (flera kΩ). Känslig för termisk löpning (I_C ökar med temperatur).

FET (Field Effect Transistor):
Spänningsdriven – gate-spänningen V_GS styr drainströmmen (I_D) genom ett elektriskt fält. Kräver ingen gate-ström (hög ingångsimpedans, >10 MΩ). Mer linjärt och mindre känslig för temperatur.

Varför FET (MOSFET) i moderna slutsteg:
1. Hög ingångsimpedans: Drivs lätt med tidigare steg (drivaren behöver inte leverera mycket ström).
2. Högre verkningsgrad: MOSFET:er i RF (t.ex. LDMOS) når 60–80% verkningsgrad i klass AB, bättre än BJT:s 50–60%.
3. Bättre linjäritet: Viktigt för SSB – mindre IMD-förvrängning.
4. Snabbare switching: För digitala moders (FT8) och CW keying.
5. Termisk stabilitet: Inbyggd negativ temperaturkoefficient minskar risken för termisk katastrof.
6. Enklare drivning: Spänningsstyrd, ingen bias-strömkrets behövs som i BJT.

Moderna amatörradios (t.ex. IC-7300) använder MOSFET:er som MRF101 för 100 W HF-slutsteg på grund av dessa fördelar.

Fråga 5

Prov 5. Förklara varför en Schottky-diod används i RF-blandare istället för en vanlig kiseldiod. Vad är den avgörande tekniska skillnaden?

Varför Schottky i RF-blandare:
RF-blandare kräver dioder som kan växla snabbt (hög frekvens) med låg förlust och minimal icke-linjäritet utanför blandfunktionen. Vanliga kiseldioder är för långsamma; Schottky-dioder är optimerade för RF.

Avgörande skillnaden:
Schottky-diod: Metall-halvledar-förband (t.ex. guld eller aluminium på N-typ kisel). Inget PN-förband – ingen minority carrier-lagring. Framspänningsfall: 0,2–0,4 V (vs. 0,7 V för kiseldiod). Snabb återhämtningstid: <1 ns (vs. 10–100 ns för kiseldiod på grund av laddningsbärarrekombination).

Fördelar i blandare:
1. Låg framspänning: Ger bättre signalhantering vid låga nivåer, mindre konverteringsförlust (typiskt 6–8 dB isolation mellan portar).
2. Snabb switching: Kan hantera RF upp till GHz (t.ex. i dubbla balanserade blandare som DBM). Ingen "soft recovery" som orsakar distorsion.
3. Låg kapacitiv parasit: Minskar oönskad kaplings mellan in/ut.
4. Bättre IP3 (intermodulation): Linjärare i icke-linjära regioner.

Vanlig kiseldiod skulle ha högre konverteringsförlust, lägre cutoff-frekvens och mer harmonisk distorsion – olämplig för ren MF-produktion i HF-mottagare.

2.6 – Oscillatorer

Fråga 1

Grund 1. Vad är Barkhausens kriterium? Formulera de två villkoren och förklara vad som händer om bara ett av dem uppfylls.

Barkhausens kriterium:
Ett villkor för sinusformad oscillation i en återkopplad förstärkarkrets (t.ex. LC-oscillator). För att kretsen ska svänga kontinuerligt krävs två villkor:

1. Loopvinst = 1 (0 dB):
Den totala förstärkningen runt loop (A × β) måste vara exakt enhetlig. Ingen netto-förstärkning eller dämpning – energin cirkulerar utan förlust.

2. Loopfas = 0° (eller 360° n):
Fasförskjutningen runt loopen måste vara heltal multipla av 360°. Signalen kommer i fas med sig själv vid ingången.

Om bara ett uppfylls:
• Endast vinsten = 1, men fas fel (t.ex. 90°): Kretsen dämpar signalen gradvis – ingen oscillation, bara transienter dör ut.
• Endast fas = 0°, men vinst < 1: Signalen dämpar och slutar – kretsen är stabil men svänger inte.
• Endast fas = 0°, men vinst > 1: Kretsen svänger, men amplituden växer okontrollerat tills mättnad – ger klippt, distorderad vågform (inte ren sinus).

I praktiken adderas icke-linjära element (t.ex. dioder eller transistorer) för att stabilisera amplituden runt vinsten=1.

Fråga 2

Grund 2. Förklara principen bakom en PLL-oscillator. Vad är VCO:ns roll och vad gör fasdetektorn?

PLL (Phase Locked Loop):
En reglerkrets som låser en oscillators fas och frekvens till en stabil referenssignaler. Används i transceivrar för exakt frekvenssyntes.

Principen:
PLL jämför fasen mellan en stabil referens (kristalloscillator, t.ex. 10 MHz) och utgångssignalen. Avvikelser korrigeras genom att styra VCO:n (spänningsstyrd oscillator) tillbaka i fas/frekvens.

Komponenter och roller:
1. VCO (Voltage Controlled Oscillator): Genererar den variabla utgångsfrekvensen (t.ex. 14–15 MHz för HF). Spänningen på styreningspinnen ändrar resonansfrekvensen (via varicap eller liknande). VCO:n är "grov" – kan drifta, men PLL håller den låst.
2. Fasdetektor (PD): Jämför fasen (och frekvensen) mellan referenssignalen (efter frekvensdelare) och VCO:ns utgång. Ger en DC-spänning proportional mot fasfelet (t.ex. via XOR-port eller analog multiplikator). Om VCO är för tidig → negativ spänning; för sen → positiv. Denna felspänning styr VCO:n.
3. Loopfilter: Jämnar ut PD:ns utgång till en stabil styrspänning.
4. Frekvensdelare: Delar ner VCO-frekvensen till referensnivån (t.ex. divider N=1400 för 14 MHz från 10 MHz ref).

Resultat: VCO:ns frekvens låses till N × f_ref med ppm-stabilitet från kristallen. Låsning tar ms–s, men drift är minimal.

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna resonansfrekvensen för en LC-krets med L = 2 µH och C = 200 pF. a) Vilken frekvens svänger kretsen på? b) Vilket amatörband är du närmast? c) Vad ska C vara för att få exakt 7,100 MHz med samma L?

Formel: f₀ = 1 / (2π √(LC))

a) Resonansfrekvens:
L = 2 µH = 2 × 10⁻⁶ H
C = 200 pF = 200 × 10⁻¹² F = 2 × 10⁻¹⁰ F
LC = 2 × 10⁻⁶ × 2 × 10⁻¹⁰ = 4 × 10⁻¹⁶
√(LC) = √(4 × 10⁻¹⁶) = 2 × 10⁻⁸
2π ≈ 6,28
2π √(LC) ≈ 6,28 × 2 × 10⁻⁸ = 1,256 × 10⁻⁷
f₀ = 1 / 1,256 × 10⁻⁷ ≈ 7,96 MHz

b) Närmast amatörband: 40m-bandet (7,0–7,3 MHz) – nära övre kanten.

c) C för 7,100 MHz:
f₀ = 7,100 × 10⁶ Hz
√(LC) = 1 / (2π f₀) ≈ 1 / (6,28 × 7,1 × 10⁶) ≈ 2,24 × 10⁻⁸
LC = (2,24 × 10⁻⁸)² ≈ 5,02 × 10⁻¹⁶
C = LC / L = 5,02 × 10⁻¹⁶ / 2 × 10⁻⁶ = 2,51 × 10⁻¹⁰ F = 251 pF

Fråga 4

Grund 4. Vad är den största praktiska skillnaden mellan en LC-VFO och en kristalloscillator? Ge ett exempel på när varje typ är att föredra.

Största skillnaden: Stabilitet och avstämbarhet:
LC-VFO (Induktans-Kapacitans Variabel Frekvens Oscillator):
Använder variabel LC-krets (t.ex. variabel kondensator). Avstämbar (kontinuerlig frekvensändring, t.ex. 1–30 MHz), men instabil – drifta med temperatur (±10–100 ppm), mekanik och ålder. Genererar harmoniska.

Kristalloscillator (XO):
Baseras på piezoelektrisk kvartsresonator. Extremt stabil (±0,1–10 ppm), men fast frekvens (multiple kristaller behövs för olika band). Hög Q-faktor ger ren sinus.

När föredra LC-VFO:
Bred täckning i en enhet – t.ex. en billig kortvågsmottagare som täcker 3–30 MHz kontinuerligt. I moderna transceivrar kombineras med PLL för stabilitet, men ren LC-VFO används i hemmabyggen för enkelhet.

När föredra kristalloscillator:
Exakt frekvens och låg fasbrus – t.ex. i en CW-nyckel för 7,040 MHz där exakt frekvens är kritisk för internationell kommunikation. Används som referens i PLL/DDS för stabil lokaloscillator i transceivrar.

Fråga 5

Prov 5. Varför används DDS i nästan alla moderna transceivrar? Nämn tre fördelar jämfört med PLL och en nackdel som kräver extra åtgärd.

Varför DDS (Direct Digital Synthesizer):
DDS genererar frekvenser digitalt: En kristallreferens (t.ex. 100 MHz) multipliceras med ett fasackumulator-register och konverteras via DAC till en analog sinus (ofta med sin(x)/x-filtrering). Ger digital kontroll över frekvens med Hz-upplösning.

Tre fördelar vs. PLL:
1. Finare upplösning: DDS kan ställa frekvens i steg <1 Hz (t.ex. exakt 14,174,500 Hz), medan PLL begränsas av divider-steg (typiskt 10–100 Hz).
2. Omedelbar hopping: Frekvensändring är instant (μs), ingen låsningstid som PLL:ns pull-in time (ms–s).
3. Linjär avstämning: Frekvens ändras proportionellt mot ett digitalt ord – ingen icke-linjär VCO-kurva som i PLL, bättre för sweep eller digitala moders.

En nackdel – spurtoner:
DDS kan generera diskreta spurtoner (oönskade frekvenser orsakade av DAC-kvantisering och fasackumulatorns avrundning). Dessa syns som smala toppar i spektrum nära önskad frekvens och kan störa mottagning av svaga signaler. Extra åtgärd: Lågpassfiltrering efter DAC, dithering av fasackumulatorn, eller hybrid DDS+PLL (DDS som steg i PLL-kretsen) för att sprida ut och minska spurtoner. Fasbrus kan också vara högre än i renodlad PLL vid vissa offset-frekvenser.

2.7 – Blandare

Fråga 1

Grund 1. Förklara vad en blandare gör. Vilka frekvenskomponenter skapas när f₁ och f₂ blandas i en ideal multiplikativ blandare?

Vad en blandare gör:
En blandare (mixer) är en icke-linjär krets som kombinerar två insignaler (t.ex. RF och LO) och skapar nya frekvenser.

Ideal multiplikativ blandare – skapar exakt två nya frekvenser:
1. Summan: f₁ + f₂
2. Skillnaden: |f₁ − f₂|

Detta följer direkt ur trigonometrin: sin(A) × sin(B) = ½[cos(A−B) − cos(A+B)].

Verklig blandare – utöver summa och skillnad tillkommer även:
3. Genomläckage av insignalerna f₁ och f₂ (beroende på blandarens isolation – dessa är alltså inte nya frekvenser utan rester av insignalerna).
4. Intermodulationsprodukter: 2f₁ − f₂ och 2f₂ − f₁ (tredje ordningen) m.fl.

MF-filtret efter blandaren selekterar enbart den önskade skillnadsfrekvensen och dämpar allt annat kraftigt.

Fråga 2

Räkna 2. En mottagare har MF = 9 MHz och använder höginjektion. a) Du vill lyssna på 3,750 MHz – vilken frekvens ska VFO vara på? b) Vilka fyra frekvenser ger blandaren ut? c) Vilket MF-filter släpper igenom den önskade produkten?

MF = 9 MHz, höginjektion: VFO = f_RF + MF

a) VFO för 3,750 MHz:
VFO = 3,750 + 9,000 = 12,750 MHz

b) Fyra utfrekvenser (f₁ = RF = 3,750 MHz, f₂ = LO = 12,750 MHz):
1. |f₁ – f₂| = |3,750 – 12,750| = 9,000 MHz (önskad MF)
2. f₁ + f₂ = 3,750 + 12,750 = 16,500 MHz
3. 2f₁ – f₂ = 2×3,750 – 12,750 = 7,500 – 12,750 = –5,250 MHz (abs: 5,250 MHz)
4. 2f₂ – f₁ = 2×12,750 – 3,750 = 25,500 – 3,750 = 21,750 MHz

c) MF-filter:
Ett bandpassfilter centrerat på 9 MHz (t.ex. kristallfilter med 2,4 kHz bandbredd för SSB) släpper igenom 9,000 MHz och dämpar de andra (5,25 MHz för lågt, 16,5 och 21,75 MHz för högt).

Fråga 3

Räkna 3. Två starka signaler finns på 21,200 MHz och 21,205 MHz. a) Beräkna tredje ordningens intermodulationsprodukter (2×f₁ − f₂ och 2×f₂ − f₁). b) Varför är dessa produkter ett problem?

f₁ = 21,200 MHz, f₂ = 21,205 MHz (5 kHz isär)

a) Tredje ordningens IMD (IM3):
IM3 uppstår i icke-linjära kretsar som blandare eller förstärkare: 2f₁ − f₂ och 2f₂ − f₁.

1. 2f₁ – f₂ = 2×21,200 – 21,205 = 42,400 – 21,205 = 21,195 MHz
2. 2f₂ – f₁ = 2×21,205 – 21,200 = 42,410 – 21,200 = 21,210 MHz

Dessa IMD-produkter ligger 5 kHz från originalerna (samma avstånd som mellan f₁ och f₂) – de "speglar" in i bandet.

b) Varför problem:
• Starka signaler (t.ex. +40 dBm) skapar IMD-produkter som verkar svaga (t.ex. –20 dBm) men ändå stör svaga önskade signaler i närheten.
• IMD faller långsammare med effekt (3 dB per dB ökning för IM3) än önskade signaler – de "växter" relativt.
• På HF med tät beläggning (t.ex. contest) maskerar IMD en DX-signal på 21,197 MHz eller 21,208 MHz.
• Kräver högt IP3 i mottagare (> +30 dBm) för att motstå. Sändarslutsteg med IMD orsakar "splatter".

Fråga 4

Grund 4. Vad är en diodringblandare och varför är den vanlig i HF-mottagare?

Diodringblandare:
En balanserad blandare bestående av fyra dioder (ofta Schottky) i en ringkonfiguration (två par i serie/parallell). RF och LO appliceras över ringen via transformatorer; utgången tas från mitten.

Princip:
De två diodparen växlas om av LO-signalen (som en switch). RF-signalen "choppats" av LO och producerar differens/summa. Balanseringen (differential ingång/utgång) undertrycker LO och RF på utgången (LO-rejektion >20–40 dB).

Varför vanlig i HF-mottagare:
1. Passiv – ingen strömförsörjning: Enkel, robust och låg kostnad för hemmabyggen eller integrerade moduler (t.ex. SBL-1).
2. Bra isolation: Undertrycker LO-läckage till antenn (viktigt för att inte störa andra) och RF till LO-port (minskar oönskade blandningar).
3. Låg konverteringsförlust: 6–8 dB – acceptabelt följt av MF-förstärkare.
4. Bredbandig: Fungerar från MF till UHF utan justering – perfekt för HF (1–30 MHz).
5. Låg IMD: Balanseringen minskar andra ordningens produkter.

Används i de flesta HF-transceivrar som första blandare; aktiva (transistor) blandare används för lägre förlust i VHF.

Fråga 5

Prov 5. Förklara vad IP3 mäter och varför det är viktigt vid val av mottagare för tät bandbeläggning på HF. Vad innebär ett högt IP3-värde i praktiken?

Vad IP3 mäter:
IP3 (Third-Order Intercept Point) är ett mått på icke-linjäritet i en RF-krets (t.ex. förstärkare eller blandare). Det anger den teoretiska ingångseffektnivå där tredje ordningens intermodulationsprodukter (IM3) skulle ha samma amplitud som den önskade signalen.

Beräkning:
Vid två toner (f₁, f₂) på P_in dBm, mäts IM3 på P_IM3 dBm.
IP3 ≈ P_in + (P_in – P_IM3) / 2
(Exempel: P_in = –10 dBm, P_IM3 = –40 dBm → IP3 = –10 + 15 = +5 dBm)

Varför viktigt på HF med tät beläggning:
HF-banden är ofta fulla av starka signaler (lokala, DX, broadcast). Två starka närliggande signaler skapar IM3-produkter som faller in i bandet och maskerar svaga önskade signaler. Låg IP3 leder till intermodulation distortion – "fantomsignaler" som låter som en station men är artefakter.
• I contest eller DX-pile-up: Starka lokala + DX = IM3 på din frekvens.
• Kräver IP3 > +20–30 dBm för "rena" mottagare (t.ex. i high-end riggar som K3).

Högt IP3 i praktiken:
• Dinamiskt intervall ökar: Mottagaren hanterar starka signaler utan att svaga "drunknas" i IM3.
• Bättre selektivitet nära starka signaler: T.ex. kan du höra en svag DX 5 kHz från en S9-lokal.
• Mindre behov av attenuatorer: Högt IP3 tillåter full ingång utan överbelastning.
• Mäter "strong signal handling" – avgörande för seriös HF-operation.

Fråga 1

Grund 1. Förklara skillnaden mellan klass A, klass AB och klass C förstärkare. Vad är avvägningen mellan dessa klasser?

Förstärkarklasser definieras av hur länge transistorn leder under varje cykel av insignalen (konduktionsvinkel).

Klass A:
Transistorn leder hela cykeln (360°) – aldrig i mättnad eller avstängning. Ger utmärkt linjäritet men låg verkningsgrad: 25–50 % teoretiskt maximum. Används i lågeffektssteg och LNA.

Klass AB:
Transistorn leder mer än halva men mindre än hela perioden (typiskt 200–350°). I push-pull-koppling täcker de två transistorerna varandras luckor, vilket ger minimal crossover-distorsion. Verkningsgrad 50–65 %. Standardvalet för SSB-slutsteg – bra kompromiss mellan linjäritet och effektivitet.

Klass C:
Transistorn leder mindre än halva perioden (typiskt 60–150°). Kraftig amplitudförvrängning, men hög verkningsgrad: 70–90 %. Fungerar bara när amplituden är konstant, dvs. FM och CW.

Avvägningen:
Det är alltid en kompromiss mellan linjäritet och verkningsgrad. Klass A är renast men slösar mest energi som värme. Klass C är effektivast men förvränger amplituden. Klass AB är kompromissen som passar SSB där amplituden bär information.

Klass	Verkningsgrad	Linjäritet	Typisk användning
A	25–50 %	Utmärkt	LNA, RF-försteg
AB	50–65 %	Mycket bra	SSB-slutsteg ⭐
C	70–90 %	Dålig	FM- och CW-slutsteg

Fråga 2

Grund 2. Varför måste ett SSB-slutsteg vara linjärt (klass AB) men ett FM-slutsteg kan använda klass C? Vad händer om ett SSB-slutsteg körs i klass C?

Varför linjärt för SSB (klass AB):
SSB bär information i amplitudvariationerna (talkuvert). Slutsteget måste reproducera dessa exakt – ingen klippning eller kompression. Klass AB leder tillräckligt länge för att bevara toppar utan distorsion.

Varför klass C OK för FM:
FM-information ligger i frekvensskiftet; amplituden är konstant (begränsad före modulation). Klass C:s klippning påverkar inte frekvensen – den ger bara en fyrkantig vågform med samma grundfrekvens. Högre verkningsgrad sparar ström/batteri.

Vad händer med SSB i klass C:
Klass C klipper amplitudtopparna (leder bara del av cykeln) – talets dynamik komprimeras.
• IMD-produkter uppstår: Falska frekvenser (t.ex. 3:a ordningen) breddar signalen.
• Splatter: Övertoner och sidband stör intilliggande frekvenser (upp till ±10 kHz).
• Förvrängt ljud: Mottagare hör "hårt", oförståeligt tal med "buzz".
• Lagbrott: ETSI-krav på ren spektrum (<-30 dB IMD) överskrids – du stör andra amatörer.

Lösning: Använd linjära förstärkare (AB) för SSB; C enbart för FM/CW.

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna förstärkningen i dB för dessa fall: a) Ineffekt 5 mW, uteffekt 500 mW b) Ineffekt 1 µV, uteffekt 10 mV (spänning) c) Vad är uteffekten om förstärkningen är 13 dB och ineffekten är 10 mW?

Formel: Gain (dB) = 10 log₁₀(P_ut / P_in) för effekt; 20 log₁₀(V_ut / V_in) för spänning.

a) Effekt: 5 mW till 500 mW:
P_ut / P_in = 500 / 5 = 100
10 log(100) = 10 × 2 = 20 dB

b) Spänning: 1 µV till 10 mV:
1 µV = 10^-6 V, 10 mV = 10^-2 V
V_ut / V_in = 10^-2 / 10^-6 = 10⁴ = 10 000
20 log(10 000) = 20 × 4 = 80 dB

c) Uteffekt vid 13 dB gain, P_in = 10 mW:
13 dB = 10 log(P_ut / 10)
log(P_ut / 10) = 13 / 10 = 1,3
P_ut / 10 = 10^1,3 ≈ 20
P_ut ≈ 20 × 10 mW = 200 mW

Fråga 4

Räkna 4. Ett slutsteg levererar 100 W RF-effekt och arbetar i klass AB med 55% verkningsgrad. a) Hur stor DC-ineffekt krävs? b) Hur många watt försvinner som värme? c) Hur stor är strömförbrukningen vid 13,8 V matning?

Verkningsgrad η = P_RF / P_DC = 55% = 0,55

a) DC-ineffekt:
P_DC = P_RF / η = 100 W / 0,55 ≈ 182 W

b) Värme:
Värme = P_DC – P_RF = 182 – 100 = 82 W
(Eller 45% av P_DC)

c) Ström vid 13,8 V:
P_DC = V × I → I = P_DC / V = 182 W / 13,8 V ≈ 13,2 A

Notera: Detta är PEP (peak envelope power) för SSB; genomsnittlig ström lägre. Kräver bra kylning för 82 W värme!

Fråga 5

Prov 5. Förklara varför den första förstärkaren (LNA) i en mottagarkedja är avgörande för hela systemets känslighet. Vad händer med totalbrusningen om LNA:n byts mot en med dubbelt så hög brusfaktor?

Varför LNA avgörande:
LNA (Low Noise Amplifier) är den första aktiva steget efter antennen. Den förstärker svaga signaler (µV-nivå) innan de når blandare och efterföljande steg, som har högre brusnivåer.

Friis formel för total brusfaktor (NF):
NF_total ≈ NF₁ + (NF₂ – 1)/G₁ + (NF₃ – 1)/(G₁ G₂) + ...
Där NF₁ = LNA:ns brusfaktor, G₁ = LNA:ns förstärkning.

• LNA:ns NF dominerar eftersom efterföljande termer dämpas av G₁ (typiskt 10–20 dB).
• Utan LNA (eller hög NF) adderas brus från alla steg – total NF ≈ summan.
• Med bra LNA (NF=2 dB, G=15 dB): Efterföljande brus "begraves" under förstärkta signalen.

Om LNA byts till dubbelt NF:
Antag original NF₁ = F, ny = 2F.
Delta NF_total ≈ delta F (eftersom efterkommande termer små).
Exempel: Original NF_total ≈ 3 dB, ny LNA NF=6 dB → NF_total ≈ 6 dB.
Totalbrusningen dubblas (3 dB sämre SNR) – känsligheten försämras med 3 dB, svaga signaler blir svårare att höra. I HF där externbrus dominerar är det mindre kritiskt, men i VHF essensiellt.

Avslutning: Kapitel 2 – Radioteknik

Det här är kärnan i radioteknik – det som skiljer en operatör som förstår sin utrustning från en som bara vrider på rattarna. Nästa kapitel tar dig ut ur lådan och upp i luften: antenner, utbredning och hur signalerna faktiskt tar sig runt jordklotet.

Kapitel 3

Antenner och Matarledningar

Antennen är radioamatörens viktigaste komponent — viktigare än sändaren. I det här kapitlet lär du dig hur antenner fungerar, hur de beräknas och byggs, och hur du kopplar ihop allt med rätt kabel och rätt anpassning.

Vad du lär dig i kapitel 3

Avsnitt	Innehåll
3.1	Grundprinciper – Hur antenner omvandlar ström till radiovågor
3.2	Våglängd och frekvens – Sambanden och formlerna
3.3	Dipolantenner – Den klassiska referensantennen
3.4	Vertikala antenner – Rundstrålande och kompakta
3.5	Riktantenner – Yagi, Quad och Log-periodiska
3.6	Matarledningar – Koaxialkabel och tvåledare
3.7	Anpassning och SWR – Standing Wave Ratio
3.8	Balun och mantelströmmar – Varför det spelar roll

Kapitlets viktigaste insikt

En dålig antenn + 100 W sändare ger kanske 50 km räckvidd.
En bra antenn + 10 W sändare kan ge 500 km eller mer.

"First improve the antenna, not the amplifier!"

3.1 Grundprinciper – Hur Antenner Fungerar

Vad är egentligen en antenn?

En antenn är den komponent som omvandlar elektrisk energi till elektromagnetiska vågor vid sändning, och gör det omvända vid mottagning. Den är den absolut viktigaste delen av din radiostation.

Sändning – Från elektroner till radiovågor

Steg	Vad händer
1	Sändaren skapar en högfrekvent växelström (RF-ström). 14 MHz = 14 miljoner växlingar per sekund.
2	RF-strömmen transporteras via matarledningen (koaxkabeln) till antennen.
3	I antennen accelererar elektronerna fram och tillbaka mycket snabbt — som att vifta med en pinne i vatten skapar vågor.
4	Accelererande elektroner skapar elektromagnetiska vågor som sprider sig med ljusets hastighet.
5	Vågorna färdas ut i rymden — 300 000 km/s, runt jorden på 0,13 sekunder.

Mottagning – Från radiovågor tillbaka till elektroner

Steg	Vad händer
1	Radiovågen passerar genom mottagarantennen. Även svaga fält påverkar metallens elektroner.
2	Det elektromagnetiska fältet sätter elektronerna i rörelse och skapar en liten ström — mikroampere.
3	Den lilla RF-strömmen går via kabeln till mottagaren — ofta bara några mikrovolt.
4	Mottagaren förstärker signalen miljontals gånger, från mikrovolt till volt.
5	Demodulering tar ut informationen (tal/CW/data) ur signalen.

Reciprocitet – En antenn fungerar lika bra åt båda hållen

En antenn som är bra på att sända är precis lika bra på att ta emot. Detta kallas reciprocitetsprincipen.

Reciprocitetsprincipen innebär

• En antenn har samma riktningsegenskaper vid sändning och mottagning
• En antenn har samma impedans vid sändning och mottagning
• En antenn har samma vinst vid sändning och mottagning
• Förluster i antennen påverkar både sändning OCH mottagning

Praktisk konsekvens: När du optimerar din antenn för sändning optimerar du automatiskt mottagningen också!

Nära fält vs Fjärran fält

Runt antennen finns två zoner med olika egenskaper:

Zon	Avstånd	Egenskaper
Nära fält (Reactive Near Field)	Inom 1–2 våglängder	Energi lagras och "pendlar" runt antennen. Mätningar här ger fel resultat. Kan vara farligt vid hög effekt.
Fjärran fält (Far Field / Fraunhofer)	Bortom 2–3 våglängder	Energin har "lossnat" och bildar riktiga radiovågor. Här sker den riktiga kommunikationen.

Exempel – Nära fält för olika frekvenser

80-metersbandet (3,5 MHz):
Våglängd ≈ 86 m → Nära fält sträcker sig 86–172 m från antennen. Enormt område!

2-metersbandet (145 MHz):
Våglängd ≈ 2 m → Nära fält sträcker sig 2–4 m från antennen. Lätt att undvika.

Antennimpedans – Varför 50 Ω?

För maximal effektöverföring måste impedanserna matcha i hela kedjan:

Sändare (50 Ω) → Kabel (50 Ω) → Antenn (50 Ω)

Antenntyp	Impedans	Kommentar
Halvvågsdipol (fri rymd)	73 Ω	Teoretiskt värde, nära 50 Ω
Halvvågsdipol (10 m över mark)	50–75 Ω	Varierar med höjd och mark
Kvartsvågs vertikal (perfekt jordplan)	36 Ω	Behöver anpassning till 50 Ω
Ground plane (45° radialer)	50 Ω	Perfekt! Därför populär design
Foldad dipol	300 Ω	Behöver 4:1 balun till 50 Ω
5/8 λ vertikal	50–70 Ω	Behöver vanligtvis en matchande spole

Varför just 50 Ω?

50 Ω är en kompromiss: lägsta förlust i koax uppnås vid ~77 Ω, och högsta effekttålighet vid ~30 Ω. 50 Ω ger bästa kombinationen och blev världsstandard på 1940-talet. TV-system använder 75 Ω för att prioritera låga förluster.

Övningsfrågor – 3.1 Grundprinciper

Fråga 1

Grund 1. Vad gör en antenn vid sändning?
A) Omvandlar elektrisk energi till elektromagnetiska vågor
B) Förstärker RF-signalen från sändaren
C) Filtrerar bort övertoner
D) Omvandlar elektromagnetiska vågor till ljud

Fråga 2

Grund 2. Vad innebär reciprocitetsprincipen för antenner?
A) Antennen har dubbelt så hög vinst vid sändning som vid mottagning
B) En antenn som är bra på att sända är lika bra på att ta emot
C) Antennen behöver kalibreras separat för sändning och mottagning
D) Sändnings- och mottagningsimpedansen är alltid olika

Fråga 3

Grund 3. Hur långt sträcker sig nära fältet från en antenn?
A) Upp till 10 meter oavsett frekvens
B) Inom 1–2 våglängder från antennen
C) Bortom 3 våglängder från antennen
D) Inom 10 cm från antennen

Fråga 4

Prov 4. Vilken impedans har en halvvågsdipol i fri rymd?
A) 50 Ω
B) 300 Ω
C) 73 Ω
D) 36 Ω

Fråga 5

Prov 5. Varför är 50 Ω valt som standard för amatörradioutrustning?
A) Det ger lägst möjliga dämpning i koaxkabel
B) Det är en kompromiss mellan lägsta förlust (~77 Ω) och högsta effekttålighet (~30 Ω)
C) Det matchar exakt impedansen hos halvvågsdipolen i fri rymd
D) Det är standard för TV-anläggningar

3.2 Våglängd och Frekvens – Grundläggande Samband

Det fundamentala sambandet

Radiovågor färdas med ljusets hastighet (c = 300 000 km/s). Det ger oss det viktigaste sambandet inom radioteknik:

λ = c / f
λ (lambda) = Våglängd (meter) · c = 300 000 000 m/s · f = Frekvens (Hz)

Praktiska formler – Lär dig dessa!

Våglängd från frekvens:
λ (meter) = 300 / f (MHz)
Exempel: 14 MHz → λ = 300 / 14 ≈ 21,4 m

Frekvens från våglängd:
f (MHz) = 300 / λ (meter)
Exempel: 40 meter → f = 300 / 40 = 7,5 MHz

HF-banden och deras våglängder

Band	Frekvens	λ (ca)	Användning
160m	1,810–2,000 MHz	~160 m	Natttrafik, lokal/regional
80m	3,500–3,800 MHz	~85 m	Natttrafik, SSB, regional
40m	7,000–7,200 MHz	~42 m	Dag/natt, lokal och DX
20m	14,000–14,350 MHz	~21 m	DX-band #1, världskontakter
15m	21,000–21,450 MHz	~14 m	Solmaximum = fantastiskt DX
10m	28,000–29,700 MHz	~10,5 m	Solmax = fantastiskt, solmin = lokalt

Exempel 1 – Beräkna våglängd för 14,200 MHz

λ = 300 / 14,200 = 21,13 meter
Därför kallas det "20-metersbandet" — våglängden är ungefär 21 m!

Exempel 2 – Beräkna frekvens för 40 m våglängd

f = 300 / 40 = 7,5 MHz
Mitt i 40-metersbandet (7,0–7,2 MHz)!

VHF och UHF – De högre banden

Band	Frekvens	Våglängd	Användning
6m	50–52 MHz	~6 m	"Magic band", sporadiskt E
2m	144–146 MHz	~2 m	Populärast VHF, repeatrar, lokalt
70cm	430–440 MHz	~70 cm	Handhållna, repeatrar, APRS
23cm	1 240–1 300 MHz	~23 cm	ATV, experimentellt, data

Exempel 3 – VHF-våglängd för 145 MHz

λ = 300 / 145 = 2,07 meter
Därför "2-metersbandet"!

Exempel 4 – UHF-våglängd för 432 MHz

λ = 300 / 432 = 0,694 m = 69,4 cm
Därför "70-centimetersbandet"!

Antennlängder – Vanliga dimensioner

Antenntyp	Längd	Formel (praktisk)
Halvvågsdipol	λ/2	L (m) = 143 / f (MHz)
Kvartsvågs vertikal	λ/4	H (m) = 71,5 / f (MHz)
5/8 våglängd vertikal	5λ/8	H (m) ≈ 187,5 / f (MHz)
Helvågsdipol	λ	L (m) = 300 / f (MHz)

Förkortningsfaktorn (k) – Varför skiljer sig teori och praktik?

Teoretisk beräkning: λ/2 = 150 / f (MHz)
Praktisk beräkning: λ/2 ≈ 143 / f (MHz)

Elektronerna färdas något långsammare i tråden än i fri rymd. Förkortningsfaktorn k ≈ 0,95 (tunn tråd). Formel med k: L = (300 / f) × k ≈ 143 / f (MHz)

Exempel 5 – Bygga en dipol för 7,1 MHz (40m)

Praktisk total längd: 143 / 7,1 = 20,14 m
Varje ben: 20,14 / 2 = 10,07 m per sida
Börja alltid något längre (~21 m) och trimma sedan kortare!

Exempel 6 – Kvartsvågs vertikal för 145 MHz

H = 71,5 / 145 = 0,493 m = 49,3 cm
Mycket kompakt — därför är VHF-antenner så praktiska!

Harmoniska relationer – Samma antenn på flera band

Hur en 40m-dipol fungerar på andra band

7 MHz (grundfrekvens): Perfekt — dipolen är λ/2. Lågt SWR.
21 MHz (3:e harmonisk): Fungerar bra — dipolen är 3λ/2. Högre impedans men OK med tuner.
35 MHz (5:e harmonisk): Fungerar — dipolen är 5λ/2. Ännu högre impedans.
14 MHz (2:a harmonisk): Fungerar DÅLIGT — dipolen är λ (helvåg). Mycket hög impedans i centrum.

Minnesregel: Udda multiplar (3×, 5×, 7×) = Funkar OK · Jämna multiplar (2×, 4×) = Funkar dåligt

Övningsfrågor – 3.2 Våglängd och Frekvens

Fråga 1

Räkna 1. Beräkna våglängden för 14 MHz.
A) 14 meter B) 21,4 meter C) 28 meter D) 7 meter

Fråga 2

Räkna 2. Hur lång ska en halvvågsdipol vara för 7,1 MHz?
A) 21,1 m B) 20,1 m C) 42,3 m D) 10,6 m

Fråga 3

Grund 3. Varför är en praktisk dipol kortare än den teoretiska λ/2-längden?
A) Antenntråden värms upp av strömmen
B) Elektronerna färdas något långsammare i tråden än i fri rymd (förkortningsfaktorn k)
C) Isolatorer lägger till elektrisk längd
D) Jordreflektioner gör antennen kortare

Fråga 4

Räkna 4. Beräkna längden på en kvartsvågs vertikal för 145 MHz.
A) 103 cm B) 49,3 cm C) 24,7 cm D) 206 cm

Fråga 5

Prov 5. En 40m-dipol (grundfrekvens 7 MHz) används på 21 MHz. Hur lång är antennen elektriskt sett, och fungerar den?
A) λ/2 — fungerar perfekt
B) 3λ/2 — fungerar acceptabelt med antenntuner
C) λ — fungerar dåligt (helvåg)
D) 2λ — fungerar perfekt på jämna harmoniska

3.3 Dipolantenner – Den Klassiska Referensantennen

Vad är en dipol?

Dipolen är den enklaste och mest grundläggande antennen. Namn från grekiskan: "di" = två, "pol" = poler. Den består av två ledande element, vardera λ/4 långa — totalt λ/2.

L (meter) = 143 / f (MHz) [total längd]
Varje element (ben) = L / 2

Exempel 1 – Dipol för 14,200 MHz (20m-bandet)

Total längd: 143 / 14,200 = 10,07 m
Med 5 % marginal: 10,07 × 1,05 = 10,57 m
Varje element: 10,57 / 2 = 5,29 m per sida
Börja med 5,29 m per sida, trimma sedan till lägst SWR.

Impedans beroende på höjd

Höjd över mark	Impedans	Kommentar
Fri rymd (teoretiskt)	73 Ω	Idealfallet, ingen markpåverkan
λ/2 höjd	~73 Ω	Optimal höjd, minimal markpåverkan
λ/4 höjd	~50–60 Ω	Bra kompromiss, ofta använt
λ/8 höjd	~40–50 Ω	Låg höjd, mer markpåverkan
Nära marken (<0,1 λ)	Mycket låg	Dålig strålning, höga förluster

Strålningsdiagram – Horisontellt plan

Vy ovanifrån · MAX strålning vinkelrätt mot tråden · Form: "åttafigur"

Höjdens påverkan på utstrålningsvinkel

Höjd	Utstrålningsvinkel	Lämplig för
λ/4	25–30° över horisont	Lokal/regional trafik, 500–1 000 km
λ/2	15–20° över horisont	Regional + nära DX, 500–3 000 km
1 λ	7–12° över horisont	Långdistans DX, 3 000+ km

Inverterad-V dipol

En populär variant där dipolen hängs upp från EN central punkt. Elementen lutar nedåt i en V-form.

Fördelar inverterad-V	Nackdelar
✅ Kräver bara EN hög upphängningspunkt ✅ Enklare att rigga ✅ Mer rundstrålande ✅ Lägre impedans (~50 Ω vid 90°)	❌ ~1 dB lägre vinst än rak dipol ❌ Högre utstrålningsvinkel ❌ Ändarna är närmare marken

Övningsfrågor – 3.3 Dipolantenner

Fråga 1

Räkna 1. Beräkna den totala längden för en halvvågsdipol för 3,65 MHz (80m-bandet).
A) 41,1 m B) 39,0 m C) 82,2 m D) 21,0 m

Fråga 2

Grund 2. Åt vilket håll strålar en halvvågsdipol som starkast?
A) Längs med dipolen
B) Vinkelrätt mot dipolen (åttafigur-mönster)
C) Lika åt alla håll (rundstrålning)
D) Snett uppåt 45°

Fråga 3

Grund 3. Vilken är den viktigaste fördelen med en inverterad-V dipol jämfört med en rak dipol?
A) Högre vinst
B) Lägre utstrålningsvinkel och bättre för DX
C) Kräver bara en hög upphängningspunkt
D) Bredare bandbredd

Fråga 4

Prov 4. En dipol hänger λ/4 över mark. Hur påverkas utstrålningsvinkeln jämfört med en dipol på 1λ höjd?
A) Utstrålningsvinkeln minskar, bättre för DX
B) Utstrålningsvinkeln ökar (25–30°), bättre för regional trafik
C) Ingen skillnad — höjden påverkar inte utstrålningsvinkeln
D) Utstrålningsvinkeln ökar och räckvidden minskar kraftigt

Fråga 5

Prov 5. Vad är en fälldipol (trap dipole) och vilken nackdel har den?
A) En dipol som kan fällas ihop; nackdelen är att den är skrymmande
B) En dipol med LC-kretsar (fällor) för flerbandsanvändning; nackdelen är förluster i fällorna
C) En dipol i inverterad-V form; nackdelen är lägre vinst
D) En dipol med flera trådar i solfjädersform; nackdelen är komplex upphängning

3.4 Vertikala Antenner – Rundstrålande och Kompakta

Vad är en vertikal antenn?

En vertikal antenn strålar rundstrålande horisontellt och har låg utstrålningsvinkel — perfekt för DX. Till skillnad från dipolen behöver vertikalen bara en upphängningspunkt men kräver ett bra jordplan.

Kvartsvågs vertikal:
Höjd (meter) = 71,5 / f (MHz)
(förkortningsfaktor k ≈ 0,95 inkluderad)

Exempel 1 – Vertikal för 7,1 MHz (40m)

H = 71,5 / 7,1 = 10,07 m · Radialer: 71,5 / 7,1 = 10,07 m vardera

Exempel 2 – Vertikal för 145 MHz (2m)

H = 71,5 / 145 = 0,493 m = 49,3 cm · Mycket kompakt — perfekt portabel!

Jordplanets kritiska betydelse

Jordplan är NÖDVÄNDIGT — inte valfritt!

Jordplanet "speglar" radiatorn och skapar den "andra halvan" av antennen. Utan jordplan fungerar en vertikal inte.

Jordplan	Resultat
Inget jordplan	❌ Fungerar inte — extremt högt SWR, ingen strålning
2 radialer	⚠️ Dåligt — högt SWR, stora förluster
4 radialer	⚠️ Acceptabelt minimum för portabelt bruk
8–16 radialer	✅ Bra prestanda — lågt SWR, låga förluster
32+ radialer	✅✅ Optimal prestanda
Saltvattenkust	✅✅ Perfekt! Saltvatten är utmärkt ledare

Impedans och anpassning

Konfiguration	Impedans	Kommentar
λ/4 vertikal, horisontella radialer	~36 Ω	Behöver anpassning till 50 Ω
Ground plane (45° radialer)	~50 Ω	Perfekt match! Mycket populär
5/8 λ vertikal	~50–70 Ω	Behöver matchspole vid basen

5/8 våglängd vertikal – Högre vinst

5/8 λ vertikal:
Höjd (meter) ≈ 187,5 / f (MHz)
Cirka +3 dBd vinst jämfört med λ/4 vertikal

Exempel 3 – 5/8λ för 145 MHz

H = 187,5 / 145 = 1,29 meter
Den klassiska "meterlånga" VHF-antennen! +3 dB = dubbel effekt mot λ/4.

Varför är 5/8λ så populär på VHF/UHF?

+3 dB vinst = dubbla effekten jämfört med λ/4 (som att öka från 5 W till 10 W)
Lägre utstrålningsvinkel — mer energi mot horisonten, bättre räckvidd
Fortfarande kompakt — 1,3 m på 2m-bandet, perfekt på bil

OBS: Kräver inbyggd matchspole vid foten — moderna antenner har den integrerad.

Övningsfrågor – 3.4 Vertikala Antenner

Fråga 1

Räkna 1. Beräkna längden på en kvartsvågs vertikal för 7,1 MHz.
A) 21,1 m B) 10,1 m C) 5,0 m D) 14,3 m

Fråga 2

Grund 2. Varför behöver en vertikal antenn ett jordplan?
A) För att skydda sändaren mot högt SWR
B) Jordplanet fungerar som den "andra halvan" av antennen (spegelbilden av radiatorn)
C) För att jorda antennen mot blixtnedslag
D) Jordplanet filtrerar bort övertoner

Fråga 3

Prov 3. En kvartsvågs vertikal med horisontella radialer har impedansen ~36 Ω. Vad kan man göra för att få ~50 Ω utan anpassningsnät?
A) Korta radialerna till λ/8
B) Vinkla radialerna 45° nedåt (ground plane-design)
C) Fördubbla antalet radialer
D) Förkorta radiatorn med 10 %

Fråga 4

Prov 4. Hur mycket mer vinst har en 5/8λ vertikal jämfört med en kvartsvågs vertikal, och vad beror vinsten på?
A) Ca +6 dBd — fler radialer ger mer vinst
B) Ca +3 dBd — lägre utstrålningsvinkel ger mer energi mot horisonten
C) Ca +3 dBd — antennen är längre och strålar mer effekt totalt
D) Ingen skillnad i vinst, bara impedansen skiljer

Fråga 5

Grund 5. Var bör en mobilantenn placeras på en bil för bästa prestanda?
A) På stötfångaren fram — lägst vindmotstånd
B) På glaset (glasmontage) — enklast montering
C) Mitt på taket — bäst jordplan och rundstrålning
D) På bagageluckan — bäst riktverkan bakåt

3.5 Riktantenner – Yagi, Quad och Log-Periodiska

Vad är en riktantenn?

En riktantenn koncentrerar signalen i en riktning — precis som en ficklampa med reflektor. Samma totala energi, men koncentrerad åt ett håll ger mycket längre räckvidd.

Analogin: Glödlampa vs ficklampa

Dipol/Vertikal = Glödlampa utan reflektor — lyser åt alla håll.
Riktantenn = Ficklampa med reflektor — koncentrerat ljus framåt.
Samma totala energi, men mycket längre räckvidd i en riktning!

Yagi-Uda-antennen

Element	Längd	Funktion
Reflektor (1 st, bakåt)	~5% längre än driven (~0,525λ)	"Speglar" vågen framåt. Ger +5–6 dB, minskar bakåtstrålning.
Driven element (1 st, matad)	λ/2 (som dipol)	Kopplad till koaxen — "själva antennen". Impedans ~20–30 Ω.
Direktorer (1–20 st, framåt)	~5% kortare än driven, varje direktor lite kortare	"Leder" vågen framåt. Varje direktor +1–2 dB (avtagande).

Yagi-antennens prestanda

Antal element	Vinst (ca)	Användning
2 element	4–5 dBd	Enkel riktantenn, portabel
3 element	5–6 dBd	Populär VHF/UHF takmonterad
5 element	7–8 dBd	Populär HF-yagi, bra DX
6–8 element	8–10 dBd	Hög vinst, tävling
10+ element	11–15 dBd	Extrem vinst, DXpeditioner

Exempel 1 – 5-elements Yagi vs dipol på 20m-bandet

Sändeffekt: 100 W, motstation 3 000 km bort.
Dipol (0 dBd): Signalrapport 5/7 — hörbar men svag
5-el Yagi (+7 dBd ≈ 5× effekt → 500 W ekvivalent): Signalrapport 5/9 — stark signal
Samma 100 W, men en helt annan signal tack vare riktantennen!

Fram/back-förhållande (F/B)

F/B-värde	Bedömning	Praktisk betydelse
10 dB	Dåligt	Mycket bakåtstrålning
15–20 dB	Acceptabelt	Typiskt enklare Yagis
20–25 dB	Bra	Väldesignade Yagis
>25 dB	Excellent	Minimal bakåtstrålning, tävling

Quad och Log-periodisk

Typ	Egenskap	Fördelar / Nackdelar
Quad (kvadratiska loopar, 1λ omkrets)	~1 dB mer vinst än Yagi. Bredare bandbredd.	✅ Högre vinst, lägre brus ❌ Mekaniskt komplex, stor vindyta
Log-periodisk (LPDA)	Mycket bredbandig (2:1 frekvensförhållande). 6–9 dBd. Stabil 50 Ω.	✅ Täcker många band, ingen trimning ❌ Lägre vinst än Yagi per element

Log-periodisk vs Yagi – När ska jag välja vad?

Log-periodisk: När du behöver täcka många band (t.ex. 50–150 MHz) utan trimning.
Yagi: När du vill ha maximal vinst på ett specifikt band och prioriterar DX-prestanda.

dBd vs dBi – Två sätt att mäta antennvinst

dBd = vinst jämfört med en dipol (referensantenn)
dBi = vinst jämfört med en isotrop (teoretisk punktstrålare åt alla håll)

Sambandet: dBi = dBd + 2,15

En 5-elements Yagi med +7 dBd = +9,15 dBi.
Tillverkare använder ofta dBi eftersom siffran ser större ut — kontrollera alltid vilken referens som används!

Övningsfrågor – 3.5 Riktantenner

Fråga 1

Grund 1. Vilka tre typer av element finns i en Yagi-antenn?
A) Radiator, reflektor och jordplan
B) Reflektor, driven element och direktorer
C) Dipol, monopol och loop
D) Matning, skärm och radiator

Fråga 2

Grund 2. Vilket element i en Yagi är längst och var sitter det?
A) Direktorerna, längst fram i strålriktningen
B) Det drivna elementet, i mitten av bommen
C) Reflektorn, längst bak (bakom det drivna elementet)
D) Direktorerna, bakom det drivna elementet

Fråga 3

Prov 3. Vad är "parasitiska element" i en Yagi, och hur fungerar de?
A) Kortslutna element som inte påverkar strålningsmönstret
B) Element som inte är matade men påverkas av fältet genom induktiv koppling
C) Extra matade element för flerbandsanvändning
D) Jordledare som minskar mantelströmmar

Fråga 4

Prov 4. En 5-elements Yagi har ungefär +7 dBd vinst. Hur stor ekvivalent sändeffekt motsvarar det jämfört med en dipol?
A) 2 gånger B) 5 gånger C) 10 gånger D) 3 gånger

Fråga 5

Grund 5. Vilken antenntyp väljer du om du behöver täcka ett brett frekvensområde (t.ex. 50–150 MHz) utan att trimma antennen?
A) Yagi med många direktorer
B) Halvvågsdipol
C) Log-periodisk (LPDA)
D) Quad med fällor

3.6 Matarledningar – Koaxialkabel och Tvåledare

Koaxialkabelns uppbyggnad

Matarledningen transporterar RF-energin mellan radion och antennen. En dålig kabel kan förstöra en perfekt antenn.

Del	Material	Funktion
1. Innerledare	Koppar (solid eller flertrådig)	Leder RF-signalen. Tjockare = lägre förlust.
2. Dielektrikum	Solid PE (0,66), skum-PE (0,80), luft (0,85)	Isolerar, bestämmer hastighetsfaktor och förlust.
3. Skärm	Flätad koppar (enkel/dubbel)	Return-väg för RF, skärmar mot störningar.
4. Ytterhölje	PVC (svart) eller PE (vit/grå)	Mekaniskt och väderskydd. UV-beständig utomhus!

Vanliga koaxialtyper

Typ	Dämpning @100 MHz	Dämpning @432 MHz	Användning
RG-58	~10 dB/100m	~22 dB/100m	Kort kabel, låg effekt ⚠️ Dåligt för VHF/UHF!
RG-213	~5 dB/100m	~12 dB/100m	Standard HF/VHF, bra allround
Aircell 7	~3 dB/100m	~7 dB/100m	Låg förlust, utmärkt för VHF/UHF
Ecoflex 10	~2 dB/100m	~4,5 dB/100m	Premium, bäst för UHF/mikrovåg

Exempel 1 – Kabelförlust på UHF (432 MHz), 20 m RG-58

4,5 dB förlust = 72 % av effekten försvinner i kabeln!
50 W × 0,28 = 14 W når antennen — 36 W blir värme.

Med 20 m Aircell 7: 1,4 dB förlust → 50 W × 0,72 = 36 W når antennen.
2,5× mer effekt till antennen bara genom att byta kabel!

Hastighetsfaktor (Velocity Factor)

Dielektrikum	VF	Typisk kabel
Solid polyeten (PE)	0,66	RG-58, RG-213
Skum-polyeten	0,78–0,82	Förbättrade kablar
Luft (aircell)	0,85–0,88	Aircell, Ecoflex
PTFE (teflon)	0,70	Militär, specialkabel

Varför spelar hastighetsfaktorn roll?

Elektrisk längd ≠ Fysisk längd. En 10 m kabel med VF=0,66 är elektriskt 6,6 m. Viktigt vid λ/4-stubs och fasningskablar.

Exempel: λ/4 kabel för 145 MHz:
λ/4 i fri rymd = 0,52 m · Med VF=0,66: Fysisk längd = 0,52 × 0,66 = 0,34 m

Kontakter

Typ	Impedans	Användning
PL-259 / SO-239	Ej 50 Ω	Standard HF. OK upp till ~150 MHz, dåligt för VHF/UHF. Ej vattentät.
N-kontakt	50 Ω	Rekommenderas för VHF/UHF/mikrovåg. Vattentät, bra upp till 10 GHz.
BNC	50 Ω	Mätutrustning, snabbkoppling, kortare kablar.
SMA	50 Ω	Handhållna radios, GPS, mikrovåg.

Tvåledarkabel (Ladder Line)

Egenskap	Tvåledare 450 Ω	Koaxialkabel 50 Ω
Impedans	450 Ω (öppen) / 300 Ω (TV-typ)	50 Ω
Förlust	Mycket låg — även vid högt SWR	Ökar kraftigt vid högt SWR
Kräver balun	Ja, vid anslutning till tuner/radio	Nej (obalanserad)
Användning	Flerbandsdipol med tuner, G5RV	De flesta moderna installationer

När väljer man tvåledarkabel?

Tvåledarkabel används ofta med flerantenner och antenntuner. Eftersom förlusterna är låga även vid högt SWR passar den utmärkt när antennen används på flera band utan att vara resonant på alla. Kräver alltid en balun (4:1 eller 6:1) vid anslutning till koaxkabel eller tuner.

Välj rätt kontakt

HF (<30 MHz): PL-259 funkar, N-kontakt bättre.
VHF/UHF (50–450 MHz): N-kontakt starkt rekommenderas (äkta 50 Ω, vattentät).
Utomhus: Alltid N-kontakt!

Övningsfrågor – 3.6 Matarledningar

Fråga 1

Grund 1. Vilka fyra delar består en koaxialkabel av, inifrån och ut?
A) Skärm, dielektrikum, innerledare, ytterhölje
B) Innerledare, dielektrikum, skärm, ytterhölje
C) Innerledare, skärm, dielektrikum, ytterhölje
D) Dielektrikum, innerledare, skärm, ytterhölje

Fråga 2

Grund 2. Hur förändras kabeldämpningen när frekvensen ökar?
A) Dämpningen minskar — kabeln fungerar bättre på höga frekvenser
B) Dämpningen ökar kraftigt — kabel som funkar på HF kan vara katastrofal på UHF
C) Dämpningen är konstant oberoende av frekvens
D) Dämpningen fördubblas exakt för varje fördubbling av frekvensen

Fråga 3

Prov 3. Vad är hastighetsfaktorn (VF) för RG-213 med solid polyeten, och vad innebär det?
A) VF = 1,0 — signalen färdas lika snabbt i kabeln som i fri rymd
B) VF = 0,66 — signalen färdas 66 % av ljusets hastighet i kabeln
C) VF = 0,50 — signalen halveras i hastighet
D) VF = 0,80 — kabeln förlorar 20 % av effekten

Fråga 4

Prov 4. Varför är Aircell 7 att föredra framför RG-58 för en 20 m kabelsträcka på 432 MHz?
A) Aircell 7 har 75 Ω impedans som passar bättre för UHF
B) RG-58 ger ~4,5 dB förlust på 20 m (72 % av effekten försvinner). Aircell 7 ger bara ~1,4 dB förlust
C) Aircell 7 är billigare och har lika bra prestanda
D) RG-58 tål inte höga frekvenser elektriskt

Fråga 5

Prov 5. Vilken är den viktigaste fördelen med tvåledarkabel (ladder line) jämfört med koaxialkabel vid flerbandsanvändning?
A) Tvåledarkabel har 50 Ω impedans och passar direkt till alla moderna transceivrar
B) Tvåledarkabel har mycket lägre förluster även vid högt SWR, vilket gör den lämplig när antennen används på flera band
C) Tvåledarkabel kräver ingen balun och är enklare att ansluta än koax
D) Tvåledarkabel är vattentät och tål utomhusbruk bättre än koax

3.7 Anpassning och SWR – Standing Wave Ratio

Vad är SWR?

SWR (Standing Wave Ratio) mäter hur bra impedansanpassningen är. Vid missanpassning studsar en del av effekten tillbaka — precis som en boll mot en vägg.

SWR = U_max / U_min
SWR 1:1 = perfekt anpassning, ingen reflektion

Hur mäter man SWR?

Instrument	Hur det används
SWR-meter	Kopplas in mellan sändaren och kabeln. Visar framåt- och bakåtgående effekt. Läs av SWR direkt på skalan under sändning.
Antennanalysator	Kopplas direkt till antennen utan att sändaren är på. Mäter impedans och SWR över ett frekvensområde — smidigare och säkrare.
SDR + bryggmätning	Avancerat — används av experimentatörer för noggrann impedansmätning.

Rätt placering av SWR-metern

Placera alltid SWR-metern direkt vid sändaren, inte mitt i kabeln. Kabeln mellan meter och antenn påverkar inte mätresultatet negativt — men en meter placerad mitt i en lång kabel kan ge missvisande värden.

SWR-värden och vad de betyder

SWR	Reflekterad effekt	Bedömning	Praktisk effekt vid 100 W
1,0:1	0 %	Perfekt	100 W till antennen
1,5:1	4 %	Utmärkt ← Sikta hit!	96 W till antennen
2,0:1	11 %	Acceptabelt	89 W till antennen
2,5:1	18 %	Tveksamt	82 W till antennen
3,0:1	25 %	Dåligt — fixa!	75 W, sändaren reducerar effekt
5,0:1	44 %	Mycket dåligt	56 W, risk för skada på slutsteg
10:1+	67 %+	Oacceptabelt	Sändaren stänger av!

Vanliga orsaker till högt SWR

Orsak	Lösning
Antenn fel längd / inte resonant	Trimma antennen, använd tuner, byt antenn
Skadad kabel (vatten, böjning, bruten skärm)	Byt kabel eller kontakter
Dålig kontakt / korrosion	Rengör, stram åt, byt kontakter
Antenn för nära metall (tak, stuprör)	Flytta antennen, öka avstånd
Dåligt jordplan (vertikal)	Lägg till fler radialer
Balun saknas eller trasig	Installera/byt balun vid antennen

Antenntuner (ATU)

En antenntuner (Antenna Tuning Unit) transformerar impedans så att sändaren "ser" 50 Ω, även om antennen har annan impedans.

Viktigt missförstånd om antenntuner!

Vad tunern GÖR: Anpassar impedansen så sändaren kan leverera full effekt. Skyddar sändaren.
Vad tunern INTE gör: Förbättrar INTE antennen. Eliminerar INTE förluster i kabeln.

En tuner "döljer" problemet för sändaren, men vid högt SWR är förlusterna i kabeln mellan tuner och antenn fortfarande stora!

Exempel – Tuner vid radion vs vid antennen (100 W, 50 m RG-58, SWR 3:1)

Tuner vid RADION:
• Kabeln har SWR 3:1 → förluster ca 50 % → 50 W till antennen

Tuner vid ANTENNEN:
• Kabeln har lågt SWR (1,2:1) → förluster bara 10 % → 90 W till antennen

Skillnad: 90 W vs 50 W = 80 % mer effekt till antennen!

Vanliga tuner-konstruktioner

Typ	Konstruktion	Egenskaper
L-nät	1 spole + 1 kondensator	Enklast, billigast, låga förluster
T-nät	2 kondensatorer + 1 spole	Flexibel, brett område, populär i manuella tunrar
Pi-nät	1 spole + 2 kondensatorer	Vanlig i slutsteg (inbyggd), filtrerar övertoner
Auto-tuner	Motoriserad/elektronisk	Snabb (1–5 s), bekväm för multiband

Tumregel: Var ska tunern sitta?

Bäst: Extern tuner direkt vid antennen (minimerar kabelförluster).
Acceptabelt: Intern tuner vid radion för små avvikelser (SWR < 2:1).
Aldrig: Tro att tunern löser alla antennproblem — fixa grundproblemet först!

Övningsfrågor – 3.7 Anpassning och SWR

Fråga 1

Grund 1. Vilket SWR-värde representerar perfekt impedansanpassning?
A) 0:1 B) 1:1 C) 2:1 D) 50:1

Fråga 2

Prov 2. En antenn har SWR 3:1. Hur stor andel av sändningseffekten reflekteras tillbaka mot sändaren?
A) 3 % B) 11 % C) 25 % D) 50 %

Fråga 3

Grund 3. Vilket SWR-värde anses vara ett praktiskt mål (utmärkt) för amatörinstallationer?
A) Under 1,2:1 B) Under 1,5:1 C) Under 3,0:1 D) Under 5,0:1

Fråga 4

Prov 4. Vad gör en antenntuner (ATU), och vad gör den INTE?
A) Den förbättrar antennen och eliminerar alla förluster
B) Den transformerar impedans så sändaren ser 50 Ω, men förbättrar INTE antennen och eliminerar INTE kabelförluster
C) Den mäter SWR och justerar automatiskt antennlängden
D) Den fungerar bara med balanserade antenner

Fråga 5

Prov 5. Var placeras en antenntuner för att minimera förluster i kabeln vid högt SWR?
A) Inne i radion (inbyggd tuner)
B) Mitt på kabeln, halvvägs till antennen
C) Direkt vid antennen (matningspunkten)
D) Det spelar ingen roll var tunern placeras

3.8 Balun och Mantelströmmar

Balanserad vs Obalanserad

Detta är ett av de mest missförstådda områdena inom antennteknik — och ett av de viktigaste.

Typ	Kännetecken	Exempel
Balanserad	Båda sidor har SAMMA spänning mot jord (+V och −V). Symmetrisk. Ingen direkt jordanslutning.	Dipol, foldad dipol, Quad, tvåledarkabel
Obalanserad	Ena sidan kopplad till jord (0 V). Osymmetrisk. Direkt jordanslutning.	Vertikal antenn, ground plane, koaxialkabel, mobilantenn

Mantelströmmar – Problemet

När en obalanserad kabel (koax) kopplas direkt till en balanserad antenn (dipol) uppstår mantelströmmar — RF-ström på utsidan av koaxskärmen.

Vad mantelströmmar orsakar

⚡ RF i shacket — brännskador på läppar vid mikrofon, störningar på dator/TV
📡 Snedvridet strålningsmönster — kabeln strålar istället för antennen
📊 Felaktigt SWR — SWR-metern visar fel värde (kabeln påverkar mätningen)
🔊 Störningsproblem — RF kopplas in i allt anslutet till radion

Balun – Lösningen

BALUN = BALanced to UNbalanced. Konverterar mellan balanserade och obalanserade system.

Typ	Impedansförhållande	Användning
1:1 balun	1:1 (50→50 Ω)	Dipol, inverterad-V, Yagi driven element. Vanligast!
4:1 balun	4:1 (200→50 Ω)	Foldad dipol (300 Ω med förluster → 50 Ω), tvåledarkabel
6:1 balun	6:1 (300→50 Ω)	Foldad dipol med exakt 300 Ω, tvåledare 300 Ω
Strömbalun (choke)	1:1	Stoppar mantelströmmar effektivt — ferritkärnor på koax

Ferrit-strömbalun — Enklast att bygga själv

Bygg en strömbalun med ferrit

Trä 6–10 ferritkärnor (FT240-43, Mix 43) på koaxkabeln precis vid antennens matningspunkt.

Varför det fungerar: Ferriterna skapar hög impedans (>1000 Ω) för mantelströmmar men påverkar inte den inre signalen alls.

Kostnad: ~100–200 kr · Effekt: Extremt effektiv om rätt kärna väljs

Var ska balunen sitta?

Balun vid ANTENNENS matningspunkt — inte vid radion!

Rätt: Balun direkt vid antennkopplingen (matningspunkten).
Här stoppas mantelströmmar innan de ens uppstår på kabeln.

Fel: Balun vid radion.
Kabeln kan fortfarande stråla hela sin längd — problemet kvarstår!

Testa om du har mantelströmmar

Symptom	Vad det indikerar
SWR ändras när du rör koaxkabeln	Mantelströmmar — kabeln ingår i antennen
RF-stötar vid mikrofon/nyckel	RF i shacket via mantelströmmar
Störningar på dator/TV vid sändning	Mantelströmmar strålar in i utrustningen
SWR varierar med kabellängd	Kabeln är resonant — mantelströmmar

Övningsfrågor – 3.8 Balun och Mantelströmmar

Fråga 1

Grund 1. Vad är mantelströmmar?
A) Ström som flödar inuti koaxkabelns innerledare
B) RF-ström som flödar på utsidan av koaxkabelns skärm
C) Jordströmmar som uppstår vid blixtnedslag
D) Ström som läcker genom kabelns isolering

Fråga 2

Grund 2. Vad betyder förkortningen BALUN?
A) Bandwidth Adjusted Linear Unidirectional Network
B) BALanced to UNbalanced
C) Broadband Antenna Loss Unification
D) Basic Antenna Line Utility Node

Fråga 3

Prov 3. Vilka tre problem kan mantelströmmar orsaka?
A) För hög sändningseffekt, för låg mottagningskänslighet och korrosion på kontakter
B) RF i shacket (störningar/brännskador), snedvridet strålningsmönster och felaktigt SWR-värde
C) Kortslutning i sändaren, överhettning av kabeln och brus på frekvensen
D) Lägre bandbredd, högre SWR och reducerad räckvidd

Fråga 4

Prov 4. Var ska en balun placeras för bästa effekt?
A) Vid radion, för att skydda sändaren
B) Mitt på kabeln, för att dela upp problemet
C) Direkt vid antennens matningspunkt
D) Det spelar ingen roll var balunen sitter

Fråga 5

Prov 5. Hur kan du enkelt testa om du har mantelströmmar i din installation?
A) Mät kabeldämpningen med ett dämpningsmätinstrument
B) Rör koaxkabeln under sändning — om SWR ändras är det ett tecken på mantelströmmar
C) Kontrollera att alla kontakter är åtdragna
D) Mät impedansen i antennsystemet med en antennanalysator

Facit – 3.1 Grundprinciper

Fråga 1

Grund 1. Vad gör en antenn vid sändning?

Svar: A) Omvandlar elektrisk energi till elektromagnetiska vågor

En antenn är en transducer — den omvandlar elektrisk energi (växelström med radiofrekvens) till elektromagnetiska vågor som strålar ut i rymden. Antennen förstärker inte signalen och filtrerar inte bort övertoner — den gör omvandlingen mellan ledningsbunden signal och fri rymd.

Fråga 2

Grund 2. Vad innebär reciprocitetsprincipen för antenner?

Svar: B) En antenn som är bra på att sända är lika bra på att ta emot

Reciprocitetsprincipen innebär att en antenns egenskaper — som strålningsmönster, vinst och impedans — är identiska vid sändning och mottagning. En antenn behöver alltså inte kalibreras separat för de olika funktionerna.

Fråga 3

Grund 3. Hur långt sträcker sig nära fältet från en antenn?

Svar: B) Inom 1–2 våglängder från antennen

Nära fältet (near field) sträcker sig ungefär 1–2 våglängder från antennen. Inom detta område är de elektriska och magnetiska fälten komplexa och inte vinkelräta mot varandra. Bortom nära fältet övergår det i fjärrfältet där den elektromagnetiska vågen är fullständigt formad.

Fråga 4

Prov 4. Vilken impedans har en halvvågsdipol i fri rymd?

Svar: C) 73 Ω

En halvvågsdipol i fri rymd (utan påverkan av mark eller omgivande objekt) har en strålningsresistans på cirka 73 Ω. I praktiken, nära mark, sjunker impedansen och hamnar ofta närmare 50–60 Ω beroende på höjden över marken.

Fråga 5

Prov 5. Varför är 50 Ω valt som standard för amatörradioutrustning?

Svar: B) Det är en kompromiss mellan lägsta förlust (~77 Ω) och högsta effekttålighet (~30 Ω)

Lägst dämpningsförlust i en koaxialkabel fås vid cirka 77 Ω, medan högsta effekttålighet fås vid cirka 30 Ω. Värdet 50 Ω är en praktisk kompromiss mitt emellan dessa två optimum, och det passar dessutom rimligt väl till halvvågsdipolen nära mark.

Facit – 3.2 Våglängd och Frekvens

Fråga 1

Räkna 1. Beräkna våglängden för 14 MHz.

Svar: B) 21,4 meter

λ = c / f
λ = 300 / 14
λ ≈ 21,4 m

Våglängden beräknas genom att dividera ljusets hastighet (≈ 300 × 10⁶ m/s, eller förenklat 300 MHz·m) med frekvensen i MHz.

Fråga 2

Räkna 2. Hur lång ska en halvvågsdipol vara för 7,1 MHz?

Svar: B) 20,1 m

λ = 300 / 7,1 ≈ 42,25 m
Halvvågsdipol (teoretisk): λ/2 = 42,25 / 2 ≈ 21,1 m
Med förkortningsfaktorn k ≈ 0,95:
L = 21,1 × 0,95
L ≈ 20,1 m

Den praktiska dipolen blir kortare än den teoretiska λ/2 på grund av förkortningsfaktorn.

Fråga 3

Grund 3. Varför är en praktisk dipol kortare än den teoretiska λ/2-längden?

Svar: B) Elektronerna färdas något långsammare i tråden än i fri rymd (förkortningsfaktorn k)

I en fysisk ledare färdas den elektromagnetiska vågen något långsammare än i fri rymd. Detta innebär att den elektriska längden uppnås vid en kortare fysisk längd. Effekten beskrivs av förkortningsfaktorn k (typiskt 0,95–0,97 för tunn tråd), och gör att en praktisk dipol behöver kortas med några procent.

Fråga 4

Räkna 4. Beräkna längden på en kvartsvågs vertikal för 145 MHz.

Svar: B) 49,3 cm

λ = 300 / 145 ≈ 2,069 m
Kvartsvåg: λ/4 = 2,069 / 4 ≈ 0,517 m
Med förkortningsfaktor k ≈ 0,95:
L = 0,517 × 0,95
L ≈ 0,493 m = 49,3 cm

Fråga 5

Prov 5. En 40m-dipol (grundfrekvens 7 MHz) används på 21 MHz. Hur lång är antennen elektriskt sett, och fungerar den?

Svar: B) 3λ/2 — fungerar acceptabelt med antenntuner

21 MHz / 7 MHz = 3 (tredje övertonen)
Antennen som är λ/2 på 7 MHz blir 3 × λ/2 = 3λ/2 på 21 MHz.

Udda multipler av λ/2 (1λ/2, 3λ/2, 5λ/2 …) ger en impedans som är hanterbar vid matningspunkten, även om den inte är exakt 50 Ω. Med en antenntuner fungerar detta acceptabelt. Jämna multipler (λ, 2λ) ger däremot mycket hög impedans vid matningspunkten och är svårare att anpassa.

Facit – 3.3 Dipolantenner

Fråga 1

Räkna 1. Beräkna den totala längden för en halvvågsdipol för 3,65 MHz (80m-bandet).

Svar: B) 39,0 m

λ = 300 / 3,65 ≈ 82,2 m
Halvvågsdipol (teoretisk): λ/2 = 82,2 / 2 ≈ 41,1 m
Med förkortningsfaktor k ≈ 0,95:
L = 41,1 × 0,95
L ≈ 39,0 m

Den totala längden avser båda armarna av dipolen tillsammans.

Fråga 2

Grund 2. Åt vilket håll strålar en halvvågsdipol som starkast?

Svar: B) Vinkelrätt mot dipolen (åttafigur-mönster)

En halvvågsdipol har ett åttaformat strålningsmönster (sett från ovan). Maximal strålning sker vinkelrätt mot dipolens längdriktning. Längs med tråden finns nollställen — dit strålar antennen i princip ingenting.

Fråga 3

Grund 3. Vilken är den viktigaste fördelen med en inverterad-V dipol jämfört med en rak dipol?

Svar: C) Kräver bara en hög upphängningspunkt

En inverterad-V hängs i mitten från en enda mast eller punkt, med armarna vinklade nedåt. Den stora praktiska fördelen är att man bara behöver en hög upphängningspunkt istället för två, vilket gör installationen enklare. Vinsten är i princip likvärdig med en rak dipol.

Fråga 4

Prov 4. En dipol hänger λ/4 över mark. Hur påverkas utstrålningsvinkeln jämfört med en dipol på 1λ höjd?

Svar: B) Utstrålningsvinkeln ökar (25–30°), bättre för regional trafik

En dipol på låg höjd (λ/4) får en hög utstrålningsvinkel — strålningen riktas mer uppåt. Detta gynnar NVIS (Near Vertical Incidence Skywave) och regional trafik. En dipol på 1λ höjd ger en lägre utstrålningsvinkel mot horisonten, vilket är bättre för DX-trafik (långdistans).

Fråga 5

Prov 5. Vad är en fälldipol (trap dipole) och vilken nackdel har den?

Svar: B) En dipol med LC-kretsar (fällor) för flerbandsanvändning; nackdelen är förluster i fällorna

En fälldipol (trap dipole) har LC-kretsar (kallas "fällor" eller "traps") inbyggda i antenntråden. Varje fälla är resonant på en viss frekvens och spärrar strömmen vid den frekvensen, vilket gör att antennen beter sig som en kortare dipol. Detta möjliggör flerbandsanvändning med en enda antenn. Nackdelen är att fällorna introducerar förluster och att bandbredden på varje band blir något smalare.

Facit – 3.4 Vertikala Antenner

Fråga 1

Räkna 1. Beräkna längden på en kvartsvågs vertikal för 7,1 MHz.

Svar: B) 10,1 m

λ = 300 / 7,1 ≈ 42,25 m
Kvartsvåg: λ/4 = 42,25 / 4 ≈ 10,56 m
Med förkortningsfaktor k ≈ 0,95:
L = 10,56 × 0,95
L ≈ 10,07 m ≈ 10,1 m

Fråga 2

Grund 2. Varför behöver en vertikal antenn ett jordplan?

Svar: B) Jordplanet fungerar som den "andra halvan" av antennen (spegelbilden av radiatorn)

En kvartsvågs vertikal är egentligen halva dipolen. Jordplanet (radialer eller biltak) skapar en elektrisk spegelbild av radiatorn, så att antennen elektriskt beter sig som en fullständig halvvågsdipol. Utan jordplan fungerar antennen dåligt och strålningsresistansen blir opålitlig.

Fråga 3

Prov 3. En kvartsvågs vertikal med horisontella radialer har impedansen ~36 Ω. Vad kan man göra för att få ~50 Ω utan anpassningsnät?

Svar: B) Vinkla radialerna 45° nedåt (ground plane-design)

När radialerna vinklas 45° nedåt från horisontellt läge ökar matningsimpedansen från ~36 Ω till ungefär 50 Ω. Detta är den klassiska ground plane-antennen och ger en enkel anpassning till 50 Ω koaxialkabel utan behov av extra matchningsnät.

Fråga 4

Prov 4. Hur mycket mer vinst har en 5/8λ vertikal jämfört med en kvartsvågs vertikal, och vad beror vinsten på?

Svar: B) Ca +3 dBd — lägre utstrålningsvinkel ger mer energi mot horisonten

En 5/8λ vertikal har cirka +3 dBd mer vinst än en kvartsvågs vertikal. Vinsten beror inte på att antennen strålar mer total effekt, utan på att strålningsmönstret trycks ihop mot horisonten — mer energi koncentreras vid låg utstrålningsvinkel. Denna antenntyp kräver dock en matchningsspole vid basen eftersom impedansen inte är 50 Ω.

Fråga 5

Grund 5. Var bör en mobilantenn placeras på en bil för bästa prestanda?

Svar: C) Mitt på taket — bäst jordplan och rundstrålning

Mitt på taket ger det bästa jordplanet — biltaket fungerar som en symmetrisk metallyta runt antennen. Detta ger ett jämnt rundstrålande mönster. Montage på bagagelucka eller magnetfot i kanten ger ett ojämnt strålningsmönster med riktningseffekter.

Facit – 3.5 Riktantenner

Fråga 1

Grund 1. Vilka tre typer av element finns i en Yagi-antenn?

Svar: B) Reflektor, driven element och direktorer

En Yagi-antenn består av tre typer av element:
• Reflektorn — längst, sitter bakom det drivna elementet och reflekterar energi framåt
• Det drivna elementet — den enda element som matas med kabel (ungefär λ/2)
• Direktorerna — kortare element framför det drivna elementet som "leder" strålningen framåt

Fråga 2

Grund 2. Vilket element i en Yagi är längst och var sitter det?

Svar: C) Reflektorn, längst bak (bakom det drivna elementet)

Reflektorn är det längsta elementet och sitter längst bak på bommen — bakom det drivna elementet, alltså bort från strålriktningen. Reflektorn är typiskt 5 % längre än det drivna elementet. Direktorerna (framför) är kortare.

Fråga 3

Prov 3. Vad är "parasitiska element" i en Yagi, och hur fungerar de?

Svar: B) Element som inte är matade men påverkas av fältet genom induktiv koppling

Parasitiska element (reflektor och direktorer) är inte direkt anslutna till matningskabeln. De drivs istället av det elektromagnetiska fältet från det drivna elementet genom ömsesidig koppling. Genom att strömmarna i de parasitiska elementen har rätt fas och amplitud styrs strålningsmönstret i önskad riktning.

Fråga 4

Prov 4. En 5-elements Yagi har ungefär +7 dBd vinst. Hur stor ekvivalent sändeffekt motsvarar det jämfört med en dipol?

Svar: B) 5 gånger

+7 dBd innebär att antennen koncentrerar energin så att den motsvarar en effekt som är:
P = 10^(7/10)
P = 10^0,7
P ≈ 5 gånger högre effekt i huvudriktningen jämfört med en dipol.

Med 100 W i en 5-elements Yagi får man alltså samma signalstyrka i huvudriktningen som om man skickade 500 W i en dipol.

Fråga 5

Grund 5. Vilken antenntyp väljer du om du behöver täcka ett brett frekvensområde (t.ex. 50–150 MHz) utan att trimma antennen?

Svar: C) Log-periodisk (LPDA)

En log-periodisk antenn (LPDA) är konstruerad för att ha konstant impedans och vinst över ett mycket brett frekvensområde. Den består av många dipoler med successivt ökande längd, och vid varje frekvens är det bara en grupp av element som är aktiva. Nackdelen jämfört med en Yagi är lägre vinst vid en given storlek, men fördelen är den enorma bandbredden.

Facit – 3.6 Matarledningar

Fråga 1

Grund 1. Vilka fyra delar består en koaxialkabel av, inifrån och ut?

Svar: B) Innerledare, dielektrikum, skärm, ytterhölje

En koaxialkabel består inifrån och ut av:
1. Innerledare — bär signalen (koppartråd eller kopparpläterad stål)
2. Dielektrikum — isolerande material (polyeten, skum-PE eller luft) som håller innerledaren centrerad
3. Skärm — fläta eller folie av koppar/aluminium som fungerar som returledare och EMI-skydd
4. Ytterhölje — skyddande mantel (PVC eller PE) mot mekanisk åverkan och fukt

Fråga 2

Grund 2. Hur förändras kabeldämpningen när frekvensen ökar?

Svar: B) Dämpningen ökar kraftigt — kabel som funkar på HF kan vara katastrofal på UHF

Kabeldämpningen ökar med frekvensen, främst på grund av skineffekt (strömmen trängs ut mot ledarens yta) och dielektriska förluster. Exempelvis kan RG-58 ha ~0,5 dB/10 m på HF men ~2 dB/10 m på 432 MHz. En kabel som fungerar utmärkt på HF kan alltså ge oacceptabla förluster på VHF/UHF.

Fråga 3

Prov 3. Vad är hastighetsfaktorn (VF) för RG-213 med solid polyeten, och vad innebär det?

Svar: B) VF = 0,66 — signalen färdas 66 % av ljusets hastighet i kabeln

Hastighetsfaktorn (Velocity Factor, VF) anger hur snabbt signalen färdas i kabeln jämfört med ljusets hastighet i fri rymd. RG-213 med solid polyeten som dielektrikum har VF ≈ 0,66. Det innebär att signalen färdas med 66 % av ljusets hastighet. Praktiskt betyder det att en elektrisk våglängd i kabeln är 66 % av våglängden i fri rymd — viktigt vid t.ex. kabelmatchning.

Fråga 4

Prov 4. Varför är Aircell 7 att föredra framför RG-58 för en 20 m kabelsträcka på 432 MHz?

Svar: B) RG-58 ger ~4,5 dB förlust på 20 m (72 % av effekten försvinner). Aircell 7 ger bara ~1,4 dB förlust

På 432 MHz är kabeldämpningen avgörande. RG-58 har hög dämpning per meter på UHF, och på en 20 m sträcka summeras det till cirka 4,5 dB — det innebär att ungefär 72 % av effekten försvinner som värme i kabeln. Aircell 7 med skum-PE dielektrikum har betydligt lägre förluster, cirka 1,4 dB på samma sträcka (ca 28 % effektförlust). Kabelval är alltså kritiskt på VHF/UHF.

Fråga 5

Prov 5. Vilken är den viktigaste fördelen med tvåledarkabel (ladder line) jämfört med koaxialkabel vid flerbandsanvändning?

Svar: B) Tvåledarkabel har mycket lägre förluster även vid högt SWR, vilket gör den lämplig när antennen används på flera band

Koaxialkabelns förluster ökar kraftigt när SWR är högt — kabeln blir varm istället för att skicka effekt till antennen. Tvåledarkabel (ladder line, 450 Ω) har så låga förluster att den klarar högt SWR utan nämnvärd effektförlust. Det gör den idealisk för flerbandsdipolar med antenntuner. Nackdelen är att den alltid kräver en balun (4:1 eller 6:1) vid anslutning till tunern.

Facit – 3.7 Anpassning och SWR

Fråga 1

Grund 1. Vilket SWR-värde representerar perfekt impedansanpassning?

Svar: B) 1:1

SWR 1:1 innebär perfekt impedansanpassning — all effekt överförs från sändaren till antennen och ingen effekt reflekteras tillbaka. I praktiken är SWR 1:1 svårt att uppnå, men det är det teoretiska idealet.

Fråga 2

Prov 2. En antenn har SWR 3:1. Hur stor andel av sändningseffekten reflekteras tillbaka mot sändaren?

Svar: C) 25 %

Reflektionskoefficienten ρ beräknas:
ρ = (SWR − 1) / (SWR + 1)
ρ = (3 − 1) / (3 + 1) = 2/4 = 0,5

Reflekterad effektandel = ρ² = 0,5² = 0,25
25 % av effekten reflekteras

Det innebär att 75 % av effekten når antennen, men den reflekterade effekten kan orsaka problem i sändaren.

Fråga 3

Grund 3. Vilket SWR-värde anses vara ett praktiskt mål (utmärkt) för amatörinstallationer?

Svar: B) Under 1,5:1

SWR under 1,5:1 anses vara utmärkt för amatörinstallationer. Vid SWR 1,5:1 reflekteras bara cirka 4 % av effekten — en försumbar förlust. De flesta moderna sändare arbetar utan problem upp till SWR 2:1, och många har inbyggt skydd som reducerar effekten vid högre SWR.

Fråga 4

Prov 4. Vad gör en antenntuner (ATU), och vad gör den INTE?

Svar: B) Den transformerar impedans så sändaren ser 50 Ω, men förbättrar INTE antennen och eliminerar INTE kabelförluster

En antenntuner (ATU) är ett impedanstransformeringsnätverk. Den gör att sändaren "ser" 50 Ω och kan leverera full effekt. Men tunern ändrar inte antennens egenskaper och eliminerar inte förluster i kabeln. Om kabeln har högt SWR mellan tuner och antenn kvarstår kabelförlusterna. Tunern döljer problemet för sändaren men löser det inte.

Fråga 5

Prov 5. Var placeras en antenntuner för att minimera förluster i kabeln vid högt SWR?

Svar: C) Direkt vid antennen (matningspunkten)

Genom att placera tunern direkt vid antennens matningspunkt anpassas impedansen innan signalen når kabeln. Kabeln "ser" då ett lågt SWR och kabelförlusterna minimeras. Om tunern istället placeras inne vid radion löser den sändarens problem, men kabeln har fortfarande högt SWR med ökade förluster som följd.

Facit – 3.8 Balun och Mantelströmmar

Fråga 1

Grund 1. Vad är mantelströmmar?

Svar: B) RF-ström som flödar på utsidan av koaxkabelns skärm

Mantelströmmar är oönskade RF-strömmar som flödar på utsidan av koaxkabelns skärm. Normalt ska strömmen gå på insidan av innerledaren och insidan av skärmen. Men vid obalans (t.ex. när en obalanserad kabel matar en balanserad antenn) kan ström börja flöda på skärmens utsida — kabeln blir då själv en del av antennen.

Fråga 2

Grund 2. Vad betyder förkortningen BALUN?

Svar: B) BALanced to UNbalanced

BALUN är en sammanslagning av BALanced (balanserad) och UNbalanced (obalanserad). En balun är en komponent som gör övergången mellan ett balanserat system (som en dipol, där de två armarna är symmetriska mot jord) och ett obalanserat system (som en koaxialkabel, där skärmen är jordad).

Fråga 3

Prov 3. Vilka tre problem kan mantelströmmar orsaka?

Svar: B) RF i shacket (störningar/brännskador), snedvridet strålningsmönster och felaktigt SWR-värde

Mantelströmmar kan orsaka tre huvudproblem:
1. RF i shacket — kabeln strålar och RF-energi når utrustning, mikrofon och operatör (kan ge störningar och brännskador)
2. Snedvridet strålningsmönster — kabeln blir en del av antennen, vilket förvränger det avsedda strålningsmönstret
3. Felaktigt SWR-värde — SWR-mätaren visar inte antennens verkliga impedans utan påverkas av mantelströmmarna

Fråga 4

Prov 4. Var ska en balun placeras för bästa effekt?

Svar: C) Direkt vid antennens matningspunkt

En balun ska placeras direkt vid antennens matningspunkt — alltså där koaxialkabeln ansluts till antennen. Det är här obalansen uppstår (övergången från obalanserad koax till balanserad dipol), och det är här problemet ska lösas. En balun vid radion hindrar inte mantelströmmar på kabeln upp till antennen.

Fråga 5

Prov 5. Hur kan du enkelt testa om du har mantelströmmar i din installation?

Svar: B) Rör koaxkabeln under sändning — om SWR ändras är det ett tecken på mantelströmmar

Ett enkelt praktiskt test är att röra vid eller flytta koaxkabeln medan du sänder och observera SWR-mätaren. Om SWR ändras när du rör kabeln betyder det att kabeln är en del av antennsystemet — det vill säga att mantelströmmar finns. I en korrekt installation med fungerande balun ska kabelns position inte påverka SWR.

Kapitel 4

Vågutbredning

Radiovågor beter sig inte lika varje dag. Samma sändare kan höras tydligt i Tokyo en morgon och vara helt tyst en timme senare – allt beroende på solen, jonosfären och valet av frekvensband. Det är detta kapitel handlar om: hur radiovågor faktiskt tar sig fram i den verkliga världen.

Vi börjar med det elektromagnetiska spektrumet och grundformeln för våglängd, sedan går vi igenom de tre huvudsakliga utbredningssätten – markvåg, rymdvåg och siktlinje – och avslutar med solcykelns dramatiska påverkan på HF-kommunikation.

Vad du lär dig i kapitel 4

Avsnitt	Innehåll
4.1	Grundbegrepp – det elektromagnetiska spektrumet
4.2	Markvåg – följer jordytan
4.3	Rymdvåg och jonosfären – hopp över horisonten
4.4	Siktlinjeförbindelse (VHF/UHF) – radiohorisonten
4.5	Speciella utbredningsfenomen – Aurora, Es, EME
4.6	Solfläckar och solaktivitet – påverkan på HF

Viktiga formler i detta kapitel

Våglängd: λ (m) = 300 / f (MHz)
Radiohorisont: d (km) = 4,12 × √h (m)
Frirumsförlust: L (dB) = 32,4 + 20·log(d) + 20·log(f)

4.1 Grundbegrepp – det elektromagnetiska spektrumet

Vad är radiovågor?

Radiovågor är elektromagnetisk strålning – precis som ljus, men med mycket längre våglängd. De färdas med ljusets hastighet (cirka 300 000 km/s i vakuum) och kan ta sig över enorma avstånd beroende på frekvens och utbredningsförhållanden.

Analogin: osynligt ljus

Tänk på radiovågor som osynligt ljus med mycket längre våglängd.

Synligt ljus: våglängd ≈ 500 nm (0,0000005 m)
FM-radio (100 MHz): våglängd ≈ 3 m
HF-radio (14 MHz): våglängd ≈ 21 m
Långvåg (200 kHz): våglängd ≈ 1 500 m

Precis som ljus kan radiovågor reflekteras (studsa mot ytor), böjas (diffraktion runt hinder), brytas (ändra riktning i olika medium) och dämpas (försvagas med avståndet).

Sambandet mellan frekvens och våglängd

Den grundläggande formeln uttrycker att våglängden är ljusets hastighet dividerat med frekvensen:

λ = c / f
Våglängd (m) = Ljusets hastighet / Frekvens (Hz)

För praktiskt bruk i amatörradio omvandlar vi enheten till MHz, vilket ger den enkla tumregeln:

λ (m) = 300 / f (MHz)
Våglängd i meter = 300 delat med frekvens i megahertz

Varför just 300?

Ljusets hastighet är 300 000 000 m/s = 300 × 10⁶ m/s.
Om vi anger frekvensen i MHz (= 10⁶ Hz) tar tiopotenserna ut varandra:

λ = (300 × 10⁶) / (f × 10⁶) = 300 / f

Räkneexempel – våglängd och frekvens

Exempel 1 – Beräkna våglängd på 20 m-bandet

20 m-bandet ligger på 14 MHz. Vad är den exakta våglängden?

Lösning: λ = 300 / 14 ≈ 21,4 m

Varför kallas det "20 m-bandet" om våglängden är 21,4 m? Det är en historisk avrundning – bandet heter helt enkelt "20 meter".

Exempel 2 – Beräkna frekvens från våglängd

En antenn är konstruerad för λ = 2 m. Vilken frekvens är den designad för?

Steg 1 – lös ut f: λ = 300 / f ⟹ f = 300 / λ
Steg 2 – sätt in: f = 300 / 2 = 150 MHz

Detta ligger precis i 2 m-bandet (144–146 MHz).

Exempel 3 – FM-rundradio

Sveriges Radio P3 sänder på 103,3 MHz. Vad är våglängden?

Lösning: λ = 300 / 103,3 ≈ 2,9 m

Därför är FM-antenner (sändare och mottagare) ungefär 3 m långa, eller konstruerade som λ/4 ≈ 75 cm.

Tre utbredningssätt

Radiovågor kan ta sig fram på tre principiellt olika sätt. Vilket sätt som dominerar beror helt på frekvensen.

Typ	Hur det fungerar	Frekvensområde	Räckvidd
Markvåg	Följer jordytan, böjs runt horisonten	LF, MF, lägre HF (160 m, 80 m)	10–200 km
Rymdvåg	Reflekteras av jonosfären	MF, HF (160 m–10 m)	100 km–runt hela jorden
Siktlinje	Rak väg, begränsas av horisonten	VHF, UHF, högre (6 m, 2 m, 70 cm)	10–100 km

Minnesregel – frekvens och utbredningssätt

LÅG frekvens (LF/MF/lägre HF): Markvåg & Rymdvåg
MEDEL frekvens (HF): Rymdvåg (jonosfären!)
HÖG frekvens (VHF/UHF): Siktlinje (rak väg)

Det elektromagnetiska spektrumet – frekvensområden

Beteckning	Frekvens	Våglängd	Typisk användning
VLF Very Low Frequency	3–30 kHz	100–10 km	Ubåtskommunikation, tidssignaler, går runt hela jorden
LF Långvåg	30–300 kHz	10–1 km	Rundradio (LW), navigering, bra markvåg
MF Mellanvåg	300 kHz–3 MHz	1 000–100 m	AM-rundradio, 160 m-bandet; bra markvåg dag, rymdvåg natt
HF Kortväg	3–30 MHz	100–10 m	Amatörradio (80 m, 40 m, 20 m, 15 m, 10 m); rymdvåg, DX
VHF Very High Frequency	30–300 MHz	10–1 m	2 m-bandet, 6 m-bandet; FM-radio, flygradio; siktlinje
UHF Ultra High Frequency	300 MHz–3 GHz	1 m–10 cm	70 cm-bandet; TV, mobiltelefoni, WiFi (2,4 GHz); siktlinje
SHF Mikrovåg	3–30 GHz	10–1 cm	Satellit-TV, radar, WiFi (5 GHz), mikrovågsugn (2,45 GHz)

Tumregel – frekvens kontra räckvidd

Lägre frekvens (längre våglängd): Längre räckvidd · böjs runt hinder · reflekteras i jonosfären · penetrerar byggnader bättre · men kräver stora antenner och ger smal bandbredd.

Högre frekvens (kortare våglängd): Mindre antenner · mer bandbredd · bra för riktantenner · men kortare räckvidd (siktlinje) · blockeras av hinder · reflekteras ej i jonosfären.

Praktisk bandguide för amatörradio

Lokal trafik (10–50 km): VHF/UHF (2 m / 70 cm) med repeater
Regional (50–500 km): 80 m dagtid, NVIS på 40 m / 80 m
Långdistans/DX: 20 m, 15 m, 10 m dagtid (solar max); 40 m, 80 m nattetid
Dygnet-runt-band: 40 m – "arbetshästen"

De tre utbredningssätten – illustration

Figur 4.1 – De tre utbredningssätten: markvåg (grön, längs ytan), rymdvåg (orange, via jonosfären) och siktlinje (röd, rak linje).

Viktigast för provet – sektion 4.1

• Formeln λ = 300 / f (f i MHz, λ i meter) – lär den utantill.
• Hög frekvens = kort våglängd (och vice versa).
• HF = 3–30 MHz · VHF = 30–300 MHz · UHF = 300 MHz–3 GHz.
• Tre utbredningssätt: markvåg (LF/MF/lägre HF), rymdvåg (HF), siktlinje (VHF/UHF).
• Lägre frekvens → längre räckvidd men större antenn.

Övningsfrågor – 4.1 Grundbegrepp

Fråga 1

Grund 1. En radiostation sänder på 7 MHz. Beräkna våglängden med formeln λ = 300 / f.

Fråga 2

Räkna 2. En antenn är konstruerad för λ = 10 m. Vilken frekvens i MHz är antennen designad för? Ange uträkning.

Fråga 3

Grund 3. Vilket av följande frekvensband kallas HF (kortväg)?
A) 300 kHz – 3 MHz B) 3 – 30 MHz C) 30 – 300 MHz D) 300 MHz – 3 GHz

Fråga 4

Prov 4. Du vill etablera en DX-förbindelse till en station 8 000 km bort. Det är mitt på dagen och solaktiviteten är hög. Vilket utbredningssätt och vilket band är mest lämpligt – och varför?

Fråga 5

Grund 5. Sätt rätt etikett (Markvåg / Rymdvåg / Siktlinje) på varje påstående:
a) Begränsas av jordkrökningen och dominerar på VHF/UHF.
b) Böjs runt jordkurvans horisont och fungerar bäst på låga frekvenser.
c) Reflekteras i jonosfären och möjliggör kommunikation runt hela jorden på HF.

4.2 Markvåg – följer jordytan

Vad är markvåg?

Markvågen är den del av radiovågen som följer jordytan och böjs runt horisonten genom diffraktion. Det är samma fenomen som gör att ljud kan höras runt hörn – radiovågor kan böja sig runt jordkrökningen, framförallt på låga frekvenser.

Analogin: havsvågor mot krusningar

Långa vågor (LF/MF): Som stora havsvågor – rullar lätt över sandbankar och runt uddar, påverkas lite av små stenar, når långt innan de bryts.

Korta vågor (HF/VHF): Som små krusningar – stannar snabbt upp vid minsta hinder, dör ut snabbt på land.

Slutsats: Markvåg fungerar bäst på låga frekvenser (LF, MF, lägre HF).

Hur fungerar markvågen fysiskt?

Tre faktorer samverkar:

1. Diffraktion (böjning). Vågor böjs runt hinder om våglängden är jämförbar med hindrets storlek. Jordkrökningen är ett "mjukt" hinder – långa vågor böjs lätt runt den, korta vågor knappt alls.

2. Jordytans ledningsförmåga. Marken är delvis ledande. Strömmar induceras i marken och "drar med sig" vågen framåt. Bra ledande mark (saltvatten, våt jord) ger längre räckvidd; dålig ledande mark (sand, berg) ger kortare.

3. Vertikal polarisation. För att markvågen ska fungera väl krävs att elektriska fältet (E-fältet) är vinkelrätt mot markytan. Horisontell polarisation absorberas kraftigt av marken.

Markens ledningsförmåga – bäst till sämst

1. Saltvatten (utmärkt) 🌊
2. Våt jordbruksmark 🌾
3. Torr jord 🏜️
4. Sand (dålig) 🏖️
5. Berg / sten (värst) 🏔️

Faktorer som påverkar markvågens räckvidd

Faktor	Påverkan	Praktiskt exempel
Frekvens	Lägre frekvens = längre räckvidd. Absorption ökar med f².	160 m: 100–200 km · 80 m: 50–100 km · 40 m: 20–50 km · 20 m: <10 km
Markens ledningsförmåga	Bättre ledning = längre räckvidd.	Saltvatten ger 2–3× längre räckvidd än torr jord.
Sändareffekt	Högre effekt = längre räckvidd, men avtar logaritmiskt.	10W → 30 km · 100W → 100 km · 1000W → 300 km på 160 m
Polarisation	Vertikal MYCKET bättre än horisontell.	Horisontell polarisation ger hög markabsorption.
Terräng	Slät yta bättre än kuperad.	Havet är idealiskt; bergig terräng ger kortast räckvidd.

Räkneexempel – typiska räckvidder

Exempel 1 – 160 m-bandet (1,8 MHz), 100 W

Vertikal antenn, jordbruksmark.

Markvåg: 100–150 km land · 200–300 km saltvatten · 50–75 km berg/sten
Rymdvåg nattetid: +500–2 000 km via F-skiktet

160 m är ett underskattat DX-band om nätterna – markvåg lokalt, rymdvåg långt bort.

Exempel 2 – 80 m-bandet (3,5 MHz)

Dagtid: 50–100 km markvåg; D-skiktet absorberar rymdvågen.
Nattetid: 50–100 km markvåg + 500–3 000 km rymdvåg via F-skiktet.

80 m förvandlas från "lokalband" till "DX-band" efter solnedgången.

NVIS – regional täckning utan död zon

NVIS = Near Vertical Incidence Skywave

Problemet: På 80 m / 40 m finns ofta en "död zon" – markvågen når kanske 100 km, rymdvågen landar först 500+ km bort. Inget täckning däremellan!

Lösningen: Rikta antennen rakt upp istället för horisontellt. En horisontell antenn monterad lågt (5–10 m höjd) strålar brant uppåt → reflekteras i F-skiktet → faller rakt ner igen och täcker området runt sändaren.

Resultat: Täckning 0–500 km utan död zon. Perfekt för civil beredskap och fältövningar.

Bästa banden: 80 m (nattetid), 40 m (dag och natt), 60 m (5 MHz).

Figur 4.2 – NVIS: antennen strålar rakt upp (blå), reflekteras och täcker området utan "död zon". Jämför med vanlig rymdvåg (röd) som hoppar långt förbi.

Viktigast för provet – sektion 4.2

• Markvåg fungerar bäst på låga frekvenser (160 m, 80 m).
• Vertikal polarisation ger mycket längre räckvidd än horisontell.
• Saltvatten ger 2–3× bättre räckvidd än land.
• NVIS = regional täckning utan död zon (40 m / 80 m).
• Fler jordplansradialer (minst 4, helst 16–32) = bättre markvåg.

Övningsfrågor – 4.2 Markvåg

Fråga 1

Grund 1. Fungerar markvågen bäst vid låga eller höga frekvenser? Förklara kort varför.

Fråga 2

Grund 2. Vilken polarisation är överlägsen för markvåg – vertikal eller horisontell – och varför?

Fråga 3

Grund 3. En station sänder på 160 m-bandet med 100 W från en vertikal antenn placerad vid havet. En annan station sänder med samma effekt och antenn men från ett bergigt inlandsområde. Vilken station har längst markvågsräckvidd och varför?

Fråga 4

Prov 4. Vad är NVIS och vilket problem löser tekniken? Ange vilket/vilka band som lämpar sig bäst.

Fråga 5

Räkna 5. En station ökar sin sändareffekt från 10 W till 1 000 W (100× ökning) på 160 m-bandet. Hur ungefär förändras markvågsräckvidden? (Använd tumregeln: 10× effekt ≈ 3× räckvidd.)

4.3 Rymdvåg och jonosfären – hopp över horisonten

Vad är jonosfären?

Jonosfären är ett skikt av joniserad gas 60–600 km över jordytan. Solens ultravioletta strålning slår loss elektroner från luftmolekyler och skapar ett plasma som kan reflektera radiovågor på HF-banden.

Analogin: spegel i himlen

Tänk på jonosfären som en gigantisk, osynlig spegel högt uppe i atmosfären.

För HF-frekvenser: vågen studsar tillbaka mot jorden ("hopp") – ett hopp ger 2 000–4 000 km, flera hopp kan nå runt hela jorden.

För VHF/UHF: frekvensen är för hög – vågen går rakt igenom jonosfären och försvinner ut i rymden. Därför fungerar satellitkommunikation.

För LF/VLF: vågen reflekteras helt – fastnar mellan jord och jonosfär som i en vågledare och kan gå runt hela planeten.

Jonosfärens tre huvudskikt

Skikt	Höjd	Finns när?	Egenskaper
D	60–90 km	Bara dagtid	Absorberar MF och lägre HF. Försvinner på natten → 80 m / 160 m öppnar för DX.
E	90–140 km	Dag (starkt), natt (svagt)	Reflekterar MF / lägre HF. Sporadiskt E (Es) kan reflektera VHF.
F	140–600 km	Alltid (delas F1+F2 dagtid)	Viktigast för HF-DX. Högst elektronkoncentration. F2 ger längst hopp.

Minnesregel – D, E, F

D = Dåligt – absorberar signalen (fienden för DX dagtid)
E = Emellan – medelmåttig reflektion, sporadiskt E undantaget
F = Fantastiskt – bäst för DX, högst elektronkoncentration

Kritisk frekvens och MUF

Kritisk frekvens (f_c)
Högsta frekvens som reflekteras vid vertikal infallsvinkel (rakt upp)

MUF ≈ f_c × 3–4 (för långa hopp)
Maximum Usable Frequency – högsta frekvens som når en viss sträcka

Förstå sambandet

Sänder du rakt upp är max frekvens som reflekteras = f_c (typiskt 3–10 MHz).

Sänder du snett (låg vinkel, långt hopp) kan du använda högre frekvens – MUF kan vara 3–4 × f_c.

Exempel: Om f_c = 7 MHz → MUF för transatlantiskt hopp ≈ 21–28 MHz. Alltså: längre hopp = högre frekvenser möjliga!

Tumregel: Använd 80–90 % av MUF för stabilast signal.

Hoppsträcka och död zon

Död zon (Skip Zone)

Problemet:
Markvåg når kanske 50–100 km (beroende på band).
Rymdvågen landar först vid, säg, 500 km (skip distance).
→ Ingen täckning 100–500 km.

Exempel på 20 m-bandet från Stockholm:
✓ Lokalt (markvåg): 0–50 km
✗ Död zon: 50–800 km – ingen kontakt!
✓ Rymdvåg: 800+ km (resten av Europa och världen)

Lösningar: Byt till lägre band · använd NVIS · vänta till kväll · använd VHF/UHF lokalt.

Figur 4.3 – Markvågen (grön) räcker kort, rymdvågen (orange) hoppar långt. Zonen däremellan = död zon (röd).

Dag kontra natt – dramatiska skillnader

Band	Dagtid ☀️	Nattetid 🌙
160 m	Stängt för DX – D-skiktet absorberar kraftigt.	Öppet! F-skiktsreflektion, 500–2 000 km och bortom.
80 m	Regionalt, 100–500 km. D-skiktet dämpar.	DX-band! Hela Europa och USA / Asien möjliga.
40 m	Bra – Europa, 500–2 000 km. "Arbetshästen".	Världsomspännande – DX till alla kontinenter.
20 m	Bästa DX-bandet dagtid! Hela världen öppen.	Stänger kvällar/nätter (MUF sjunker under 14 MHz).
15 m / 10 m	Utmärkt vid hög solaktivitet (SSN > 50).	Stängt – frekvensen går igenom jonosfären.

Grålinjen – DX-guld vid gryning och skymning

Vid gryning (ca 06:00–08:00) och skymning (ca 18:00–20:00) passerar grålinjen – gränsen mellan dag och natt på jordytan. Då är D-skiktet borta men F-skiktet fortfarande starkt. Resultatet: minimal absorption, maximal reflektion.

Bästa banden under grålinjen: 40 m och 80 m – sällsynta DX-länder hör ofta bäst just då.

Fädning (fading)

Fädning innebär att signalstyrkan varierar över tid. Orsaken är att signalen tar flera olika vägar till mottagaren och dessa interfererar med varandra.

Typ	Orsak	Kännetecken
Flat fädning	Signalen tar två vägar (ett vs. två hopp)	Hela signalen fäder långsamt (sekunder–minuter)
Selektiv fädning	Olika frekvenser tar olika vägar	Tal förvrängt/robotaktigt; CW tål det bättre
Flutter-fädning	Snabba turbulenser / aurora	Raspig, hes signal; snabb variation

Övningsfrågor – 4.3 Rymdvåg och jonosfären

Fråga 1

Grund 1. Vilket jonosfärskikt är absorberande dagtid och vid vilken höjd finns det?

Fråga 2

Grund 2. Vad står MUF för och vad innebär det att använda 80–90 % av MUF?

Fråga 3

Prov 3. Förklara begreppet "död zon" (skip zone). Nämn tre metoder för att kringgå problemet.

Fråga 4

Grund 4. Varför är 20 m-bandet bäst för DX dagtid men sämre nattetid? Koppla svaret till jonosfärens skikt.

Fråga 5

Prov 5. Den kritiska frekvensen (f_c) uppmäts just nu till 8 MHz. Beräkna ungefärlig MUF för en transatlantisk förbindelse (faktor 3,5) och ange vilket amatörband som passar bäst.

4.4 Siktlinjeförbindelse (VHF/UHF) – radiohorisonten

På frekvenser över cirka 30 MHz går radiovågor normalt i rak linje – precis som ljus. Jonosfären reflekterar inte längre, och räckvidden begränsas av jordkrökningen och terrängen.

Analogin: ficklampan

Tänk på VHF/UHF som en ficklampa. Ljuset går i rak linje, stannar vid första hindret och når längre ju högre upp du håller den. Ju högre antenn, desto längre räckvidd – varje meter räknas.

Radiohorisontformeln

Atmosfären refrakterar (bryter) radiovågor en aning – mer än ljus – vilket gör att radiohorisonten är ca 15 % längre än den optiska horisonten.

d (km) ≈ 4,12 × √h (m)
Avstånd till horisonten i km = 4,12 × kvadratroten ur antennhöjden i meter

Räkneexempel

Exempel 1 – Handhållen radio, 2 m höjd

d = 4,12 × √2 = 4,12 × 1,41 ≈ 5,8 km
Bara 6 km! Förklarar varför handhållen VHF känns "kort" i kuperad terräng.

Exempel 2 – Takantenn, 25 m höjd

d = 4,12 × √25 = 4,12 × 5 = 20,6 km
Mer än 3× längre räckvidd bara genom att komma högre upp!

Exempel 3 – Kommunikation mellan två stationer

Station A: antenn 25 m → d_A = 4,12 × 5 = 20,6 km
Station B: antenn 16 m → d_B = 4,12 × 4 = 16,5 km
Total räckvidd: 20,6 + 16,5 = 37,1 km

Exempel 4 – Repeater på 400 m berg, handhållen på 2 m

Repeater: d = 4,12 × √400 = 4,12 × 20 = 82,4 km
Handhållen: d = 4,12 × √2 ≈ 5,8 km
Total: 82,4 + 5,8 ≈ 88 km med 5 W!
Därför är repeatrar på berg så effektiva.

Frirumsförlust

Även utan hinder försvagas signalen med avståndet. Formeln för frirumsförlust (Free Space Path Loss, FSPL):

L (dB) = 32,4 + 20·log(d) + 20·log(f)
d = avstånd (km) · f = frekvens (MHz)

Vad formeln innebär i praktiken

Dubbelt avstånd = +6 dB mer förlust (signalen försvagas kvadratiskt).
Dubbel frekvens = +6 dB mer förlust.

Jämförelse 2 m vs 70 cm vid 10 km:
2 m (144 MHz): L = 32,4 + 20 + 43,2 = 95,6 dB
70 cm (432 MHz): L = 32,4 + 20 + 52,7 = 105,1 dB
Skillnad: 9,5 dB → 70 cm behöver ~9× mer effekt för samma räckvidd.

Repeatrar – lösningen för lokal trafik

Band	Typiskt shift	Exempel (output / input)
2 m (145 MHz)	±600 kHz	Output 145,750 MHz · Input 145,150 MHz
70 cm (432 MHz)	±1,6 MHz	Output 433,500 MHz · Input 431,900 MHz

Shiften (skillnaden mellan in- och utfrekvens) krävs för att repeatern ska kunna sända och ta emot samtidigt utan att störa sig själv. Cavity-filter isolerar frekvenserna.

Prioritetsordning för ökad räckvidd

Rätt prioritering – störst effekt till lägst kostnad

1. Höjd! Höjd! Höjd! – 10 m högre ger mer än 10× effektökning.
2. Bättre antenn – från gummianka till ordentlig antenn = 10–20 dB (100× effekt).
3. Lägre kabelförlust – bra koax (RG-213, LMR-400), korta kablar.
4. Mer effekt – sist! 5 W → 50 W ger bara ~3× räckvidd.

Viktigast för provet – sektion 4.4

• Radiohorisont: d = 4,12 × √h (km / meter).
• VHF/UHF går i rak linje; antennhöjd är viktigaste faktorn.
• Högre frekvens = mer frirumsförlust (70 cm kortare räckvidd än 2 m).
• Repeater: shift 600 kHz på 2 m, 1,6 MHz på 70 cm.
• 10× effekt ger bara ~3× räckvidd – satsa på höjd istället.

Figur 4.4 – Total räckvidd = horisonten från A + horisonten från B.

Övningsfrågor – 4.4 Siktlinjeförbindelse

Fråga 1

Räkna 1. En antenn är monterad 100 m över marken. Hur långt når den till radiohorisonten? (d = 4,12 × √h)

Fråga 2

Räkna 2. Station A har antenn på 36 m höjd och Station B på 9 m höjd. Hur långt kan de kommunicera på 2 m-bandet via siktlinje?

Fråga 3

Grund 3. Varför behöver en repeater på 2 m-bandet ett "shift" på 600 kHz mellan ingångs- och utgångsfrekvens?

Fråga 4

Grund 4. Vad är den viktigaste faktorn för att öka räckvidden på VHF/UHF – effekt eller antennhöjd? Motivera.

Fråga 5

Prov 5. Beräkna frirumsförlusten på 2 m-bandet (144 MHz) vid 20 km avstånd. Formel: L = 32,4 + 20·log(d) + 20·log(f). (log 20 ≈ 1,30 · log 144 ≈ 2,16)

4.5 Speciella utbredningsfenomen – Aurora, Es, EME

Sporadiskt E (Es) – VHF:s DX-maskin

Intensiva, täta moln av joner bildas ibland i E-skiktet (90–140 km) och kan reflektera VHF-signaler som normalt skulle gå rakt igenom jonosfären.

Sporadiskt E – nyckelegenskaper

Frekvenser: 6 m (50 MHz) – ofta · 4 m (70 MHz) – ibland · 2 m (144 MHz) – sällan men fantastiskt!

Räckvidd: Ett hopp 500–2 000 km, dubbelhopp upp till 4 000 km.

När: Vanligast maj–augusti, mest förmiddag och tidig eftermiddag.

Kännetecken: Kommer plötsligt, varar 10 min – flera timmar, signalerna ofta S9+++ starka.

Verktyg: DXMaps.com, PSKReporter.info (FT8 på 6 m visar öppningar direkt).

Troposfärisk ducting

När varm luft ligger ovanpå kall luft (temperaturinversion) skapas en slags vågledare i atmosfären som kan leda VHF/UHF-signaler långt bortom normal räckvidd.

Aspekt	Beskrivning
Hur det uppstår	Temperaturinversion: varm luft ÖVER kall. Normalt kyls luften med höjden – vid inversion gäller det omvända.
Vanligast vid	Högtryck med klart väder, lugnt väder, svag vind, sommarnätter, kustområden över vatten.
Frekvenser	VHF (2 m) bra · UHF (70 cm) utmärkt · SHF (23 cm+) fantastiskt. Högre frekvens = bättre ductingeffekt.
Räckvidd	Normalt VHF: 50–100 km. Med ducting: 300–1 000+ km. Varar timmar till dagar.

Aurora – norrskenet påverkar radio

När solvinden träffar jordens magnetfält skapas norrsken. Samtidigt joniseras luften kraftigt i polartrakterna och kan reflektera 2 m-signaler – men absorberar HF.

Band	Effekt under aurora
10 m–20 m (HF högt)	Kraftig absorption, banden kan vara helt döda. Gå ner till 40 m / 80 m.
40 m–80 m (HF lågt)	Mindre påverkan, fungerar ofta normalt.
2 m (VHF)	Reflektion i auroravorhänget! 500–2 000 km norrut möjligt. Signalen är raspig och fladdrande – CW bättre än SSB.
70 cm (UHF)	Ingen effekt – frekvensen för hög, går igenom aurora.

Kp-index – mäter geomagnetisk aktivitet

Kp 0–2: Lugnt · Kp 3–4: Svag aktivitet · Kp 5–6: Aurora möjlig i norra Sverige, 2 m-DX · Kp 7–9: Stor storm, HF-blackout, stark aurora långt söderut.

EME (Earth-Moon-Earth) – månstuds

Signalen sänds mot månen (380 000 km bort), reflekteras och tas emot på jorden. Total fördröjning: ~2,5 sekunder.

Utmaningarna med EME

• Frirumsförlust på 2 m: ~252 dB – enormt!
• Månen reflekterar bara ~7 % av signalen (diffus yta).
• Doppler-shift upp till ±400 Hz (månen rör sig).
• Libration (månens gungning) ger fading.

Minimum för 2 m EME: 500–1 000 W · 4× Yagi (cross-yagi) · El-Az-rotor · LNA vid antennen · JT65 / Q65 programvara.

Digitala modes (JT65/Q65) har revolutionerat EME – kan detektera signaler –28 dB under bruset, och nu kan även mindre stationer köra EME.

Meteorscatter – blixtkontakter

Meteoriter som brinner upp (80–120 km höjd) skapar joniserade spår som reflekterar 6 m och 2 m-signaler i bråkdelar av sekunder upp till 30 minuter. Digitalt mode MSK144 (i WSJT-X) är standard idag. Vanligast vid Perseider (aug) och Geminider (dec).

Sammanfattning – speciella fenomen

Fenomen	Band	Räckvidd	När	Svårighet
Sporadiskt E	6 m, (2 m)	500–4 000 km	Maj–aug, förmiddag	Lätt
Tropoducting	VHF, UHF, SHF	300–1 000+ km	Högtryck, inversion	Lätt
Aurora	2 m	500–2 000 km norrut	Geomagnetisk storm	Medel
Meteorscatter	6 m, 2 m	500–2 000 km	Året runt, mest gryning	Medel
EME	2 m, 70 cm, 23 cm	Global (via månen)	När månen är uppe	Svårt

Övningsfrågor – 4.5 Speciella utbredningsfenomen

Fråga 1

Grund 1. Vilket fenomen möjliggör DX på 6 m-bandet under sommarmånaderna? Beskriv kortfattat hur det uppstår.

Fråga 2

Grund 2. Vad är troposfärisk ducting och vilket väderfenomen orsakar det?

Fråga 3

Prov 3. Kp-index är just nu 6. Hur påverkas (a) 20 m-bandet och (b) 2 m-bandet? Vad kan du göra för att utnyttja situationen?

Fråga 4

Grund 4. Vad står EME för, vilket band är vanligast och vilket digitalt mode har gjort EME tillgängligare?

Fråga 5

Prov 5. Förklara skillnaden i signalkarakter mellan aurora-DX på 2 m och en normal SSB-kontakt på 20 m. Varför rekommenderas CW vid aurora?

4.6 Solfläckar och solaktivitet – påverkan på HF

Solen går genom en cirka 11-årig cykel av aktivitet. Antalet solfläckar – mörka, kalla områden med starka magnetfält – varierar från noll (solar minimum) till över 200 (solar maximum). Fler solfläckar innebär mer UV-strålning, starkare jonisering av jonosfären och dramatiskt bättre HF-förhållanden.

Sambandet solfläckar → HF

Många solfläckar (Solar Max):
✅ Starkare jonisering · högre kritisk frekvens · högre MUF
✅ 10 m, 12 m, 15 m öppnar! · fantastiska DX-förhållanden
✅ 10 m kan vara öppet dygnet runt till hela världen

Få solfläckar (Solar Min):
❌ Svagare jonisering · lägre MUF
❌ 20 m, 15 m, 10 m ofta döda
❌ Fokus på 40 m, 80 m, 160 m

Solcykelfaserna

Fas	SSN	HF-förhållanden	Bästa band
Solar Minimum	<30	Svårt. 10 m, 15 m nästan alltid stängda. 20 m öppet några timmar/dag.	40 m, 80 m, 160 m
Stigande fas	30–100	Förbättras successivt. 20 m utmärkt. 17 m och 15 m vaknar.	20 m, 17 m, 15 m, 40 m
Solar Maximum	>100	Fantastiskt! 10 m öppet till hela världen, DX med låg effekt.	10 m ⭐, 12 m, 15 m, 17 m, 20 m
Fallande fas	100–30	Försämras. 10 m stänger. 20 m håller längst.	20 m, 17 m, 40 m, 80 m

Cykel 25 – var är vi nu?

Cykel 25 startade 2019. Maximum beräknades till 2024–2025. I februari 2026 befinner vi oss strax efter toppen – fortfarande utmärkta förhållanden på de högre HF-banden. Kolla aktuellt SSN på spaceweather.com.

Solflares och geomagnetiska stormar

Ibland "exploderar" solfläckar och skickar ut enorma mängder energi. Röntgen- och UV-strålning når jorden på 8 minuter (ljusets hastighet) och kan orsaka omedelbar HF-blackout. Laddade partiklar (CME) anländer 1–3 dagar senare och orsakar geomagnetiska stormar.

Fas	Tid	Effekt på HF
Flare – röntgen	8 minuter	SWF (Sudden Wave Fadeout): HF-blackout på solbelyst sida. 10 min – 2 timmar. VHF opåverkat.
CME anländer	1–3 dagar	Geomagnetisk storm, aurora, absorption på 20 m / 15 m / 10 m. 40 m / 80 m OK till bra.
Efter stormen	3–7 dagar	Ibland "efterglöd" – F2 extra joniserat → fantastiska DX-förhållanden.

Flare-klassificering

A / B: Liten, ingen radioeffekt
C: Minimal effekt
M: Medelstark, kan ge SWF och aurora
X: Stor – HF-blackout troligt, geomagnetisk storm följer

Varje klass är 10× starkare än föregående.

A-index och K-index

Index	Mäter	Skala	HF-betydelse
K-index	Magnetiska störningar per 3 timmar	0–9	K <3: Normalt · K 4: Lätt påverkan · K 5–6: Aurora / HF-absorption · K 7–9: Blackout
A-index	Dagligt medelvärde	0–400	A <10: Utmärkt · A 10–20: Normalt · A >30: Störningar · A >50: Allvarliga problem

Snabbregel för DX-planering

Lågt A-index + högt SSN = DX-himmel ⭐
Högt A-index + högt SSN = blandade förhållanden
Lågt SSN + högt A-index = frustration 😞

Figur 4.5 – Schematisk solcykelkurva. Cykel 25 topp inträffade 2024–2025; vi befinner oss i fallande fas 2026.

Övningsfrågor – 4.6 Solfläckar och solaktivitet

Fråga 1

Grund 1. Hur lång är solcykeln ungefär och vad kallas de två extrempunkterna?

Fråga 2

Grund 2. Hur påverkar ett högt solfläckstal (SSN > 100) 10 m-bandet jämfört med ett lågt SSN (<30)?

Fråga 3

Prov 3. En X2-klass solflar inträffar. Beskriv (a) den omedelbara effekten på HF och hur lång tid det tar, samt (b) vad som kan förväntas 1–3 dagar senare.

Fråga 4

Grund 4. Du kontrollerar spaceweather.com och ser A-index = 55 och K-index = 6. Vilka band bör du prioritera för DX och vilka bör du undvika?

Fråga 5

Räkna 5. SSN-talet idag är 120. Vilket frekvensband – 10 m, 20 m eller 80 m – ger bäst DX-förhållanden mitt på dagen och varför?

Kapitel 4 – Sammanfattning

Grundläggande formler – lär utantill

Våglängd: λ (m) = 300 / f (MHz)
Radiohorisont: d (km) = 4,12 × √h (m)
Frirumsförlust: L (dB) = 32,4 + 20·log(d) + 20·log(f)

Tre utbredningssätt

Sätt	Frekvens	Nyckelregel
Markvåg	LF / MF / lägre HF	Vertikal polarisation. Saltvatten 2–3× bättre än land.
Rymdvåg	MF / HF	F-skiktet viktigast. D-skiktet absorberar dagtid. MUF = max frekvens.
Siktlinje	VHF / UHF	Antennhöjd är allt. d = 4,12 × √h.

Jonosfärens skikt

Skikt	Höjd	Roll
D	60–90 km	Absorberar dagtid – försvinner nattetid (80 m / 160 m öppnar!).
E	90–140 km	Reflekterar lägre HF. Sporadiskt E → VHF-DX sommartid.
F	140–600 km	Viktigast för HF-DX. F2 = högst elektronkoncentration.

Speciella fenomen – snabbtabell

Fenomen	Band	Nyckelregel
Sporadiskt E	6 m, (2 m)	Maj–aug, plötsliga VHF-DX-öppningar 500–2 000 km.
Tropoducting	VHF/UHF/SHF	Temperaturinversion, högtryck, timmar–dagar.
Aurora	2 m (DX) / HF (blackout)	Kp >5. Raspig signal; CW bättre än SSB.
EME	2 m (vanligast)	~252 dB förlust. JT65/Q65 gör det möjligt.
Meteorscatter	6 m, 2 m	Korta bursts. MSK144 (WSJT-X).

Solaktivitet – det viktigaste

Begrepp	Förklaring
Solcykel	~11 år, Solar Min (SSN <30) till Solar Max (SSN >100).
SSN	Sunspot Number – antal solfläckar. Högt = bättre HF.
SWF	Sudden Wave Fadeout – HF-blackout 8 min efter solflar (solbelyst sida).
CME	Coronal Mass Ejection → geomagnetisk storm 1–3 dagar senare.
K-index	0–9. K <3: normalt · K >4: störningar · K >6: storm / blackout.
A-index	Dagligt medelvärde. A <10 utmärkt · A >30 störningar.

Praktisk bandguide – situation och val

Situation	Bästa band	Tid
Lokal trafik 10–50 km	2 m / 70 cm + repeater	Dygnet runt
Regional 50–500 km	80 m / 40 m (NVIS)	80 m natt · 40 m dag & natt
DX >1 000 km (solar max)	20 m, 15 m, 10 m	Dagtid
DX >1 000 km (solar min)	40 m, 80 m	Grålinjen / natt
VHF-DX >500 km	6 m (Es), 2 m (tropo/aurora)	Es: sommar förmiddag · Tropo: kväll

Den ultimata tumregeln

HF – högre band: Dagtid, solar max, långdistans (20 m, 15 m, 10 m).
HF – lägre band: Nattetid, solar min, regional/DX (80 m, 40 m).
VHF/UHF: Antennhöjd är allt – 10 m högre ger mer än 10× effekt.
Alla band: Grålinjen (gryning / skymning) = DX-guld! ⭐

Användbara webbplatser

Solaktivitet: spaceweather.com · solen.info · NOAA SWPC
HF-propagation: PSKReporter.info · VOACAP Online · Proppy · DXMaps.com
VHF-DX: DXMaps.com/tropo · DXMaps.com/Es · WSPRnet.org

Facit – 4.1 Grundbegrepp

Fråga 1

Grund 1. En radiostation sänder på 7 MHz. Beräkna våglängden med formeln λ = 300 / f.

Svar:
λ = 300 / f
λ = 300 / 7
λ ≈ 42,9 m

Formeln λ = 300 / f(MHz) ger våglängden i meter, där 300 är en approximation av c / 10⁶ (ljusets hastighet).

Fråga 2

Räkna 2. En antenn är konstruerad för λ = 10 m. Vilken frekvens i MHz är antennen designad för? Ange uträkning.

Svar:
f = 300 / λ
f = 300 / 10
f = 30 MHz

Antennen är optimerad för 30 MHz, som ligger i VHF-bandet, men formeln visar den resonansfrekvensen.

Fråga 3

Grund 3. Vilket av följande frekvensband kallas HF (kortväg)?

Svar: B) 3 – 30 MHz

HF-bandet (High Frequency, 3–30 MHz) kallas ofta kortvägsband eftersom jonosfären möjliggör långdistansutbredning (DX) via reflektioner.

Fråga 4

Prov 4. Du vill etablera en DX-förbindelse till en station 8 000 km bort. Det är mitt på dagen och solaktiviteten är hög. Vilket utbredningssätt och vilket band är mest lämpligt – och varför?

Svar:

Utbredningssätt: Rymdvåg via reflektion i F2-lagret i jonosfären.
Band: 20 m-bandet (14 MHz).

Dagtid med hög solaktivitet är D-lagret mindre absorberande för högre frekvenser, och F2-lagret reflekterar signaler upp till 20–30 MHz effektivt. För 8 000 km (transatlantiskt DX) ger 20 m en optimal hopp via F2, med låg utstrålningsvinkel för långdistans.

Fråga 5

Grund 5. Sätt rätt etikett (Markvåg / Rymdvåg / Siktlinje) på varje påstående.

Svar:
a) Siktlinje
b) Markvåg
c) Rymdvåg

Markvåg böjs runt jorden vid låga frekvenser (MF/LF).
Rymdvåg använder jonosfären för global kommunikation på HF.
Siktlinje begränsas av horisonten på VHF/UHF men kan förlängas med höjd eller repeater.

Facit – 4.2 Markvåg

Fråga 1

Grund 1. Fungerar markvågen bäst vid låga eller höga frekvenser? Förklara kort varför.

Svar:

Bäst vid låga frekvenser (t.ex. LF/MF som 160 m-bandet).

Vid låga frekvenser böjs vågen effektivt runt jordkurvan genom diffraction och följer markytan längre. Höga frekvenser (VHF+) absorberas snabbt av marken och når inte långt.

Fråga 2

Grund 2. Vilken polarisation är överlägsen för markvåg – vertikal eller horisontell – och varför?

Svar:

Vertikal polarisation.

Vertikal polarisation absorberas mindre av marken och bevarar bättre över ojämn terräng och vegetation. Horisontell polarisation depolariseras och dämpas starkt vid markkontakt.

Fråga 3

Grund 3. En station sänder på 160 m-bandet med 100 W från en vertikal antenn placerad vid havet. En annan station sänder med samma effekt och antenn men från ett bergigt inlandsområde. Vilken station har längst markvågsräckvidd och varför?

Svar:

Stationen vid havet.

Havet ger lägre markförluster (bättre ledningsegenskaper än jord/berg), så signalen dämpas mindre och når längre. Bergigt inland har högre markdämpning pga ojämn terräng och vegetation.

Fråga 4

Prov 4. Vad är NVIS och vilket problem löser tekniken? Ange vilket/vilka band som lämpar sig bäst.

Svar:

NVIS = Near Vertical Incidence Skywave.

NVIS löser problemet med "död zon" (skip zone) på HF genom att stråla nästan vertikalt uppåt för reflektion i jonosfären, vilket ger täckning för 100–500 km (t.ex. regional trafik).
Bästa band: 80 m och 40 m, där jonosfären reflekterar effektivt för korta hopp.

Fråga 5

Räkna 5. En station ökar sin sändareffekt från 10 W till 1 000 W (100× ökning) på 160 m-bandet. Hur ungefär förändras markvågsräckvidden? (Använd tumregeln: 10× effekt ≈ 3× räckvidd.)

Svar:

Tumregel: 10× effekt ≈ 3× räckvidd.
100× effekt = (10× effekt)² ≈ (3× räckvidd)² ≈ 9× räckvidden.

Räckvidden ökar proportionellt mot kvadratroten av effekten, så en 100-faldig ökning ger cirka 10 gånger längre räckvidd, men tumregeln justerar till ~9× för markvåg.

Facit – 4.3 Rymdvåg och jonosfären

Fråga 1

Grund 1. Vilket jonosfärskikt är absorberande dagtid och vid vilken höjd finns det?

Svar:

D-lagret, vid höjd 60–90 km.

D-lagret bildas av solinstrålning dagtid och absorberar HF-signaler (särskilt låga frekvenser), vilket gör dagtid DX svårare på t.ex. 80 m.

Fråga 2

Grund 2. Vad står MUF för och vad innebär det att använda 80–90 % av MUF?

Svar:

MUF = Maximum Usable Frequency — den högsta frekvens som reflekteras tillbaka till jorden för en given väg.

Att använda 80–90 % av MUF ger lägre absorbtion och högre tillförlitlighet, då signalen nära MUF kan "läcka" ut i rymden.

Fråga 3

Prov 3. Förklara begreppet "död zon" (skip zone). Nämn tre metoder för att kringgå problemet.

Svar:

Död zon (skip zone) är området mellan markvågsräckvidden och den punkt där rymdvågen landar — inget signal pga för hög frekvens för markvåg men för lägre för reflektion.

Metoder:
1. Lägre frekvens — sänker MUF och utökar markvågen.
2. NVIS — vertikal strålning för kortdistans via jonosfären.
3. Markvåg eller repeater — för regional täckning.

Fråga 4

Grund 4. Varför är 20 m-bandet bäst för DX dagtid men sämre nattetid? Koppla svaret till jonosfärens skikt.

Svar:

Dagtid: F-skiktet delas i F1 och F2. F2 är starkt joniserat och reflekterar 20 m bra för långdistans DX. D-skiktet absorberar lägre band men påverkar 20 m lite.
Nattetid: F1 och F2 slås ihop till ett skikt och MUF sjunker under 14 MHz — 20 m "stänger". Samtidigt försvinner D-skiktet, vilket gör att 40 m och 80 m öppnar för DX.

Fråga 5

Prov 5. Den kritiska frekvensen (fc) uppmäts just nu till 8 MHz. Beräkna ungefärlig MUF för en transatlantisk förbindelse (faktor 3,5) och ange vilket amatörband som passar bäst.

Svar:
MUF = fc × faktor
MUF = 8 × 3,5
MUF ≈ 28 MHz

Bästa band: 20 m-bandet (14 MHz, ~50 % av MUF för tillförlitlighet). 10 m (28 MHz) är nära MUF och opålitligt, 40 m (7 MHz) för lågt för DX.

Facit – 4.4 Siktlinjeförbindelse

Fråga 1

Räkna 1. En antenn är monterad 100 m över marken. Hur långt når den till radiohorisonten? (d = 4,12 × √h)

Svar:
d = 4,12 × √h
d = 4,12 × √100
d = 4,12 × 10
d ≈ 41,2 km

Formeln approximerar radiohorisonten med hänsyn till jordradien (d i km, h i m).

Fråga 2

Räkna 2. Station A har antenn på 36 m höjd och Station B på 9 m höjd. Hur långt kan de kommunicera på 2 m-bandet via siktlinje?

Svar:
d_A = 4,12 × √36 = 4,12 × 6 ≈ 24,7 km
d_B = 4,12 × √9 = 4,12 × 3 ≈ 12,4 km
Total d = d_A + d_B
d ≈ 37,1 km

På 2 m-bandet begränsas räckvidden primärt av siktlinjen, så horisonten anger maximum (trots små förluster i atmosfären).

Fråga 3

Grund 3. Varför behöver en repeater på 2 m-bandet ett "shift" på 600 kHz mellan ingångs- och utgångsfrekvens?

Svar:

För full duplex — repeatern kan ta emot på en frekvens och sända på en annan samtidigt.

600 kHz shift (typiskt ± för 2 m) separerar ingång (RX) och utgång (TX) tillräckligt för att undvika desensning (egen störning) i repeaters mottagare, samtidigt som det ligger inom bandplanen.

Fråga 4

Grund 4. Vad är den viktigaste faktorn för att öka räckvidden på VHF/UHF – effekt eller antennhöjd? Motivera.

Svar:

Antennhöjd.

Räckvidden på VHF/UHF styrs av siktlinje, där dubblad höjd ungefär fyrdubblar räckvidden (pga fyrdubblad area). Effekt ökar signalstyrkan linjärt, men för att övervinna förlust behöver man ofta höja antenner för att nå över horisonten — höjd är mer kostnadseffektiv.

Fråga 5

Prov 5. Beräkna frirumsförlusten på 2 m-bandet (144 MHz) vid 20 km avstånd. Formel: L = 32,4 + 20·log(d) + 20·log(f).

Svar:
L = 32,4 + 20·log(d) + 20·log(f)
log(d) = log(20) ≈ 1,30
log(f) = log(144) ≈ 2,16
20·1,30 = 26
20·2,16 = 43,2
L = 32,4 + 26 + 43,2
L ≈ 101,6 dB

Frirumsförlusten är teoretisk utan hinder eller absorption; verklig förlust är högre pga terräng.

Facit – 4.5 Speciella utbredningsfenomen

Fråga 1

Grund 1. Vilket fenomen möjliggör DX på 6 m-bandet under sommarmånaderna? Beskriv kortfattat hur det uppstår.

Svar:

Sporadic E (Es).

Sporadic E uppstår genom plötslig jonisation i E-lagret (100–120 km höjd) orsakad av meteorer, vindar eller solaktivitet. Under sommaren reflekterar det VHF-signaler (som 50 MHz) för DX upp till 2 000 km, annars stängt på 6 m.

Fråga 2

Grund 2. Vad är troposfärisk ducting och vilket väderfenomen orsakar det?

Svar:

Troposfärisk ducting är vågledning i atmosfären som fångar VHF/UHF-signaler i "kanaler" för längre räckvidd.

Orsakat av temperaturinversioner — varmt luftlager över kallt (t.ex. vid högtryck, kustfenomen eller frontalväder), som refrakterar signalen tillbaka till jorden istället för ut i rymden.

Fråga 3

Prov 3. Kp-index är just nu 6. Hur påverkas (a) 20 m-bandet och (b) 2 m-bandet? Vad kan du göra för att utnyttja situationen?

Svar:
(a) 20 m-bandet: Försämras — hög Kp (6) betyder geomagnetisk storm, ökad absorption i jonosfären och lägre MUF.
(b) 2 m-bandet: Kan förbättras — möjliga aurora-DX eller scatter via störd jonosfär.

Utnyttja: Prova aurora på VHF (CW/SSB mot norr), använd lägre HF-band (40/80 m) för regionalt istället för DX på 20 m.

Fråga 4

Grund 4. Vad står EME för, vilket band är vanligast och vilket digitalt mode har gjort EME tillgängligare?

Svar:

EME = Earth-Moon-Earth (månreflektion för DX).
Vanligast: 2 m-bandet (144 MHz).

Digitalt mode: JT65 (eller WSJT-moder) — låg effekt och svaga signaler räcker tack vare digital dekodning, gör EME möjligt med enkla stationer.

Fråga 5

Prov 5. Förklara skillnaden i signalkarakter mellan aurora-DX på 2 m och en normal SSB-kontakt på 20 m. Varför rekommenderas CW vid aurora?

Svar:

Aurora-DX på 2 m: Signal breddas av Doppler-förskjutning (upp till 1–2 kHz), klingar och raspar (scatter via aurora-partiklar).
Normal SSB på 20 m: Ren, smal signal med låg fasbrus.

CW rekommenderas: Smalt bandbredd (50 Hz) tål Doppler och scatter bättre än SSB (2–3 kHz), högre S/N i bruset.

Facit – 4.6 Solfläckar och solaktivitet

Fråga 1

Grund 1. Hur lång är solcykeln ungefär och vad kallas de två extrempunkterna?

Svar:

Solcykeln är cirka 11 år lång.

Extrempunkterna kallas solmaximum (hög solfläckaktivitet, bra DX på höga band) och solminimum (låg aktivitet, HF sämre för DX).

Fråga 2

Grund 2. Hur påverkar ett högt solfläckstal (SSN > 100) 10 m-bandet jämfört med ett lågt SSN (<30)?

Svar:

Högt SSN (>100): 10 m-bandet öppet dagtid för global DX via F2-lagret.
Lågt SSN (<30): Bandet stängt eller bara sporadiskt, MUF för låg.

Solfläckar joniserar jonosfären mer, höjer MUF och möjliggör höga frekvenser.

Fråga 3

Prov 3. En X2-klass solflar inträffar. Beskriv (a) den omedelbara effekten på HF och hur lång tid det tar, samt (b) vad som kan förväntas 1–3 dagar senare.

Svar:
(a) Omedelbar effekt: HF-blackout på solbelysta sidan pga ökad jonisation i D-lagret (absorberar signaler).
Varar minuter till timmar (beroende på flare-klass; X2 är stark).
(b) 1–3 dagar senare: Geomagnetisk storm från koronalmasseutkast (CME), som höjer jonisation och stör DX på höga HF-band (10–20 m), men kan öppna polar VHF.

Fråga 4

Grund 4. Du kontrollerar spaceweather.com och ser A-index = 55 och K-index = 6. Vilka band bör du prioritera för DX och vilka bör du undvika?

Svar:

Höga värden (A=55, K=6): Stark geomagnetisk störning.
Prioritera: Lägre HF-band som 40 m eller 80 m (regionalt, mindre påverkat).
Undvik: Höga band som 10 m, 15 m, 20 m för DX (MUF sjunker, absorption ökar).

Använd VHF för lokalt eller aurora om möjligt.

Fråga 5

Räkna 5. SSN-talet idag är 120. Vilket frekvensband – 10 m, 20 m eller 80 m – ger bäst DX-förhållanden mitt på dagen och varför?

Svar:

10 m-bandet.

Med högt SSN=120 (nära maximum) är jonosfären starkt joniserad dagtid, MUF >30 MHz. 10 m (28 MHz) öppet för global DX via F2, medan 20 m (14 MHz) är överskott och 80 m (3,5 MHz) absorberas av D-lagret dagtid.

Kapitel 5

Mätinstrument och Mätteknik

En snickare vet hur viktigt rätt verktyg är – tumstock, vattenpass, vinkelhake. Utan dem blir varje projekt gissningsarbete. Radioamatörer behöver samma sak: mätinstrument för att "se" det osynliga i elektroniken. Det är den röda tråden i detta kapitel.

🔧 Analogin som binder ihop kapitlet

Tumstock = Multimeter (mäter grundläggande storheter)
Vattenpass = Oscilloskop (ser att allt är "rakt" och korrekt)
Vinkelhake = SWR-meter (kontrollerar att allt "passar ihop")
Måttband = Frekvensräknare (exakta mått på frekvenser)

Vad du lär dig i kapitel 5

Avsnitt	Innehåll	Viktigast för provet
5.1	Multimeter	Koppling, impedans, säkerhet
5.2	SWR-meter och effektmätare	SWR-skalan, kalibrering, PEP
5.3	Oscilloskop	Axlar, trigger, 10:1-prob
5.4	Frekvensmätning	Grindtid, noggrannhet, ppm
5.5	Signalgeneratorer	MDS, S9, dämpare
5.6	Dummyload och dämpare	50 Ω, kylning, -20 dB
5.7	Antennanalysator	Resonans, impedans, SWR-sweep

Grundprinciper för all mätteknik

1. Säkerhet: Koppla alltid från strömmen innan resistansmätning. Kondensatorer kan hålla laddning – urladdning först!
2. Påverka inte det du mäter: Voltmeter = hög impedans. Amperemeter = låg impedans.
3. Rätt instrument: Multimeter fungerar ej för RF – använd oscilloskop eller RF-voltmeter för MHz-mätningar.
4. Börja med högsta mätområdet och arbeta nedåt mot lämplig upplösning.

5.1 Multimeter – det grundläggande verktyget

En multimeter (VOM – Volt-Ohm-Milliammeter) kombinerar voltmeter, amperemeter och ohmmeter i ett instrument. Det är radioamatörens viktigaste vardagsverktyg.

De tre grundfunktionerna

Funktion	Mäter	Koppling	Inre impedans	Kretsen påslagen?
Voltmeter	Spänning (V)	PARALLELLT med komponenten	Hög (10 MΩ)	Ja – kretsen kan vara på
Amperemeter	Ström (A)	I SERIE – strömmen passerar genom	Låg (~0,1 Ω)	Ja – men kretsen måste brytas för att sätta in mätaren
Ohmmeter	Resistans (Ω)	Direkt över komponenten	Mätaren skickar egen ström	NEJ – måste vara strömlös!

Det farligaste felet – amperemeter parallellt

Om du av misstag kopplar amperemeter (strömläge) parallellt över ett batteri eller källa:

• Mätarens resistans är ~0,1 Ω → I = 12 V / 0,1 Ω = 120 A!
• Kortslutning – säkringen i mätaren bränns (om du har tur)
• Mätkablar kan smälta, batteriet kan skadas
• Risk för brand!

Regel: Kontrollera ALLTID att väljaren är i rätt läge (V eller A) innan du ansluter!

Vattenrör-analogin

Voltmeter = tryckmätare: Kopplas vid sidan av röret (parallellt). Mäter tryck utan att påverka flödet.

Amperemeter = flödesmätare: Måste sitta inne i röret (i serie). Allt vatten passerar genom den. För att mäta flödet måste du bryta röret och sätta in mätaren.

Ohmmeter – fallgropar

Ohmmetern fungerar genom att skicka en liten känd ström från mätarens eget batteri genom komponenten och mäta spänningsfallet. Därför gäller:

Ohmmeter – tre kritiska regler

1. Kretsen MÅSTE vara strömlös. Extern spänning ger helt felaktiga värden och kan skada mätaren.

2. Lossa komponenten (minst ett ben) för exakt mätning. Parallella vägar ger lägre värde än det verkliga.

3. Håll inte i metallendet på mätspetsarna – din kroppsresistans (10 kΩ–1 MΩ) kan påverka mätningen.

Varför parallella vägar ger fel värde

Du vill mäta R1 = 1 kΩ, men i kretsen sitter R2 = 1 kΩ parallellt.

R_tot = (1000 × 1000) / (1000 + 1000) = 500 Ω

Mätaren visar 500 Ω – du tror att R1 är fel! Lös ut komponenten först.

AC-mätning – begränsningar

Multimeterns frekvensområde för AC

Typisk multimeter mäter AC korrekt bara upp till 400–1 000 Hz.

✓ Bra för nätspänning (50 Hz) · ✓ Bra för audio (delvis)
✗ Inte för RF (kHz–MHz) – använd oscilloskop eller RF-voltmeter

Mätaren visar RMS-värde (effektivvärde) – inte toppvärde.
230 V AC (RMS) → Toppvärde = 230 × √2 ≈ 325 V

Extra funktioner

Funktion	Symbol	Användning
Kontinuitet	🔊	Piper vid <50 Ω – testa kablar, säkringar, kontakter
Diodtest	▶\|	Visar spänningsfall: Si-diod 0,6 V · Röd LED ~2,0 V · Blå LED ~3,3 V
Kapacitans	⏚	Mät kondensatorer – urladdning MÅSTE ske innan!
Frekvens	Hz	Nätfrekvens, LF-signaler – ej RF
Temperatur	°C	Med termoelement – kontrollera slutstegsvärme

Viktigast för provet – 5.1 Multimeter

• Voltmeter: parallellt, hög impedans (10 MΩ), kretsen kan vara på.
• Amperemeter: i serie, låg impedans, kretsen bryts och mätaren sätts in som en länk.
• Ohmmeter: kretsen strömlös, lossa komponent, mätaren skickar egen ström.
• Fel koppling (A parallellt) → kortslutning → bränd säkring / skadad mätare.
• Multimeter mäter ej RF korrekt – max ~400 Hz för AC.

Övningsfrågor – 5.1 Multimeter

Fråga 1

Grund 1. Hur kopplas en voltmeter – i serie eller parallellt? Vad ska dess inre impedans vara och varför?

Fråga 2

Grund 2. Du ska mäta strömmen genom en LED-krets. Beskriv steg-för-steg hur du kopplar amperemeter korrekt.

Fråga 3

Prov 3. Vad händer om du råkar sätta multimetern i strömläge (A) och kopplar den parallellt direkt över ett 12 V-batteri? Förklara varför med hjälp av Ohms lag.

Fråga 4

Grund 4. Du mäter resistansen på R1 = 470 Ω utan att lossa den från kretsen. I kretsen finns R2 = 470 Ω parallellt. Vad visar mätaren, och stämmer det?

Fråga 5

Prov 5. Nätspänningen är 230 V AC (RMS). Vad är toppvärdet? Kan du mäta en RF-signal på 3,5 MHz med en vanlig multimeter – varför eller varför inte?

5.2 SWR-meter och effektmätare

SWR (Standing Wave Ratio) – Stående Vågförhållande – mäter hur väl sändaren är anpassad till antennen. Det är kanske det viktigaste måttet för en radioamatör.

Analogin: Vattenslangen

Perfekt anpassning (SWR 1:1): Slangen är öppen – allt vatten sprutar ut, inget studsar tillbaka.

Dålig anpassning (högt SWR): Slangen är delvis igentäppt – vattnet studsar tillbaka, tryck byggs upp och kan skada pumpen (sändaren!).

SWR-skalan – vad betyder siffrorna?

SWR	Status	Reflekterad effekt	Praktisk betydelse
1,0:1	🟢 Perfekt	0 %	Teoretiskt ideal – omöjligt i praktiken
1,2:1	🟢 Utmärkt	0,8 %	Professionell nivå – svårt att göra bättre
1,5:1	🟢 Bra	4 %	Acceptabelt för de flesta tillämpningar
2,0:1	🟡 OK	11 %	Moderna sändare klarar detta – försök förbättra
3,0:1	🔴 Dåligt	25 %	Sändaren kan gå i skydd – åtgärda omedelbart!
>5:1	🔴 Mycket dåligt	>44 %	Kan skada slutsteget – sänk inte!
∞	🔴 Öppen/Kort	100 %	Antenn ej ansluten eller kortslutning

Tumregel SWR

Under 1,5:1 – utmärkt, nöjd!
1,5:1 – 2,0:1 – bra, funkar fint
2,0:1 – 3,0:1 – OK men försök förbättra
Över 3,0:1 – problem, åtgärda omedelbart!

Hur fungerar en SWR-meter?

En SWR-meter innehåller en riktningskopplare som kan skilja på framåtgående och reflekterad effekt. Den kopplas mellan sändaren och antennen och mäter båda riktningarna.

Figur 5.1 – SWR-metern sitter mellan sändaren och antennen. Riktningskopplaren mäter framåtgående (FWD) och reflekterad (REF) effekt separat.

Kalibrera och läsa av SWR – steg för steg

Mäta SWR – korrekt procedur

1. Koppla: Sändare → SWR-meter (TX-sida) → Antenn (ANT-sida). Ej bakvänt!
2. Välj rätt effektområde (nära din sändeffekt).
3. Växla till FWD/CAL. Sänd (TUNE eller CW). Justera CAL-ratten till SET-markeringen.
4. Växla till REF/SWR. Sänd igen (samma effekt!). Läs av SWR-skalan.
5. Upprepa kalibreringen vid varje frekvensändring!

PEP vs Medeleffekt – viktigt för SSB

Mått	Förklaring	Praktisk notering
PEP (Peak Envelope Power)	Maximal effekt vid modulationens toppar	Standard för SSB-sändare. "100 W" = 100 W PEP. Lagstiftning baseras på PEP.
Medeleffekt	Genomsnittlig effekt över tid	SSB-tal: Medel ≈ 25–40 % av PEP. FM/CW: Medel = PEP (konstant bärvåg).

Varning – TUNE-funktionen

TUNE ger konstant bärvåg = full PEP kontinuerligt = 3–4× mer värme än normal SSB-tal.
Max 10 sekunder TUNE åt gången! Vänta 30 s innan nästa omgång. Använd låg effekt vid TUNE (10–20 W).

Övningsfrågor – 5.2 SWR-meter och effektmätare

Fråga 1

Grund 1. Vad mäter en SWR-meter? Varför är det viktigt att SWR hålls lågt?

Fråga 2

Grund 2. Din dipol visar SWR 3,5:1. Hur stor procentandel av effekten reflekteras och vad riskerar du om du fortsätter sända på denna belastning?

Fråga 3

Prov 3. Beskriv kalibreringsproceduren för en analog SWR-meter. Varför måste den göras om vid varje frekvensändring?

Fråga 4

Grund 4. Vad är skillnaden mellan PEP och medeleffekt för en SSB-sändare? Vilket av dessa mått anger tillverkaren för en "100 W"-sändare?

Fråga 5

Prov 5. Du kopplar SWR-metern med antennsidan (ANT) mot sändaren och TX-sidan mot antennen – alltså bakvänt. Hur påverkar det mätresultatet och varför?

5.3 Oscilloskop – se signalernas form

Om multimetern är en stillbild – visar ett ögonblicksvärde – är oscilloskopet en film. Det visar hela signalens rörelse över tid: form, frekvens, amplitud, distorsion och störningar.

Analogin: Stillbild vs film

Multimeter = Stillbild: Visar "12,3 V" – ett ögonblick. Ser ej vad som händer före eller efter.

Oscilloskop = Film: Visar hur spänningen varierar, svänger, pulserar och stör sig. Kan "pausas" och zoomas.

Displayens axlar

Figur 5.2 – Y-axeln visar spänning, X-axeln visar tid. Frekvensen räknas ut: f = 1/T.

Viktiga kontroller

Kontroll	Funktion	Tips
V/div (vertikal)	Spänningsskala per ruta	Signalen ska fylla 50–80 % av skärmen
s/div (tidsbas)	Tidsskala per ruta	Visa 1–3 perioder – lagom zoom
Trigger	Synkroniserar bilden så den "står still"	Utan trigger: Bilden "rullar" och går ej att läsa
Position	Förflyttar spåret på skärmen	Centrera signalen för enklare avläsning
DC/AC/GND	Kopplingsläge för ingången	DC: Allt visas · AC: Bara växeldelen · GND: Hitta 0V-linjen

Mätprobet – 1:1 och 10:1

Oscilloskopets mätprob påverkar kretsen mer än en multimeter gör, speciellt vid höga frekvenser. Probet har en kapacitans som kan störa RF-kretsar.

Probtyp	Kapacitans	Ingångsresistans	Används för
1:1 (direkt)	~100 pF (mycket!)	1 MΩ	Lågfrekventa mätningar, <100 kHz
10:1 (standard)	~10–15 pF (10× lägre)	10 MΩ (10× högre)	RF-mätningar, allt i MHz-området

10:1-probet – kom ihåg att multiplicera!

Med 10:1-prob mäter oscilloskopet 1/10 av verklig spänning.
Oscilloskopet visar 2,5 V → Verklig spänning = 2,5 × 10 = 25 V

Moderna oscilloskop känner av probtyp automatiskt och kompenserar. Kontrollera inställningen!

Probkompensation – måste göras vid byte!

Anslut probet till oscilloskopets CAL-utgång (1 kHz fyrkantsvåg). Titta på fyrkantsvågen:

✓ Raka hörn, platt topp → Perfekt kompensation
Rundade hörn → Underkompenserad – öka trimskruven
"Spikar" i hörnen → Överkompenserad – minska trimskruven

Gör detta varje gång du byter prob eller oscilloskop! Digitala oscilloskop (DSO) kan ha automatisk probigenkänning – kontrollera alltid att inställningen stämmer.

Vad kan vi mäta?

Mätning	Hur	Formel/Tips
Amplitud (Vpp)	Antal div topp–dal × V/div	Vpp = 5 div × 2 V/div = 10 V
Frekvens	Mät period T (div × s/div), räkna ut f	f = 1/T. T = 5 div × 200 µs = 1 ms → f = 1 kHz
Fasförskjutning	Visa CH1+CH2, mät tidsförskjutning Δt	Fas° = (Δt / T) × 360°
Distorsion	Jämför vågform med ren sinusvåg	"Klippning" = overload, rundade toppar = mättning
Brus/Störningar	Utan signal – se vad som syns	50 Hz-modulering = nätbrum, spikes = switching

Viktigast för provet – 5.3 Oscilloskop

• Y-axel = spänning · X-axel = tid.
• Trigger synkroniserar bilden – utan trigger rullar den.
• 10:1-prob för RF: Lägre kapacitans (10 pF vs 100 pF), avläst värde × 10.
• Probkompensation måste göras vid byte av prob/oscilloskop.
• Frekvens: f = 1/T.

Övningsfrågor – 5.3 Oscilloskop

Fråga 1

Grund 1. Vad visar Y-axeln respektive X-axeln på ett oscilloskop? Vad menas med "trigger" och varför behövs det?

Fråga 2

Räkna 2. Oscilloskopet är inställt på 500 µs/div och 1 V/div. En sinusvåg fyller 4 rutor i tid (en hel period) och 6 rutor i höjd (topp till dal). Beräkna (a) frekvensen och (b) topp-till-topp-spänningen.

Fråga 3

Grund 3. Varför ska man använda ett 10:1-prob snarare än ett 1:1-prob vid RF-mätningar? Vad måste man tänka på när man läser av spänningen?

Fråga 4

Prov 4. Du ansluter ett nytt 10:1-prob och ser en fyrkantsvåg med rundade hörn på oscilloskopet. Vad kallas detta fenomen och hur åtgärdar du det?

Fråga 5

Prov 5. Du har en audioförstärkare och ser att sinusvågen "plattar till" i topparna vid hög insignal. Vad heter detta fenomen och vad innebär det för signalkvaliteten?

5.4 Frekvensmätning

Att sända på rätt frekvens är en laglig skyldighet. Att sända utanför tilldelat band kan störa flygradio, sjöfart och andra tjänster och leda till att ditt certifikat dras in. En frekvensräknare är därför inte ett lyxinstrument – det är nödvändigt.

Hur fungerar en frekvensräknare?

Principen är enkel: räkna antalet svängningar under en bestämd tid (grindtid).

Frekvens = Antal pulser / Grindtid
Exempel: 14 200 000 pulser under 1 s → f = 14,200 MHz

Grindtid	Upplösning	Uppdatering	Användning
0,01 s	±100 Hz	Snabb	Grobjustering, trimning
0,1 s	±10 Hz	Snabb	Vanlig felsökning
1 s	±1 Hz	Standard	Standard för amatörbruk
10 s	±0,1 Hz	Långsam	Precisionsmätningar

Referensoscillatorn – det kritiska delen

Frekvensräknarens noggrannhet beror helt på dess interna referensoscillator.

Billig räknare: ±10 ppm → vid 144 MHz: ±1 440 Hz (utanför lagkrav!)
Mellanklass (TCXO): ±1 ppm → vid 144 MHz: ±144 Hz (OK)
Professionell (OCXO): ±0,01 ppm → vid 144 MHz: ±1,4 Hz (utmärkt)

ITU:s Appendix 2 specificerar inga ppm-krav specifikt för amatörradio.
Tumregel i praktiken: HF ±20 ppm, VHF/UHF ±5 ppm eller bättre.
För amatörbruk: Minst ±1 ppm rekommenderas.

Säkerhet – använd dämpare vid mätning av sändare!

Koppla aldrig en sändare direkt till frekvensräknarens ingång.
100 W → -30 dB dämpare → 0,1 W (säkert för räknaren)

Alternativ: Pickup-slinga (några varv tråd) nära dummyload – koppla slingan till räknaren.

Absorption-wavemeter – passiv frekvensmätare

En absorberande frekvensmätare (wavemeter) är en justerbar LC-krets med dioddetektor och mikroamperemeter. Ingen strömkälla behövs – helt passiv.

Så fungerar en wavemeter

1. Placera instrumentet nära sändaren (5–20 cm).
2. Sänd med låg effekt.
3. Justera variabel kondensator – mätaren visar maximalt utslag vid resonans.
4. Läs av frekvensen på skalan.

Fördelar: Inget batteri, enkel konstruktion, hittar övertoner lätt, robusthet.
Nackdelar: Låg noggrannhet (±1–5 %), påverkar kretsen (absorption), kräver kalibrering.

Övningsfrågor – 5.4 Frekvensmätning

Fråga 1

Grund 1. Förklara principen för en frekvensräknare. Vad är "grindtid" och hur påverkar den upplösningen?

Fråga 2

Räkna 2. En frekvensräknare har en referensoscillator med noggrannhet ±2 ppm. Hur många Hz kan mätningen vara fel vid (a) 7 MHz och (b) 144 MHz? Uppfyller den lagkraven?

Fråga 3

Grund 3. Varför ska man aldrig ansluta en sändare direkt till frekvensräknarens ingång? Hur löser man det?

Fråga 4

Prov 4. Din frekvensräknare visar 14,400 MHz när du mäter din 40m-VFO som borde ge 7,2 MHz. Vad är den troliga orsaken och hur åtgärdar du det?

Fråga 5

Grund 5. Vad är ett absorption-wavemeter och vad är dess största fördel jämfört med en elektronisk frekvensräknare?

5.5 Signalgeneratorer

En signalgenerator är en "testsignal-maskin" – den skapar kända, stabila signaler för att testa, justera och kalibrera radioutrustning. Tänk på den som en elektrisk stämgaffel: en pålitlig referens att jämföra mot.

Typer

Typ	Frekvensområde	Används till
RF-signalgenerator	100 kHz – 3 GHz	Testa mottagarkänslighet, kalibrera S-meter, justera IF-filter
Funktionsgenerator	0,1 Hz – 10 MHz	Testa audioförstärkare, SSB-modulatorer, frekvensrespons
Markeringsgenerator	Kristallstyrd (t.ex. 100 kHz)	Kalibrera VFO-skala via övertoner. Enkel konstruktion med låg strömförbrukning.

MDS och S-meter-kalibrering

MDS – Minimum Detectable Signal

MDS är den svagaste signal som mottagaren kan detektera. Mäts med RF-generator:

1. Koppla generator → −40 dB dämpare → mottagarantennuttag.
2. Minska generatornivån gradvis tills signalen försvinner i bruset.
3. Den nivå där signalen precis kan urskiljas = MDS.

Typisk bra HF-mottagare: MDS ≈ -120 dBm

S-meter-standarden – viktigt för provet!

S9 = -73 dBm (50 µV över 50 Ω) – detta är definitionen.
Varje S-enhet = 6 dB skillnad (halvering/fördubbling av effekt × 4).

S8 = -79 dBm · S7 = -85 dBm · S6 = -91 dBm · S5 = -97 dBm
Över S9: S9+10 dB = -63 dBm · S9+20 dB = -53 dBm · S9+30 dB = -43 dBm

Alltid dämpare mellan generator och mottagare!

En RF-generator kan ge 1 mW–1 W. En mottagare tål maximalt några mW på antenningången.
Använd -20 dB eller mer: 1 mW → -20 dB → 10 µW (säkert).

Övningsfrågor – 5.5 Signalgeneratorer

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan en RF-signalgenerator och en funktionsgenerator? Ge ett konkret användningsexempel för varje.

Fråga 2

Grund 2. Vad är MDS och hur mäter man det? Vad är ett typiskt bra värde för en HF-mottagare?

Fråga 3

Räkna 3. S-metern visar S7 på din mottagare. Hur stark är signalen i dBm? Om en annan station är S9+20 dB – hur många dB starkare är den jämfört med S7?

Fråga 4

Grund 4. Vad är en markeringsgenerator och hur använder man dess övertoner för att kalibrera en VFO-skala?

Fråga 5

Prov 5. Du vill mäta selektiviteten (närkanalsskiljning) på din mottagare vid 3 kHz kanalavstånd. Beskriv testet med en RF-generator och tolka ett resultat på 35 dB.

5.6 Dummyload och dämpare

En dummyload (konstlast) absorberar RF-effekt utan att stråla ut den. Den är radioamatörens "ljuddämpare" – effekten går in men inget läcker ut i luften.

Testa ALDRIG en sändare utan belastning!

Utan belastning → oändligt SWR → all effekt reflekteras → slutsteget kan förstöras på sekunder.
Utan dummyload → signal i luften → störningar → olagligt utan licens för frekvensen.

Regel: Varje radioamatör MÅSTE ha en dummyload.

Krav på en bra dummyload

Egenskap	Krav	Varför
Impedans	50 Ω (±5 %)	Matchar sändarens utgång → SWR 1:1
SWR	<1,2:1 över alla band	Reflektioner skadar slutsteget
Effekttålighet	Minst sändarens max, helst 2× marginal	All effekt blir värme!
Kylning	<50 W: luft · 50–200 W: fläkt · >200 W: olja/vatten	Värmen måste ledas bort
Icke-strålande	Skärmad konstruktion	Annars störningar trots dummyload

Typer av dummyload

Typ	Max effekt (kontinu.)	Fördelar / Nackdelar
Luftkyld	10–50 W	Enkel, billig, kompakt · Begränsad effekt
Oljekyld	100–500 W	Hög kapacitet, stabil · Tung, risk för läckage
Vätskekyl (vatten)	500–5 000 W	Bäst för hög effekt · Komplex, kräver pump
Keramisk ("torr")	25–100 W	Inget läckage, portabel · Begränsat duty cycle

Dämpare (Attenuators)

En dämpare minskar signalnivån med ett känt antal dB utan att ändra impedansen (50 Ω in och ut). Tänk på den som en "volymkontroll för RF".

Dämpning	Effektreduktion	Typisk användning
3 dB	÷ 2	Dela signal, liten reduktion
10 dB	÷ 10	Standard mätteknik
20 dB	÷ 100	Sändare → instrument (vanligast)
30 dB	÷ 1 000	Hög effekt → känslig ingång
40 dB	÷ 10 000	100 W → 10 mW (säkert för de flesta instrument)

Räkneexempel – dämpare och effekt

100 W sändare → -30 dB dämpare → frekvensräknare.
Effekt till räknaren: 100 W / 1 000 = 0,1 W = 100 mW (säkert!)

1 W signalgenerator → -20 dB → mottagarantenn: 1 W / 100 = 10 mW (realistisk antennivå)

Övningsfrågor – 5.6 Dummyload och dämpare

Fråga 1

Grund 1. Vad är en dummyload och varför är det nödvändigt att använda den vid sändartester?

Fråga 2

Grund 2. Vilken impedans ska en dummyload för amatörradio ha och vad händer med all inmatad RF-effekt?

Fråga 3

Räkna 3. Du har en 500 W sändare och vill ansluta den till en frekvensräknare via en −40 dB dämpare. Hur stor effekt når räknaren?

Fråga 4

Grund 4. Vilken typ av dummyload lämpar sig bäst för kontinuerlig drift med 200 W och varför?

Fråga 5

Prov 5. Du bygger en enkel luftkyld dummyload av 8 stycken 390 Ω resistorer kopplade parallellt. Beräkna den totala impedansen och den maximala kontinuerliga effekten om varje resistor tål 5 W.

5.7 Antennanalysator

Om du fick välja ett enda mätinstrument utöver multimetern som radioamatör – välj antennanalysatorn. Den kombinerar SWR-mätare, frekvensräknare och impedansmätare i ett, speciellt designat för antenner. Och den behöver ingen sändare.

Varför antennanalysatorn sparar timmar

Utan analysator: Anslut antenn → sänd på en frekvens → notera SWR → byt frekvens → upprepa 20 gånger → klättra upp och justera → börja om. Tar timmar.

Med analysator: Anslut → tryck SCAN → hela SWR-kurvan på 5 sekunder. Inga sändningar behövs.

Vad kan den mäta?

Mätning	Vad det visar	Praktisk nytta
SWR-sweep	SWR-kurva över hela bandet	Hittar resonans, ser bandbredd direkt
Impedans (R + jX)	Resistiv del (R) och reaktiv del (X)	Positiv X = för lång antenn (induktiv) · Negativ X = för kort (kapacitiv)
Resonansfrekvens	Exakt frekvens där X = 0	Trimma dipol, vertikal, LC-filter
Kabellängd (TDR)	Längd på koaxkabel + var skadan sitter	Hitta kortslutning eller avbrott i kabeln
Kabelförlust	Dämpning i dB	Jämför med ny kabel – byt om förlusterna ökat

Trimma en dipol med antennanalysator – steg för steg

Situation: 40m-dipol, target 7,10 MHz.

Mätning 1: Analysator visar resonans vid 6,95 MHz med SWR 1,4:1 (utanför bandet).
Impedans: 52 + j38 Ω → positiv reaktans = antennen är för lång.

Justering: (7,10 – 6,95) / 6,95 = 2,2 % → 10 m × 2,2 % ≈ 22 cm per sida. Förkorta.

Mätning 2: Resonans 7,10 MHz, SWR 1,2:1, impedans 49 – j2 Ω. ✓ Klart!

Övningsfrågor – 5.7 Antennanalysator

Fråga 1

Grund 1. Vad är den största fördelen med en antennanalysator jämfört med att mäta SWR med en vanlig SWR-meter och sändare?

Fråga 2

Grund 2. Antennanalysatorn visar impedansen 45 + j55 Ω vid 7,1 MHz. Vad innebär den positiva reaktansen (+j55) och vad behöver du göra med antennelementens längd?

Fråga 3

Prov 3. Analysatorn hittar resonans på din 20m-dipol vid 14,50 MHz (övre kanten). Du vill ha resonans vid 14,20 MHz. Ska du förlänga eller förkorta elementen? Beräkna ungefär hur mycket (element längd ≈ 5 m vardera).

Fråga 4

Grund 4. Vad är TDR-funktionen på en antennanalysator och vad kan du använda den till?

Fråga 5

Prov 5. Du mäter din koaxkabel med analysatorns kabelförlustfunktion. Ny kabel gav 2,5 dB vid 144 MHz. Nu visar den 6,8 dB. Vad drar du för slutsats och vad gör du?

Kapitel 5 – Sammanfattning

Instrument	Viktigaste regler
Multimeter	Voltmeter: parallellt, hög Z (10 MΩ), kretsen kan vara på. Amperemeter: i serie, låg Z, kretsen måste brytas. Ohmmeter: kretsen strömlös, lossa komponent. Fel koppling (A parallellt) = kortslutning!
SWR-meter	<1,5:1 = bra · 2:1 = OK · >3:1 = problem. Kalibrera FWD → läs REF. Kalibrera om vid varje frekvens. PEP = SSB-standard. TUNE = full effekt kontinuerligt – max 10 s!
Oscilloskop	Y = spänning, X = tid. Trigger = stabil bild. 10:1-prob för RF (10 pF vs 100 pF). Avläst × 10. Probkompensation vid byte. f = 1/T.
Frekvensräknare	Noggrannhet beror på referensoscillator (TCXO ≥ ±1 ppm). Grindtid 1 s → ±1 Hz upplösning. Dämpare (-30 dB) MÅSTE användas vid mätning av sändare.
Signalgenerator	S9 = -73 dBm. Varje S-enhet = 6 dB. MDS = lägsta hörbara signal (bra mottagare ≈ -120 dBm). Dämpare mellan generator och mottagare!
Dummyload	50 Ω, absorberar effekt utan utstrålning. MÅSTE användas vid alla sändartester. -20 dB dämpare: ÷100 effekt · -30 dB: ÷1 000 · −40 dB: ÷10 000.
Antennanalysator	Sweep hela bandet utan sändning. Positiv reaktans (+jX) = för lång · Negativ (−jX) = för kort. TDR: hitta var kabeln är trasig.

Absolut viktigast för provet – Kapitel 5

• Voltmeter parallellt, amperemeter i serie.
• Amperemeter parallellt = kortslutning – förstör mätaren!
• Ohmmeter: kretsen strömlös, lossa komponent mot parallella vägar.
• SWR <1,5:1 bra · >3:1 = problem, åtgärda omedelbart.
• 10:1-prob för RF, probkompensation, avläst värde × 10.
• S9 = -73 dBm, varje S-enhet = 6 dB.
• Dummyload: 50 Ω, alltid vid sändartester.

Facit – 5.1 Multimeter

Fråga 1

Grund 1. Hur kopplas en voltmeter – i serie eller parallellt? Vad ska dess inre impedans vara och varför?

Svar:

En voltmeter kopplas parallellt med komponenten eller spänningskällan som mäts.

Den inre impedansen ska vara så hög som möjligt (typiskt 10 MΩ eller mer). En hög impedans gör att mätaren tar minimalt med ström från kretsen och inte påverkar det uppmätta värdet – låg impedans skulle belasta kretsen och ge ett för lågt mätvärde.

Fråga 2

Grund 2. Du ska mäta strömmen genom en LED-krets. Beskriv steg-för-steg hur du kopplar amperemeter korrekt.

Svar:

1. Bryt kretsen – stäng av spänningen och öppna ledaren i serie med LED:en.
2. Välj rätt mätområde – välj mA-läge och ett område som är tillräckligt högt (t.ex. 200 mA).
3. Koppla in mätaren i serie – sätt amperemetern i det brottet du skapade så att all ström går genom mätaren.
4. Slå på spänningen och läs av värdet.

En amperemeter ska ha mycket låg inre resistans för att inte begränsa strömmen som mäts.

Fråga 3

Prov 3. Vad händer om du råkar sätta multimetern i strömläge (A) och kopplar den parallellt direkt över ett 12 V-batteri? Förklara varför med hjälp av Ohms lag.

Svar:

Det uppstår en kortslutning genom mätaren.

En amperemeter har extremt låg inre resistans (nära 0 Ω). Enligt Ohms lag:
I = U / R
I = 12 / ~0 Ω
I → mycket stor ström

Resultatet: mätarens säkring blåser omedelbart (om den finns), annars kan mätarens shunt-resistor, ledningar eller batteriet skadas. Det är en av de vanligaste orsakerna till att multimetrar går sönder.

Fråga 4

Grund 4. Du mäter resistansen på R1 = 470 Ω utan att lossa den från kretsen. I kretsen finns R2 = 470 Ω parallellt. Vad visar mätaren, och stämmer det?

Svar:

Mätaren visar parallelresistansen av R1 och R2:
R_tot = (R1 × R2) / (R1 + R2)
R_tot = (470 × 470) / (470 + 470)
R_tot = 235 Ω

Nej, det stämmer inte som ett mått på R1 ensam. Ohmmätaren mäter alltid parallellkopplingen av allt som sitter inkopplat. Man måste alltid lossa minst ett ben på komponenten för att få ett korrekt värde.

Fråga 5

Prov 5. Nätspänningen är 230 V AC (RMS). Vad är toppvärdet? Kan du mäta en RF-signal på 3,5 MHz med en vanlig multimeter – varför eller varför inte?

Svar:

Toppvärdet beräknas:
U_peak = U_RMS × √2
U_peak = 230 × 1,414
U_peak ≈ 325 V

Nej, en vanlig multimeter kan inte mäta en RF-signal på 3,5 MHz. Multimetrar är konstruerade för frekvenser upp till 50–400 Hz (nätfrekvens). Vid 3,5 MHz hinner mätarens ingångskrets inte följa signalen – den visar ett felaktigt eller nollvärde. För RF krävs ett oscilloskop eller en RF-voltmeter med tillräcklig bandbredd.

Facit – 5.2 SWR-meter och effektmätare

Fråga 1

Grund 1. Vad mäter en SWR-meter? Varför är det viktigt att SWR hålls lågt?

Svar:

En SWR-meter mäter stående våg-förhållandet (Standing Wave Ratio) – förhållandet mellan framåtgående och reflekterad effekt på en koaxialkabel.

SWR 1:1 = perfekt anpassning, all effekt når antennen.
Högt SWR = stor andel effekt reflekteras tillbaka mot sändaren.

Det är viktigt att hålla SWR lågt eftersom hög reflektion leder till ökad kabelvärme (förlust), risk för skada på sändarens slutsteg och minskad utstrålad effekt.

Fråga 2

Grund 2. Din dipol visar SWR 3,5:1. Hur stor procentandel av effekten reflekteras och vad riskerar du om du fortsätter sända på denna belastning?

Svar:

Reflektionskoefficient och reflekterad effekt:
Γ = (SWR − 1) / (SWR + 1) = (3,5 − 1) / (3,5 + 1) = 2,5 / 4,5 ≈ 0,556
Reflekterad effekt = Γ² × 100 % ≈ 0,309 × 100 %
≈ 31 % av effekten reflekteras (tabellen visar 25 % vid SWR 3:1 – vid 3,5:1 hamnar vi däremellan, vilket stämmer)

Risker: Överhettning av slutsteget (många moderna sändare reducerar effekten automatiskt vid SWR > 2–3:1), ökad kabelförlust och i värsta fall skada på transistorer i slutsteget.

Fråga 3

Prov 3. Beskriv kalibreringsproceduren för en analog SWR-meter. Varför måste den göras om vid varje frekvensändring?

Svar:

Kalibreringsprocedur:
1. Ställ mätaren i FWD-läge (framåteffekt).
2. Sänd på önskad frekvens och ställ in kalibreringsvredet tills nålen pekar på fullt utslag (CAL/SET-markeringen).
3. Växla till REF-läge (reflekterad effekt) och läs av SWR-skalan utan att röra vridet.

Kalibreringen måste göras om vid frekvensändring eftersom mätarens direktionella kopplare har en frekvensberoende känslighet – samma kalibreringsinställning ger olika utslag på olika frekvenser.

Fråga 4

Grund 4. Vad är skillnaden mellan PEP och medeleffekt för en SSB-sändare? Vilket av dessa mått anger tillverkaren för en "100 W"-sändare?

Svar:

PEP (Peak Envelope Power) = effekten vid signalens toppvärde, mätt under de starkaste talelementen.

Medeleffekt = genomsnittseffekten under hela sändningen inklusive pauser och svagare ljud. För SSB-tal är medeleffekten typiskt 25–30 % av PEP.

Tillverkaren anger PEP – en "100 W SSB-sändare" levererar 100 W PEP vid taltoppar. Det är också PEP som regleras av tillståndsvillkoren för amatörradio.

Fråga 5

Prov 5. Du kopplar SWR-metern med antennsidan (ANT) mot sändaren och TX-sidan mot antennen – alltså bakvänt. Hur påverkar det mätresultatet och varför?

Svar:

Mätaren visar felaktiga och omvända värden. Den direktionella kopplarens geometri är optimerad för att skilja på framåtgående och reflekterad våg i en specifik riktning.

Vid felvänd anslutning tolkar mätaren den framåtgående effekten som reflekterad och vice versa. FWD-nålen visar knappt utslag och kalibreringen går inte att utföra korrekt – SWR-värdet blir meningslöst.

Kontrollera alltid att TX-sidan pekar mot sändaren och ANT-sidan mot antennen.

Facit – 5.3 Oscilloskop

Fråga 1

Grund 1. Vad visar Y-axeln respektive X-axeln på ett oscilloskop? Vad menas med "trigger" och varför behövs det?

Svar:

Y-axeln visar spänning (amplitud), kalibrerad i V/div.
X-axeln visar tid, kalibrerad i s/div (ms/div, µs/div).

Trigger är en funktion som startar svepet vid en bestämd signalnivå och flankriktning. Utan trigger startar varje svep vid en slumpmässig tidpunkt och bilden "flödar" – det går inte att se en stabil vågform. Med trigger låses bilden och upprepande signaler verkar stå stilla på skärmen.

Fråga 2

Räkna 2. Oscilloskopet är inställt på 500 µs/div och 1 V/div. En sinusvåg fyller 4 rutor i tid och 6 rutor i höjd (topp till dal). Beräkna (a) frekvensen och (b) topp-till-topp-spänningen.

Svar:

(a) Frekvens:
T = 4 rutor × 500 µs/div = 2 000 µs = 2 ms
f = 1 / T = 1 / 0,002
f = 500 Hz

(b) Topp-till-topp-spänning:
U_pp = 6 rutor × 1 V/div
U_pp = 6 V

Fråga 3

Grund 3. Varför ska man använda ett 10:1-prob snarare än ett 1:1-prob vid RF-mätningar? Vad måste man tänka på när man läser av spänningen?

Svar:

Ett 10:1-prob har en serieresistor (typiskt 9 MΩ) som tillsammans med oscilloskopets 1 MΩ-ingång ger en total belastning på 10 MΩ och lägre kapacitiv last. Det belastar kretsen minimalt och förvränger inte RF-signaler.

Ett 1:1-prob belastar kretsen med bara 1 MΩ och har högre kapacitans, vilket kan dämpa och förvränga RF-signaler samt påverka resonansfrekvenser.

Att tänka på: Med 10:1-prob måste den avlästa spänningen multipliceras med 10. Oscilloskopet kan ställas in på ×10 automatiskt om det stödjer det.

Fråga 4

Prov 4. Du ansluter ett nytt 10:1-prob och ser en fyrkantsvåg med rundade hörn. Vad kallas detta fenomen och hur åtgärdar du det?

Svar:

Fenomenet kallas underkompensering. Det beror på att probets inbyggda trimkondensator inte är korrekt matchad till oscilloskopets ingångskapacitans.

Åtgärd: Justera kompensationsvredet (trimskruven) på probet med ett icke-metalliskt verktyg medan du tittar på oscilloskopets kalibreringssignal (typiskt 1 kHz fyrkantsvåg). Justera tills hörnen är skarpa och vågformen helt rak.

Överkompensering ger spetsiga överskjutningar i hörnen – då justerar du åt andra hållet.

Fråga 5

Prov 5. Du har en audioförstärkare och ser att sinusvågen "plattar till" i topparna vid hög insignal. Vad heter detta fenomen och vad innebär det för signalkvaliteten?

Svar:

Fenomenet kallas klippning (clipping). Det uppstår när förstärkarens utgångsspänning når sin maximala nivå och inte kan följa insignalens toppar längre.

Konsekvenser för signalkvaliteten: En klippt sinusvåg innehåller kraftiga övertoner (harmonisk distorsion). Vid SSB-sändning innebär det att signalen breddas och orsakar splatter – störningar på angränsande frekvenser. Talkvaliteten försämras och i värsta fall kan slutsteget skadas.

Facit – 5.4 Frekvensmätning

Fråga 1

Grund 1. Förklara principen för en frekvensräknare. Vad är "grindtid" och hur påverkar den upplösningen?

Svar:

En frekvensräknare räknar antalet pulser hos insignalen under en bestämd tid och dividerar med den tiden för att få frekvensen.

Grindtid (gate time) är den tid under vilken räknaren räknar pulser. Typiska värden: 0,1 s, 1 s, 10 s.

Effekt på upplösning: Längre grindtid = fler pulser räknas = högre upplösning. Med 1 s grindtid är upplösningen 1 Hz; med 10 s grindtid 0,1 Hz. Nackdelen är längre mättid och sämre respons på snabba frekvensändringar.

Fråga 2

Räkna 2. En frekvensräknare har en referensoscillator med noggrannhet ±2 ppm. Hur många Hz kan mätningen vara fel vid (a) 7 MHz och (b) 144 MHz?

Svar:

(a) Vid 7 MHz:
Fel = 7 000 000 × 2 × 10⁻⁶
Fel = ± 14 Hz

(b) Vid 144 MHz:
Fel = 144 000 000 × 2 × 10⁻⁶
Fel = ± 288 Hz

En ±2 ppm referens ger mycket god noggrannhet och håller sig väl inom de tumregler som gäller för amatörradio (HF ±20 ppm, VHF/UHF ±5 ppm).

Fråga 3

Grund 3. Varför ska man aldrig ansluta en sändare direkt till frekvensräknarens ingång? Hur löser man det?

Svar:

En sändare levererar effektnivåer på watt till kilowatt. Frekvensräknarens ingång är dimensionerad för millivolt till volt och förstörs omedelbart av direktkopplad sändarsignal.

Lösningar:
– Koppla en kapacitiv provpinne eller pick-up loop nära antennkabeln för induktiv inkoppling av en svag signal.
– Använd en dämplänk (attenuator), t.ex. 40–60 dB, i serie.
– Ta signal från VFO- eller LO-provpunkten direkt om sändaren har en sådan.

Fråga 4

Prov 4. Din frekvensräknare visar 14,400 MHz när du mäter din 40m-VFO som borde ge 7,2 MHz. Vad är den troliga orsaken och hur åtgärdar du det?

Svar:

Räknaren mäter troligen den andra harmoniken (övertonen) av VFO-signalen.
7,2 MHz × 2 = 14,4 MHz – stämmer exakt.

Orsak: VFO-signalen innehåller övertoner och räknaren triggar på den starkare andraharmoniken.

Åtgärd: Sätt ett lågpassfilter (cut-off strax över 7,2 MHz) eller en attenuator framför räknarens ingång så att övertonen dämpas tillräckligt för att inte trigga räknaren.

Fråga 5

Grund 5. Vad är ett absorption-wavemeter och vad är dess största fördel jämfört med en elektronisk frekvensräknare?

Svar:

Ett absorption-wavemeter är en passiv LC-krets med rörlig kondensator och ett indikatorinstrument. Kretsen kopplas induktivt nära sändaren och resonansfrekvensen ställs in tills maximal absorption (utslag) indikeras – frekvensen läses av på skalan.

Största fördelen: Det kräver ingen extern strömförsörjning och kan användas i fält utan batteri eller nätanslutning. Det är robust och enkelt. Nackdelen är låg noggrannhet jämfört med en elektronisk frekvensräknare.

Facit – 5.5 Signalgeneratorer

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan en RF-signalgenerator och en funktionsgenerator? Ge ett konkret användningsexempel för varje.

Svar:

En RF-signalgenerator producerar sinusvågor i radiofrekvensområdet (kHz–GHz) med kalibrerad låg uteffekt och möjlighet till AM/FM-modulering. Den är optimerad för hög frekvensnoggrannhet och låg fasbrus.
Exempel: Injicera en svag signal på 14,200 MHz i en mottagares antenningång för att mäta känsligheten (MDS).

En funktionsgenerator producerar olika vågformer (sinus, fyrkant, triangel) i lägre frekvensområden (mHz–några MHz) med relativt hög uteffekt.
Exempel: Mata in en 1 kHz fyrkantsvåg i en audioförstärkare för att kontrollera stig- och falltider med oscilloskop.

Fråga 2

Grund 2. Vad är MDS och hur mäter man det? Vad är ett typiskt bra värde för en HF-mottagare?

Svar:

MDS = Minimum Discernible Signal – den svagaste signal som mottagaren kan detektera, definierad som nivån där signal-till-brusförhållandet är 0 dB.

Mätmetod: Anslut en kalibrerad RF-generator till antenningången. Sänk uteffekten stegvis tills signalen försvinner i bruset. Den nivån (i dBm) är MDS.

Typiskt bra värde: En god HF-mottagare har MDS på −120 dBm eller lägre. Smalare bandbredd ger bättre (lägre) MDS.

Fråga 3

Räkna 3. S-metern visar S7. Hur stark är signalen i dBm? Om en annan station är S9+20 dB – hur många dB starkare är den jämfört med S7?

Svar:

S-skalans referens: S9 = −73 dBm (HF, 50 Ω). Varje S-enhet = 6 dB.

S7 i dBm:
S7 = S9 − 2 × 6 dB = −73 − 12
S7 = −85 dBm

S9+20 dB i dBm:
S9+20 = −73 + 20 = −53 dBm

Skillnad:
−53 − (−85) = 32 dB starkare

Fråga 4

Grund 4. Vad är en markeringsgenerator och hur använder man dess övertoner för att kalibrera en VFO-skala?

Svar:

En markeringsgenerator (crystal calibrator) är en kristallstyrd oscillator som genererar en grundfrekvens och ett stort antal jämnt fördelade övertoner uppåt i spektrat.

Kalibrering:
1. Anslut markeringsgeneratorn till mottagarens antenningång.
2. Generatorn sänder t.ex. på 100 kHz – övertoner hamnar på 200, 300, 400 kHz... och vidare upp igenom HF-banden.
3. Sök upp en känd överton (t.ex. 7,000 MHz) i mottagaren.
4. Justera VFO-skalans nollpunkt eller notera avvikelsen för manuell korrektion.

Fråga 5

Prov 5. Du vill mäta selektiviteten på din mottagare vid 3 kHz kanalavstånd. Beskriv testet med en RF-generator och tolka ett resultat på 35 dB.

Svar:

Testprocedur:
1. Ställ in mottagaren på en frekvens, t.ex. 14,200 MHz, och S-metern på ett referensvärde (t.ex. S9) med generatorn på exakt den frekvensen.
2. Flytta generatorn 3 kHz bort (till 14,203 MHz) utan att ändra dess uteffekt.
3. Öka generatorns uteffekt tills S-metern återigen visar S9.
4. Skillnaden i uteffekt (dB) är närkanalsdämpningen.

Tolkning av 35 dB: Mottagaren dämpar en störsignal 3 kHz bort med 35 dB. Det är ett godkänt men inte exceptionellt värde – en modern högkvalitativ mottagare bör klara 60–80 dB vid 3 kHz.

Facit – 5.6 Dummyload och dämpare

Fråga 1

Grund 1. Vad är en dummyload och varför är det nödvändigt att använda den vid sändartester?

Svar:

En dummyload (konstlast) är en 50 Ω resistiv belastning som absorberar sändarens RF-effekt och omvandlar den till värme utan att stråla ut något i luften.

Den är nödvändig av två skäl:
1. Skyddar sändaren – utan belastning reflekteras all effekt tillbaka och slutsteget kan förstöras på sekunder.
2. Förhindrar störningar och lagbrott – utan dummyload sänder antennen ut signalen, vilket kan störa andra och är olagligt om du inte har tillstånd för frekvensen.

Fråga 2

Grund 2. Vilken impedans ska en dummyload för amatörradio ha och vad händer med all inmatad RF-effekt?

Svar:

En dummyload för amatörradio ska ha impedansen 50 Ω (±5 %), vilket matchar standardimpedansen för sändarutgång, koaxialkabel och antenn.

All inmatad RF-effekt omvandlas till värme i dummyloadens resistorer. Ingen energi strålas ut som radiovågor. Därför måste dummyloaden ha tillräcklig kylning – luftkyld för låg effekt, oljekyld eller vätskekylad för hög effekt.

Fråga 3

Räkna 3. Du har en 500 W sändare och vill ansluta den till en frekvensräknare via en −40 dB dämpare. Hur stor effekt når räknaren?

Svar:

−40 dB dämpning = effektreduktion med faktor 10 000:
P_ut = P_in / 10 000
P_ut = 500 / 10 000
P_ut = 0,05 W = 50 mW

50 mW är en säker nivå för de flesta frekvensräknare. Kontrollera alltid instrumentets max-ingångsnivå innan anslutning.

Fråga 4

Grund 4. Vilken typ av dummyload lämpar sig bäst för kontinuerlig drift med 200 W och varför?

Svar:

En oljekyld dummyload lämpar sig bäst för kontinuerlig drift på 200 W.

Oljan fungerar som ett värmebad med hög värmekapacitet som absorberar och jämnar ut värmetoppar. Den ger stabil impedans även när resistorerna blir varma och klarar 100–500 W kontinuerligt. En luftkyld dummyload klarar normalt bara upp till 50 W kontinuerligt, och en fläktkyld variant är mer komplex. Vid 200 W är oljekyld den bästa balansen mellan kapacitet och enkelhet.

Fråga 5

Prov 5. Du bygger en luftkyld dummyload av 8 stycken 390 Ω resistorer kopplade parallellt. Beräkna den totala impedansen och den maximala kontinuerliga effekten om varje resistor tål 5 W.

Svar:

Total impedans:
R_tot = R / n = 390 / 8
R_tot ≈ 48,75 Ω

Nära nog 50 Ω för praktiskt bruk (avvikelse < 3 %).

Max kontinuerlig effekt:
P_tot = 8 × 5 W
P_tot = 40 W

En rimlig konstruktion för låg effekt. Resistorerna bör monteras med avstånd från varandra för god luftcirkulation och för att inte överhetta varandra.

Facit – 5.7 Antennanalysator

Fråga 1

Grund 1. Vad är den största fördelen med en antennanalysator jämfört med att mäta SWR med en vanlig SWR-meter och sändare?

Svar:

Den största fördelen är att antennanalysatorn är en självständig mätenhet som genererar sin egen svaga mätsignal – du behöver ingen sändare alls.

Det innebär att du kan:
– Mäta och trimma antenner utan att sända (inga störningar, inget tillstånd krävs under mätning).
– Se komplex impedans (resistans + reaktans, R + jX) direkt, inte bara SWR.
– Snabbt söka resonansfrekvensen genom att svepa över ett frekvensområde.
En vanlig SWR-meter visar bara SWR och kräver en aktiv sändare.

Fråga 2

Grund 2. Antennanalysatorn visar impedansen 45 + j55 Ω vid 7,1 MHz. Vad innebär den positiva reaktansen (+j55) och vad behöver du göra med antennelementens längd?

Svar:

Positiv reaktans (+j55 Ω) innebär att antennen är induktiv – den beter sig som en spole och är för lång för den aktuella frekvensen.

Vid resonans ska reaktansen vara 0 (bara resistans kvar). Eftersom antennen är för lång och induktiv behöver du korta elementens längd tills reaktansen sjunker mot noll och impedansen närmar sig 50 Ω rent reellt.

Tumregel: Negativ reaktans (−jX) = kapacitiv = för kort → förläng. Positiv reaktans (+jX) = induktiv = för lång → förkorta.

Fråga 3

Prov 3. Analysatorn hittar resonans på din 20m-dipol vid 14,50 MHz. Du vill ha resonans vid 14,20 MHz. Ska du förlänga eller förkorta elementen? Beräkna ungefär hur mycket (element längd ≈ 5 m vardera).

Svar:

Resonansen är för hög (14,50 i stället för 14,20 MHz) – antennen är för kort. Du ska förlänga elementen.

Frekvensskillnad: 14,50 − 14,20 = 0,30 MHz = 2,1 % av målfrekvensen.

Antennlängd och frekvens är omvänt proportionella:
Δlängd ≈ 5 m × 0,021 ≈ 0,10 m per element (10 cm)

Lägg till ca 10 cm på varje element och kontrollmät igen. Gör justeringen i små steg – det är lättare att ta bort än att lägga till.

Fråga 4

Grund 4. Vad är TDR-funktionen på en antennanalysator och vad kan du använda den till?

Svar:

TDR = Time Domain Reflectometry (tidsdomänreflektometri). Analysatorn skickar en puls in i kabeln och mäter hur lång tid det tar innan reflektionen återkommer.

Användningsområden:
– Hitta exakt position för ett kabelbrott eller dålig krimpad kontakt.
– Mäta kabelns längd när du inte vet den.
– Detektera fuktinträngning i koaxialkabeln (ger en reflektion på felstället).

TDR-funktionen sparar mycket tid jämfört med att fysiskt kontrollera hela kabeldragningen.

Fråga 5

Prov 5. Du mäter din koaxkabel med analysatorns kabelförlustfunktion. Ny kabel gav 2,5 dB vid 144 MHz. Nu visar den 6,8 dB. Vad drar du för slutsats och vad gör du?

Svar:

Förlusten har ökat från 2,5 dB till 6,8 dB – en ökning på 4,3 dB. Det är en kraftig försämring som inte kan förklaras av normalt åldrande.

Troliga orsaker:
– Fuktinträngning i kabeln (vanligast – via skadad mantel eller dålig kontakt).
– Mekanisk skada (klämd, knäckt eller krossat skärm).
– Oxiderade eller lösa kontakter i ändarna.

Åtgärd: Använd TDR-funktionen för att lokalisera felet. Kontrollera kontakter och synliga skador. Byt ut kabeln om felet sitter inuti – en kabel med 6,8 dB förlust vid 144 MHz ger kraftigt försämrad räckvidd och är inte värd att behålla.

Kapitel 6

Störningar och EMC

Elektromagnetisk kompatibilitet – EMC – handlar om att alla elektroniska apparater ska kunna fungera sida vid sida utan att störa varandra. Som radioamatör befinner du dig mitt i detta spel: din sändare är en potentiell störkälla, din mottagare är ett potentiellt störobjekt, och din vardag fylls av hundratals andra apparater som alla strider om samma elektromagnetiska utrymme.

Det här kapitlet ger dig verktygen att förstå, förebygga och åtgärda elektromagnetiska störningar – både de du orsakar och de du råkar ut för.

Vad du lär dig i kapitel 6

Avsnitt	Innehåll
6.1	EMC-grundbegrepp och filosofi – Emission, immunitet, störningstrekanten och CE-märkning
6.2	Störningskällor i vår värld – Naturliga och artificiella störkällor, från åska till solcellsväxelriktare
6.3	Störningar från din sändare – Övertoner, spurioser, mantelströmmar och övermodulation
6.4	Störningar på mottagare – Överbelastning, intermodulation, spegelfrekvens och korsmodulation
6.5	Förebyggande och åtgärder – Prioriterad åtgärdsplan och systematisk felsökning
6.6	Filter och skärmning i praktiken – Filtertyper, ferritval och praktiska projekt
6.7	Systematisk felsökning – 7-stegsmetoden och vanliga fallgropar

6.1 EMC-grundbegrepp och filosofi

EMC står för Electromagnetic Compatibility – elektromagnetisk kompatibilitet. Det är den egenskap som gör att elektroniska apparater kan samsas: ingen stör och ingen blir störd. Utan EMC-tänk uppstår ett elektromagnetiskt kaos där din radio stör grannens TV, datorn slutar fungera när du sänder, och LED-lamporna i gatlyktan ödelägger din DX-mottagning.

Analogin: Restaurangen med lagom röst

Föreställ dig en fullsatt restaurang. Utan hänsyn skriker alla för att höras, och ingen kan föra ett vettigt samtal. Med hänsyn pratar alla i lagom tonläge, lyssnar på varandra och respekterar varandras utrymme – alla kan njuta av sin middag. EMC är precis detta: alla elektroniska apparater ska kunna "prata" och "lyssna" samtidigt utan att förstöra för varandra.

EMC:s två grundpelare

EMC delas in i två ansvarsområden som kompletterar varandra:

Begrepp	Definition	Radioamatörens ansvar
Emission (utsändning)	Apparaten ska inte sända ut oönskade störningar som påverkar andra.	Använd lågpassfilter efter slutsteg · Kontrollera sändarens renhet · Använd balun/mantelströmsfilter · Håll effekten på lämplig nivå.
Immunitet (tålighet)	Apparaten ska tåla störningar från omgivningen utan att sluta fungera.	CE-märkta produkter i hemmet · Ferritklämmor på känsliga kablar · Välj kvalitetsprodukter · Undvik billiga importprodukter med dålig EMC.

EMC-filosofin: En balansakt

Båda sidor har ansvar. Sändaren ska sända rent, utan onödig störning. Mottagaren ska vara robust nog att klara sin normala elektromagnetiska miljö. Problem uppstår när sändaren är för "smutsig" (för mycket emission), mottagaren för känslig (för dålig immunitet) – eller båda. Som radioamatör måste du kunna bidra till lösningen oavsett var felet egentligen ligger.

Störningstrekanten – tre delar, en lösning

Varje elektromagnetisk störning består alltid av tre delar. Ta bort en av dem, och problemet försvinner. Det kallas störningstrekanten:

Del	Vad det är	Möjliga åtgärder
1. Störkälla	Det som skapar störningen. Exempel: din sändare, grannens LED-lampa, en elmotor.	Minska uteffekten · Filtrera vid källan · Byt till renare utrustning · Stäng av den.
2. Kopplingsväg	Hur störningen tar sig fram. Via luften (strålad) eller via kablar (ledningsburen).	Öka avstånd · Skärma kablar · Sätt ferritklämmor · Ändra kabelvägar.
3. Störobjekt	Det som blir stört. Exempel: din mottagare, grannens TV, en dator.	Förbättra immunitet · Filtrera ingångar · Skärma apparaten · Välj bättre utrustning.

Gyllene regeln

Ta bort en sida av trekanten → problemet försvinner! Du kan inte alltid påverka källan eller störobjektet, men du kan alltid arbeta med kopplingsvägen.

Fyra kopplingsvägar

Störningar kan nå sitt offer på fyra olika sätt. Att identifiera vilken kopplingsväg som gäller är nyckeln till rätt åtgärd.

Typ	Hur det fungerar	Typisk räckvidd	Bästa åtgärd
Strålad (via luften)	Elektromagnetiska vågor sprider sig genom luften – precis som radiovågor, de passerar väggar.	Kan vara kilometrar. Styrkan minskar med 1/r².	Öka avstånd · Skärma · Ändra polarisation · Rikta antennen bort.
Ledningsburen (via kablar)	RF-signal rider på kablar som "motorvägar" in i apparater. Kabeln agerar antenn.	Begränsas av kabellängden – meter till hundratals meter.	Ferritklämmor · Skärmade kablar · Nätfilter · Kortare kablar.
Kapacitiv (elektriskt fält)	Elektriskt fält kopplar osynligt mellan närliggande ledare – som en osynlig kondensator.	Cm till meter. Starkare vid höga frekvenser.	Öka avstånd · Skärma ledare · Jorda skärmar · Undvik parallella kablar.
Induktiv (magnetfält)	Magnetfält från ström i en ledare inducerar ström i en annan – transformatoreffekten.	Cm till decimeter. Starkare vid låga frekvenser.	Öka avstånd · Twista kablar · Vinkelräta ledare · Magnetisk skärmning.

Praktisk identifiering – Vilken kopplingsväg?

Test 1 – Koppla bort alla kablar från störobjektet:
Störningen försvinner → Ledningsburen (kablar är problemet).
Störningen kvarstår → Strålad (genom luften).

Test 2 – Öka avståndet kraftigt:
Styrkan sjunker snabbt → Kapacitiv eller induktiv koppling.
Styrkan minskar långsamt → Strålad.

Test 3 – Sätt ferritklämmor på alla kablar:
Störningen minskar → Ledningsburen via kabel.

Test 4 – Skärma störobjektet i metallhölje:
Störningen försvinner → Strålad.
Störningen kvarstår → Kommer via kablar som går in i höljet.

CE-märkning och lagkrav

CE-märkning innebär att tillverkaren intygar att produkten uppfyller EU:s krav på emission, immunitet och elsäkerhet. Märket är ett minimikrav för att sälja elektroniska produkter inom EU.

Typ av utrustning	Vad gäller?
Kommersiella produkter	Måste vara CE-märkta för att säljas i EU. Tillverkaren ansvarar för EMC-testning. Om produkten CE-märkt men ändå stör – anmäl till PTS.
Egentillverkad utrustning (DIY)	Behöver inte CE-märkas för eget bruk. Men du ansvarar för att den inte stör! Måste följa EMC-direktivets grundkrav. Vid störningsproblem kan PTS kräva åtgärder.
Modifierad kommersiell utrustning	CE-märkningen blir ogiltig vid modifiering. Du övertar ansvaret. Extra viktigt att testa efter modifieringar.

Varning – billiga importprodukter

Många billiga produkter från webbutiker utanför EU har CE-märke som inte betyder något (falskt), har aldrig testats mot EMC-krav, och ger enorma störningar i praktiken.

Vanliga problemprodukter: Billiga LED-lampor (stör HF-mottagning) · Switch-mode nätaggregat (bredbandsbrus) · USB-laddare (stör AM/SW) · Nätverks-switchar (störningar på alla HF-band).

Tips: Testa alltid nya produkter med radion PÅ innan du köper många!

Praktisk nytta – Planera stationen EMC-smart

• Placera antennen långt från känslig elektronik.
• Dra RF-kablar separerade från el- och audiokablar.
• Installera ferritklämmor på alla kablar direkt vid uppstart.
• Skapa en gemensam jordplan från start.
• Informera grannar innan du börjar sända – erbjud hjälp om störningar uppstår.
• Håll filter och ferritklämmor hemma att låna ut.

Övningsfrågor – 6.1 EMC-grundbegrepp

Fråga 1

Grund 1. Vad är EMC och vilka två grundpelare bygger begreppet på?

Fråga 2

Grund 2. Störningstrekanten består av tre delar. Nämn dem och förklara varför det räcker att ta bort en av delarna för att lösa störningsproblemet.

Fråga 3

Prov 3. Du sänder på 7 MHz och grannens TV störs. Du kopplar bort alla kablar från TV:n utom nätsladden – störningen kvarstår. Du lägger sedan ett metallhölje runt TV:n – störningen försvinner. Vilken kopplingsväg förmedlar störningen, och varför?

Fråga 4

Grund 4. Vad innebär CE-märkning på en elektronisk produkt, och vilket ansvar har du som radioamatör om du modifierar en CE-märkt apparat?

Fråga 5

Prov 5. Du köper en billig LED-lampa från en webbutik utanför EU. Den har ett CE-märke på förpackningen, men du märker att bruset på 40 m-bandet ökar kraftigt när lampan är tänd. Vad kan du dra för slutsatser om märkets tillförlitlighet och vad bör du göra?

6.2 Störningskällor i vår värld

Vi lever i en elektromagnetisk djungel. Runt om oss pågår ett osynligt kaos av signaler – tusentals källor sänder samtidigt. Några är naturliga, de flesta är skapade av människan. För att kunna åtgärda störningar måste vi först förstå var de kommer ifrån och hur de beter sig.

Analogin: Ljud i ett rum

Föreställ dig ett rum fullt av ljud. Naturligt brus är som regn mot fönstret – alltid där, jämnt, brett spektrum. Pulsstörningar är som en hink som trillar omkull – PANG! – kort, kraftig, täcker allt. Kontinuerligt brus är som en kylsläkfläkt – IIIIIII... – konstant, irriterande, täcker vissa frekvenser. Radiomottagaren hör alla dessa ljud samtidigt – målet är att sortera ut den önskade signalen från bruset.

Naturliga störningar – det vi inte kan stänga av

Typ	Källa	Karaktär	Påverkan och åtgärd
Atmosfäriskt brus (QRN)	Blixtar · Åskväder · Elektrostatiska urladdningar	Oregelbundna kraftiga pulser, brett spektrum. Värst på låga band (80 m, 160 m).	Mest störande på HF 1,8–7 MHz. Åtgärd: Vänta ut åskan, byt till högre band, aktivera noise blanker.
Kosmiskt brus	Solen · Stjärnor · Galaxer	Konstant, jämnt "sssssss". Varierar med tid på dygnet och antennriktning.	Mest störande på VHF/UHF (>30 MHz). Accepteras som del av brusgolvet.
Termiskt brus (Johnson-Nyquist)	Elektroner i alla komponenter – fysikens lagar	Alltid närvarande, vitt brus (alla frekvenser lika). Ökar med temperatur och bandbredd.	Grundläggande brusgolv i alla mottagare. Minimeras med smalare filter och låg brusfaktor (NF).
Solstormar	Koronala massutkastningar (CME) · Magnetiska stormar	Periodisk (11-årscykel). Kan pågå dagar. Orsakar jonosfärsstörningar.	HF-kommunikation kan bli svår eller omöjlig. Tecken: aurora, högt A/K-index. Prova VHF/UHF under stormen.

Tips vid naturliga störningar

Vid QRN (åska): Byt till högre band · Använd smalare filter · Aktivera noise blanker (NB) · Prova digitala trafiksätt (FT8 tål brus bättre).

Vid solstorm: Kolla spaceweather.com · Prova 80 m eller 160 m (kan fungera bättre) · VHF kan ge överräckvidd via sporadiskt E-skikt.

Artificiella störningar – Pulsstörningar

Pulsstörningar är korta men kraftiga – de låter som TICK, CLICK eller BZZZT och täcker ofta ett brett frekvensområde. De är oregelbundna eller periodiska och brukar avslöja sin källa genom tidsmönstret.

Källa	Igenkänning	Åtgärd
Tändsystem i bilar	Snabba tikningar som ökar och minskar med motorvarvtalet. Hörs på alla HF-band, räckvidd 10–100 m.	I din bil: suppressorkablar, ferritkärnor på tändkablar, kondensator över tändspole. Grannens bil: prata vänligt, använd riktantenn bort från vägen.
Elmotorer med borstar	Kraftigt bredbandsbrus medan motorn är igång. Dammsugare, borrmaskin, mixer, gräsklippare.	Egna: använd inte samtidigt med radio, byt till borstfria verktyg, ferritkärnor på nätkabeln. Grannens: identifiera med portabel mottagare, pejla, prata vänligt.
Termostater och reläer	KLICK vid på-/avstängning. Kylskåp, frys, värmepump. Periodiskt var 15–30 min.	Suppressorkondensator över reläkontakten · Ferritkärnor på nätkabeln · Byt till solid-state relä.
Ljusdimrar (Triac)	Konstant brus när dimmern är aktiv. Värst vid halvljusläge.	Byt till LED-dimmer med CE-märkning av känd tillverkare. Undvik billiga dimmrar.
Elektriska stängsel	Mycket regelbundet TICK... TICK... TICK... exakt 1 Hz. Räckvidd kan vara kilometrar!	Prata med lantbrukaren – dålig jordning förvärrar störningarna kraftigt. Tillfälligt: noise blanker, riktantenn bort från stängslet. Sista utväg: Jordbruksverket eller PTS.

Identifiera pulsstörningens källa – lyssna efter mönster

Regelbundet: Troligen motor, oscillator eller elektriskt stängsel.
Exakt 1 Hz: Elektriskt stängsel – nästan alltid.
Ändras med aktivitet: Elverktyg, dammsugare (varvtal varierar).
Periodiskt var 15–30 min: Kylskåp eller värmepump (termostat).
När bil passerar: Tändsystem i fordon.
Bara dagtid, vardagar: Industri, verkstad, kontor.

Artificiella störningar – Kontinuerligt brus

Moderna elektroniska produkter med switchade nätaggregat och digitala kretsar ger enorma kontinuerliga störningar på HF-banden. Detta är det växande hotet mot amatörradio idag – och det blir värre för varje år.

Switchade nätaggregat (SMPS) – det största problemet

Finns i alla moderna datorer, TV-apparater, USB-laddare, monitorer, routrar och LED-lampors drivdon. Ger konstant bredbandsbrus – ofta ett "kamspektrum" med toppar var 10–50 kHz som kan täcka hela HF-bandet 1–30 MHz med S7–S9+ på närliggande band.

Åtgärd (egna apparater): Stäng av när du kör radio · Ferritklämmor på alla kablar in och ut · Nätfilter på 230 V-ingången · Håll avstånd (minst 3–5 m från antenn).

Test – är DU källan? Ta batteridrivet radio utomhus, lyssna. Gå in och stäng huvudbrytaren. Försvinner störningen? → Problemet finns hos dig.

Källa	Beskrivning och igenkänning	Åtgärd
LED-lampor och drivdon	Billiga LED-lampor har ofta mycket dålig EMC. Dimbara LED är värst. Gatubelysning kan täcka hela områden. Styrka: kan vara S9+ på 100–300 m avstånd.	Hemma: byt till kvalitetslampor (Philips, IKEA, Osram) – testa innan du köper många. Gatubelysning: kontakta kommunen med dokumentation.
Solcellsväxelriktare (inverters)	Omvandlar DC till 230 V AC med switchande elektronik. Starkare vid soligt väder, tyst om natten. Räckvidd 100–500 m vanligt.	Egna solceller: köp inverter med god EMC (Fronius, SMA Solar). Ferritkärnor på DC-kablar. Grannens: dokumentera noggrant, prata vänligt, sista utväg: PTS + SSA:s EMC-kommitté.
PLC – Internet via elnätet	Powerline Communication sänder 2–30 MHz direkt på elnätet. Elnätet blir en gigantisk antenn. Digitalt brus som ökar med datatrafik.	Använd inte PLC! Byt till WiFi eller dra Ethernet (Cat6) – ger bättre hastighet och inga störningar. Grannens PLC: förklara problemet, erbjud hjälp med alternativ.
Datorer och nätverksutrustning	Processorn, grafikkortet och nätverksswitchar avger brus som varierar med CPU-belastning. Ändras när du rör muspekaren.	Ferritklämmor på alla kablar (ström, USB, skärm, nätverk) · Laptop på batteri bättre än stationär PC · Dator i annat rum, styr via VNC.

Identifiera störkällan – detektivarbete

Att hitta en störkälla kräver systematik. Följ dessa steg i ordning – hoppa inte direkt till pejling utomhus innan du vet att problemet inte finns i ditt eget hus.

Steg 1 – Är källan i ditt eget hus?

Ta ett batteridrivet radio. Lyssna på störningen och notera styrkan. Gå till elcentralen och slå AV huvudbrytaren.

Störningen försvinner → källan finns hos dig. Gå till steg 2.
Störningen kvarstår → extern källa. Gå till steg 4.

Steg 2 – Vilken krets?

Slå PÅ huvudbrytaren. Slå AV alla gruppbrytare utom en. Lyssna. Störning? → källan är på den gruppen. Prova annars nästa grupp. Upprepa tills rätt grupp är hittad.

Steg 3 – Vilken apparat?

Gå runt i rätt rum och dra ur apparater en efter en. När störningen försvinner har du hittat boven. Vanliga misstänkta: datorns nätaggregat, TV, LED-lampor (dimmer), laddare, nätverksutrustning, kyl/frys.

Steg 4 – Pejla extern källa

Utrustning: batteridrivet radio med S-meter, eventuellt loopantenn. Starta hemma, notera styrka. Gå åt olika håll i 50-meters steg och notera var signalen blir starkare. Följ riktningen. Dokumentera: adress, tid, frekvens, ljudprov, foto. Gå aldrig in på privat mark utan tillstånd.

Tidsmönster	Trolig källa
Bara vardagar 07–17	Industri, verkstad, skola
Ständigt, starkare dagtid	Solcellsinverter eller hemelektronik igång dygnet runt
Periodiskt var 15–30 min	Kyl/frys eller värmepump (termostat)
Morgon- och kvällstoppar	Hushållsapparater (dammsugare, matlagning, TV)
När bilar passerar	Tändsystem i fordon
Exakt 1 Hz, regelbundet	Elektriskt stängsel
Försvinner vid moln/mörker	Solcellsinverter

Diplomatik mot grannar

Var helt säker på källan innan du pratar med grannen. Var vänlig och nyfiken, aldrig anklagande. Visa störningen praktiskt med radio. Betona att det kan vara tillverkarens fel, inte grannens. Erbjud hjälp med ferritklämmor. Om diplomati inte fungerar: kontakta SSA:s EMC-kommitté, sedan PTS.

Juridik – rättigheter och skyldigheter

Part	Rättigheter och skyldigheter
Dina rättigheter	Du har rätt att använda dina tilldelade frekvenser utan olaglig störning. PTS kan tvinga ägaren av störande utrustning att åtgärda problemet.
Dina skyldigheter	Du får inte störa annan radiotrafik. Din utrustning ska följa EMC-direktivet. Vid störningsproblem ska du samarbeta med PTS.
Grannens rättigheter	Rätt att använda laglig elektronik. Men utrustningen måste uppfylla EMC-krav (CE-märkning).
PTS kan agera vid	Utrustning som inte uppfyller EMC-direktivet · Olagliga sändare · Avsiktliga störningar (jamming).
PTS kan INTE agera vid	CE-märkt utrustning som fungerar inom specifikation · Naturliga störningar · Laglig radiotrafik.

Praktisk sammanfattning – så hanterar du störningskällor

1. Förebygg innan problem uppstår: Testa alla nya apparater med radion PÅ · Välj kvalitetsprodukter med CE-märkning · Sätt ferritklämmor på kablar direkt · Håll radiorummet "rent" från störkällor.

2. Åtgärda ditt eget hus först: Gör huvudbrytartestet · Fixa dina egna störkällor innan du klagar på andras · Stäng av apparater när du kör radio.

3. Temporärt under felsökning: Byt band · Byt tid på dygnet · Smalare filter · Noise blanker (NB) · Digitala trafiksätt (FT8 tål mer brus).

Övningsfrågor – 6.2 Störningskällor

Fråga 1

Grund 1. Nämn tre naturliga störningskällor och beskriv kortfattat karaktären hos var och en. På vilka frekvensområden är de vanligtvis mest besvärliga?

Fråga 2

Grund 2. Du hör ett regelbundet TICK... TICK... TICK... med exakt en sekunds mellanrum på 7 MHz. Störningen finns på alla HF-band och hörs tydligt hundratals meter bort. Vad är troligtvis källan och hur kan du hjälpa till att lösa problemet?

Fråga 3

Prov 3. Förklara varför PLC (Powerline Communication – internet via elnätet) är särskilt skadligt för HF-mottagning, och vilket alternativ du skulle rekommendera en granne som vill ha internet i ett rum utan WiFi-täckning.

Fråga 4

Prov 4. Du misstänker att en extern störkälla finns i ett hus några hundra meter bort. Beskriv det praktiska tillvägagångssättet för att pejla källan, inklusive vilken utrustning du behöver och vad du bör tänka på ur ett juridiskt och socialt perspektiv.

Fråga 5

Prov 5. En granne installerar solceller och du märker att bruset på 14 MHz ökar kraftigt under soliga dagar men försvinner om natten. Du vill lösa problemet diplomatiskt. Vilka steg tar du, i vilken ordning, och vad är PTS roll i detta?

6.3 Störningar från din sändare

Det är lätt att fokusera på alla andras störningar – men ibland är det DIN sändare som är problemet. Det är både goda och dåliga nyheter: du har full kontroll över källan och kan fixa det, men det är ditt ansvar att göra det. PTS kan ingripa om du inte åtgärdar det.

Analogin: Vattenslangen

Din sändare ska vara som en välriktad vattenslang – allt vatten ska gå dit du pekar (antennen). Problem uppstår när slangen läcker (RF läcker ut där den inte ska), vattnet sprider sig okontrollerat (övertoner), du sprutar för hårt (för hög effekt) eller slangen ligger över känslig elektronik (dålig placering). Målet: all RF-energi till antennen och ingenstans annars.

Övertoner (harmoniska) – det allvarligaste problemet

När du sänder på en grundfrekvens skapar slutsteget också signaler på multipler av denna frekvens. Dessa kallas övertoner eller harmoniska och är det allvarligaste EMC-problemet för radioamatörer.

Överton	Frekvens (40 m)	Hamnar på	Konsekvens
Grundton (f)	7 MHz	40 m – amatörband	✓ Avsiktligt – OK!
2:a (2×f)	14 MHz	20 m – amatörband	Stör 20 m-trafik
3:e (3×f)	21 MHz	15 m – amatörband	Stör 15 m-trafik
5:e (5×f)	35 MHz	Flygbandet!	⚠ Mycket allvarligt – olagligt

Lagkravet – 40 dB dämpning

Lagen kräver att oönskade utsändningar dämpas med minst 40 dB under huvudsignalen. Det innebär att vid 100 W grundton får övertoner ha högst 0,01 W (10 mW). Övertoner kan hamna i skyddsvärda frekvensband och störa annan radiotrafik – brott mot telelagen med möjlighet till indragen licens.

Lösning: Lågpassfilter efter slutsteget

Placera filtret direkt mellan slutsteg och antenn. Välj rätt cutoff-frekvens för bandet (7 MHz-filter: cutoff vid ~10 MHz). Filtret måste tåla din sändeffekt med marginal – 100 W sändare kräver minst 150 W filter. Moderna transceivrar har ofta inbyggda filter per band, men ett extra filter skadar aldrig.

Spurioser, fasbrus och övermodulation

Problem	Vad det är	Orsak	Åtgärd
Spurioser	Oönskade signaler som inte är harmoniska – dyker upp nästan var som helst i spektrumet.	Blandningsprodukter i superheterodyne · Parasitsvängningar i slutsteg · VFO-läckage · Intermodulation.	Bättre skärmning av VFO · Parasit-suppressorer · Bandpassfilter efter blandare.
Fasbrus	Brus som "läcker" ut på frekvenser nära din signal – som en suddig signal runt kanterna.	Billig/dålig VFO-konstruktion · Brus på matningsspänningen · Instabil oscillator.	Kvalitetsproblem – svårt att åtgärda i efterhand. Köp kvalitetstransceiver (Icom, Yaesu, Kenwood, Elecraft) från start.
Övermodulation	För hög mikrofonförstärkning – ALC slår konstant. Signalen "klipps" och breddar sig.	Mic gain för hög · Pratar för nära/högt · Fel mikrofonplacering.	Sänk MIC GAIN tills ALC bara nuddar vid taltoppar. Håll mikrofonen 5–10 cm från munnen, tala förbi den.

Tecken på att du övermodulerar

• ALC-metern slår i botten konstant (ska bara nudda vid taltoppar).
• Wattmetern "studsar" vilt under tal.
• Folk rapporterar att du "splashar" eller är "wide".
• Din signal hörs på frekvenser flera kHz bort.

Mantelströmmar – den dolda boven

En av de vanligaste orsakerna till RF-problem i hemmet är mantelströmmar – RF-ström på koaxkabelns utsida istället för inuti. När detta sker blir hela kabeln en antenn som strålar RF rakt in i ditt hus.

Analogin: Vatten på utsidan av slangen

Normal drift: vattnet (RF) flödar inuti slangen (koaxen) från källa till mål. Med mantelströmmar: vattnet läcker och rinner på utsidan av slangen. Hela kabeln sprider RF okontrollerat i huset.

Orsak	Beskrivning	Lösning
Obalanserad antenn utan balun	Dipol matad med koax utan balun – antennen är symmetrisk men koaxen obalanserad.	Balun 1:1 vid matningspunkten.
Koax nära jord/metall	Kapacitiv koppling till omgivningen ger mantelström.	Ändra kabelväg, choke balun.
Högt SWR	Reflekterad energi söker alternativa vägar – läcker ut på skärmen.	Fixa antennanpassningen, använd antenntuner.

Balun och choke – lösningen på mantelströmmar

Typ	Funktion och varianter	Praktiska tips
Balun 1:1	Transformator som balanserar antenn mot koax och blockerar mantelströmmar. Impedanstransformering 50 Ω → 50 Ω. Placeras vid antennen.	Vanligaste varianten. Passar de flesta dipoler. Kostnad: 200–800 kr.
Choke balun (RF choke)	Spole som ger hög impedans för mantelströmmar på koaxens utsida – men låg impedans för signal inuti. Ingen impedanstransformering.	Placera vid antennen och/eller där koax kommer in i huset. Mer dämpning med fler choker.
Luftlindad choke	Rulla 8–10 varv koax i en ring, diameter 15–20 cm. Tejpa eller kabelbuntband ihop. Placera vid antennen.	Kostar inget! Tar 5 minuter. Fungerar förvånansvärt bra på de flesta HF-band. Börja alltid här.
Ferrit choke	5–7 varv koax genom ferritringar (FT240-31 eller FT240-43). Bättre dämpning än luftchoke, särskilt låga band.	5–10 ringar, kostnad ca 300–400 kr. Bästa prestanda vid matningspunkten.

RF in i hemelektronik – vanliga störobjekt

Objekt	Symptom	Åtgärd
TV (flat-screen)	Ränder, pixlar fryser, bilden flimrar, HDMI-signal försvinner.	Ferritklämmor på HDMI, nätkabel och antennkabel (nära TV) · Skärmade HDMI-kablar · Högpassfilter på TV-antennkabel.
Dator	Fryser, kraschar, USB-enheter kopplas bort, skärmen svartnar.	Ferritklämmor på alla kablar (ström, USB, nätverk, skärm) · Laptop på batteri bättre · Placera dator i annat rum.
Stereoanläggning	Din röst hörs i högtalarna, klick vid PTT.	Ferritklämmor på högtalar- och audiokablar (flera varv) · Högpassfilter (0,1 µF kondensator) på ingångar.

Hitta kopplingsvägen – kabeltest

Sänder kort (PTT), någon tittar på störobjektet. Börja sedan koppla bort kablar en i taget: HDMI → USB → Ethernet → Audio → nätkabel. När problemet försvinner har du hittat kopplingsvägen. Sätter ferrit på just den kabeln, nära apparaten. Testa en åtgärd i taget – annars vet du inte vad som hjälpte.

Övningsfrågor – 6.3 Störningar från din sändare

Fråga 1

Grund 1. Du sänder på 7 MHz med 100 W. Vilka frekvenser innehåller de tre lägsta övertonerna, och hur mycket effekt tillåter lagen maximalt på dessa frekvenser?

Fråga 2

Grund 2. Vad är skillnaden mellan en balun och en choke balun? Beskriv hur du bygger den enklaste möjliga choken för att stoppa mantelströmmar, och vad den kostar.

Fråga 3

Prov 3. Du sänder SSB på 14 MHz och grannen rapporterar att hen hör din röst i stereoanläggningens högtalare. Du kopplar bort alla kablar till stereoanläggningen utom nätkabeln – problemet kvarstår. Du tar bort nätkabeln – problemet försvinner. Vilken kopplingsväg gäller och vilka åtgärder vidtar du?

Fråga 4

Prov 4. Förklara vad mantelströmmar är, varför de uppstår på en koaxkabel matad till en dipol utan balun, och vad som händer i hemmet om de inte åtgärdas.

Fråga 5

Prov 5. En radioamatör märker att ALC-metern slår konstant under tal. Förklara varför detta är ett problem ur EMC-synpunkt, vad det konkret innebär för signalen på bandet, och hur det åtgärdas.

6.4 Störningar på mottagare

En perfekt mottagare skulle bara höra signalen du vill ta emot och ingenting annat. Verkligheten är mer komplicerad – mottagaren bombarderas av tusentals signaler och skapar ibland "spöksignaler" som inte existerar i luften alls. Att förstå dessa fenomen är nyckeln till bättre mottagning.

Analogin: Cocktailpartyt

Du på ett cocktailparty: Ideal – du fokuserar på personen framför dig och filtrerar bort allt annat. Överbelastning – någon skriker i ditt öra, du hör ingenting alls. Intermodulation – två samtal blandar sig, du hör ett tredje samtal som inte finns. Blockering – hög musik spelar, du hör din samtalsperson men mycket svagare.

Överbelastning och blockering

Problem	Symptom	Orsak	Åtgärd
Överbelastning	Många falska signaler överallt · S-metern fastnar på S9+ · Distorsion på alla signaler · AGC "pumpar".	En eller flera mycket starka signaler driver ingångssteg utanför linjärt område.	Dämpare 10–20 dB · Preselektor · Stäng av RF-förstärkare (preamp) · Bättre antenn (bättre S/N-förhållande).
Blockering	Svaga signaler "försvinner" när en stark signal finns på nära frekvens. S-metern sjunker för svag signal.	Stark signal komprimerar förstärkningen för alla signaler via AGC.	Smalare IF-filter (CW-filter) · Notch-filter · Dämpare · Bättre mottagare med högt Blocking Dynamic Range (BDR).

Universallösning – dämpare (attenuator)

Prova alltid 10 dB ATT (dämpning) som första åtgärd vid mottagarproblem. Ja, svaga signaler blir också svagare – men signal/störnings-förhållandet kan bli bättre, och intermodulationsprodukterna minskar ännu snabbare (se nästa sida). Moderna transceivrar har inbyggd ATT-funktion.

Intermodulation – signaler som inte finns

Två starka signaler blandas icke-linjärt i mottagarens ingångssteg och skapar nya signaler som inte existerar i verkligheten. Dessa tredje ordningens intermodulationsprodukter (IMD3) är de vanligaste och starkaste.

f_IM3 = 2 × f₁ − f₂ och f_IM3 = 2 × f₂ − f₁

Exempel – Intermod på 20 m

Station A sänder på 14,200 MHz (S9+20 dB) och station B på 14,250 MHz (S9+10 dB).

IM3a = 2 × 14,200 − 14,250 = 14,150 MHz
IM3b = 2 × 14,250 − 14,200 = 14,300 MHz

Du hör "spöksignaler" på 14,150 och 14,300 MHz – båda inom 20 m-bandet (14,000–14,350 MHz). Signalerna existerar inte i luften utan skapas inne i din mottagare.

Identifiera intermodulation

Matematisk kontroll: Räkna ut 2×f₁−f₂ och 2×f₂−f₁. Stämmer det med var du hör spöksignalen? → Intermod.
Dämpare-test: 10 dB dämpning → intermod minskar ~30 dB (tredjedels-potens-relation!). Riktiga signaler minskar bara 10 dB.
Antenntest: Koppla bort antennen. Spöksignalen försvinner → intermod. Kvarstår → faktisk signal.

Spegelfrekvens

I en superheterodyne-mottagare blandas den mottagna signalen med en lokal oscillator (LO) för att skapa en mellanfrekvens (IF). Det finns två infrekvenser som ger samma IF – den önskade och dess spegel.

f_spegel = f_önskad + 2 × IF (eller f_önskad − 2 × IF)

Exempel – Spegel med IF = 455 kHz (äldre mottagare)

Önskad frekvens: 7,100 MHz. LO: 7,555 MHz. IF: 455 kHz.
Spegelfrekvens: 7,100 + 2 × 0,455 = 8,010 MHz

Du ställer in 7,100 MHz men hör även stationer på 8,010 MHz. Hög IF (t.ex. 9 MHz) placerar spegeln långt bort och gör den lättare att filtrera bort.

Problem	Bästa åtgärd	Specifikation att söka
Intermodulation	Dämpare (mest effektivt) · Högpassfilter · Preselektor · Mottagare med högt IP3.	IP3 > +20 dBm bra, > +30 dBm utmärkt.
Spegelfrekvens	Bättre ingångsfilter/preselektor · Hög IF · Dubbel superheterodyne.	Spegelundertryckning > 60 dB bra, > 80 dB utmärkt.

Korsmodulation – rundradio i HF-mottagaren

En mycket stark AM-modulerad signal "överför" sin modulation till din önskade signal. Du hör plötsligt rundradio-tal eller musik ovanpå din amatörsignal – utan att ha ändrat frekvens.

Klassiskt scenario – MW-rundradio stör HF

Du lyssnar SSB på 7,100 MHz. En stark MW-station på 1,2 MHz (S9+40 dB) sänder nyheter. Den starka MW-signalen driver RF-förstärkaren icke-linjärt och "korsmodulationens" modulering (nyhetsrösten) läggs ovanpå din önskade signal. Problemet är värre kvällstid när MW-stationer bär längre.

Symptom	Identifiering	Åtgärd
Rundradio-tal eller musik hörs ovanpå HF-signaler. Följer med när du byter frekvens.	Låter som AM-rundradio? → Troligen korsmod. Sätt 2 MHz högpassfilter → försvinner problemet? → Bekräftat.	Högpassfilter 2–3 MHz direkt framför mottagaren. Blockerar hela MW-bandet. Kan byggas enkelt för 100–200 kr.

Snabbguide – fem mottagarproblem

Överbelastning – Falska signaler överallt, S9+ överallt → Dämpare 10–20 dB.
Blockering – Svaga signaler försvinner → Smalare filter, notch.
Intermodulation – Spöksignaler på f = 2f₁−f₂ → Dämpare (mest effektivt!).
Spegelfrekvens – Signal på f ± 2×IF → Bättre ingångsfilter, preselektor.
Korsmodulation – Rundradio-tal ovanpå HF → Högpassfilter 2–3 MHz.

Övningsfrågor – 6.4 Störningar på mottagare

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan överbelastning och blockering i en mottagare? Ge ett praktiskt symptom för vardera.

Fråga 2

Räkna 2. Två starka stationer sänder på 3,600 MHz och 3,650 MHz. Beräkna de två tredje ordningens intermodulationsfrekvenserna (IMD3) som skapas i din mottagare.

Fråga 3

Räkna 3. Din mottagare har en mellanfrekvens (IF) på 9 MHz. Du lyssnar på 14,200 MHz. På vilken frekvens finns spegelfrekvensen?

Fråga 4

Prov 4. Du hör ett tydligt nyhetsuppläsarröst ovanpå din SSB-signal på 7 MHz. Rösten försvinner inte när du ändrar frekvens inom 40 m-bandet. Diagnos: vilken typ av störning är det sannolikt, vad orsakar den och vad är den enklaste åtgärden?

Fråga 5

Prov 5. Förklara varför en dämpare på 10 dB är så effektiv mot intermodulation, trots att den också dämpar de önskade signalerna.

6.5 Förebyggande och åtgärder

Det absolut enklaste sättet att hantera EMC-problem är att förhindra att de uppstår från början. En välplanerad radiostation där EMC beaktas redan vid installationen sparar massor av tid, pengar och frustration.

Analogin: Bygga huset rätt från start

Fel sätt: bygg huset, upptäck sedan att el-uttag saknas där du behöver dem. Nu måste du bryta upp väggar – dyrt och jobbigt. Rätt sätt: planera kabeldragning, uttag och ventilation INNAN du bygger. Samma gäller radiostationen: planera EMC vid installation, inte när problemen redan uppstått.

De fyra grundprinciperna

Princip	Vad det innebär	Exempel
1. Minska vid källan	Stoppa störningen där den uppstår. Bäst – löser problemet för alla på en gång.	Lågpassfilter efter slutsteg · Balun vid antenn · Rätt modulering · Byt störande apparat.
2. Öka avstånd	Fältstyrkan minskar med 1/r². Dubbla avståndet → en fjärdedel styrka. Kostar ingenting!	Antenn längre från huset · Dator längre från antenn · RF-kablar skilda från nätkablar.
3. Skärma	Metall reflekterar och absorberar RF. Fungerar men är dyrt och kräver noggrann utförning. Sista utvägen.	Metallhölje runt störande elektronik · Skärmade kablar · Faraday-bur (extremfall).
4. Filtrera	Blockera oönskade frekvenser och släpp igenom önskade. Oftast den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen.	Lågpassfilter (sändare) · Högpassfilter (mottagare) · Ferritklämmor på kablar.

Prioriterad åtgärdsplan

Nivå 1 – Förebygg alltid: Lågpassfilter efter PA · Balun/choke vid antenn · God jordning · Separera kablar (RF ≠ nät ≠ audio) · Ferrit på viktiga kablar. → Undviker 80–90 % av alla problem.

Nivå 2 – Första insatsen: Identifiera källan · Snabbtester (huvudbrytare, PTT, kabel) · Ferritklämmor · Luftlindad choke · Ändra placering.

Nivå 3 – Investering: Högpassfilter · Preselektor · Professionella nätfilter · Skärmade kablar.

Nivå 4 – Extremfall: Fullständig skärmning · Flytta antennen · Juridiska åtgärder (PTS).

Övningsfrågor – 6.5 Förebyggande och åtgärder

Fråga 1

Grund 1. Nämn de fyra grundprinciperna för EMC-åtgärder och rangordna dem efter kostnadseffektivitet – vilken bör du alltid prova först?

Fråga 2

Räkna 2. Din antenn sitter 3 m från grannens TV-antenn. Du flyttar din antenn så att avståndet blir 6 m. Med hur mycket (i gånger) minskar den strålad fältstyrkan vid TV-antennen?

Fråga 3

Grund 3. Vilka tre åtgärder hör till "Nivå 1 – förebygg alltid" och varför är just dessa viktigast att göra redan vid installation?

Fråga 4

Prov 4. Du ska installera en ny HF-station hemma och vill planera EMC-smart från start. Beskriv fem konkreta beslut du fattar redan under installationsfasen för att minimera framtida störningsproblem.

Fråga 5

Prov 5. Varför är skärmning beskrivet som "sista utvägen" trots att det kan ge mycket god EMC-prestanda? Vilka praktiska svårigheter finns och när är det motiverat att ändå använda det?

6.6 Filter och skärmning i praktiken

Filter är som portvakter – de släpper in rätt frekvenser och håller ute fel. Att välja rätt filter för rätt situation är en av de viktigaste färdigheterna för att lösa EMC-problem effektivt och billigt.

Analogin: Olika dörrvakter

Lågpassfilter: "Bara de under 30 år får komma in" – låga frekvenser passerar, höga stoppas. Används efter sändaren.
Högpassfilter: "Bara de över 30 år" – höga frekvenser passerar, låga stoppas. Används före mottagaren.
Bandpassfilter: "Bara 25–35-åringar" – ett smalt band passerar, resten stoppas. Preselektor.
Bandspärr (Notch): "Alla utom 30-åringarna" – blockerar ett smalt område, allt annat passerar.

Filtertyp	Funktion	Typisk användning	Exempel
Lågpass (LPF)	Passerar frekvenser under gränsfrekvensen, dämpar de över.	Efter sändaren – blockera övertoner. På nätkablar – blockera HF-störningar.	7 MHz LP: passerar 0–10 MHz, blockerar 14+ MHz.
Högpass (HPF)	Passerar frekvenser över gränsfrekvensen, dämpar de under.	Före mottagaren – blockera MW-rundradio och korsmodulation.	2 MHz HP: blockerar MW, passerar HF (3–30 MHz).
Bandpass (BPF)	Passerar ett smalt frekvensband, dämpar allt utanför.	Preselektor – välj ett amatörband, blockera allt annat.	14 MHz BP: passerar 14,0–14,35 MHz, blockerar resten.
Bandspärr (Notch)	Blockerar ett smalt frekvensband, passerar allt utanför.	Ta bort en specifik stark störare utan att påverka resten av bandet.	Notch på 14,123 MHz: tar bort stark lokal signal.

Ferrit – det viktigaste EMC-verktyget

Ferrit är ett keramiskt material (järnoxid blandad med andra metalloxider) som absorberar RF-energi och omvandlar den till värme. Det fungerar som "RF-bromsar" på kablar och är ditt allra viktigaste och billigaste EMC-verktyg.

Mix	Bäst på frekvens	Användning	Rekommendation
43	1–50 MHz (låga HF)	160 m, 80 m, 40 m · Mantelströmschoker · Nätkablar.	Mest populär! Köp Mix 43 om du bara väljer en typ.
31	1–300 MHz (bred)	Alla HF-band · VHF · Universal-choke.	Bredbandig, fungerar på fler band men lägre topp-dämpning.
61	200–1000 MHz (VHF/UHF)	2 m, 70 cm · WiFi · Mobiltelefon.	Bra på höga frekvenser, dålig på HF.

Regler för effektiv ferritanvändning

Placering: Alltid nära störobjektet – inte mitt på kabeln. Ferrit på TV:ns HDMI-kabel ska sitta vid TV:n, inte halvvägs.

Flera varv = mer dämpning: 1 varv genom ring ≈ 10–15 dB · 3 varv ≈ 25–30 dB · 5 varv ≈ 35–40 dB. Linda så många varv som kabeln tillåter.

Storlek: FT240 (ytterdiam. 61 mm) är bäst för choke-baluner. FT140 passar de flesta kablar. FT50 för tunna kablar.

Form: Klämmor (snap-on) – enklast, ingen demontering. Ringar (toroids) – högst dämpning, kräver att kabeln trädas. Pärlor (beads) – små, används i kabelkonstruktion.

Projekt: Luftlindad choke (kostar 0 kr, tar 5 minuter)

Rulla 8–10 varv koaxkabel i en ring med diameter 15–20 cm. Tejpa ihop med kabelbuntband. Placera vid antennen (matningspunkten på dipolen). Klar! Stoppar mantelströmmar på de flesta HF-band. Börja alltid här – uppgradera till ferrit om det inte räcker.

Skärmning – grundprinciper

Metallskärmar reflekterar och absorberar RF. Skärmningseffektiviteten (SE) mäts i dB – 60 dB innebär att fältstyrkan minskar 1 000 gånger. En välutförd skärmning kan ge 60–100 dB dämpning, men kräver noggrann utförning.

Faktor	Påverkan	Praktisk regel
Kontinuitet	Inga hål eller spalter! Varje öppning fungerar som en antenn som läcker RF.	Håll gaps < λ/20. På 14 MHz: max ~1 m. I praktiken – så litet som möjligt.
Jordning	Skärmen MÅSTE jordas med lågohmig förbindelse. Ojordad skärm kan förvärra problemet.	Brett kopparband, inte tunn tråd. Anslut till gemensam jordpunkt.
Genomföringar	Varje kabel som passerar skärmen är en potentiell läcka.	EMC-kontakter (filterade) · Ferrit vid genomföring · Minimera antal kablar.
Material	Koppar och aluminium bäst för HF. Järn bra för magnetfält.	Tjocklek 0,1–1 mm räcker för de flesta HF-tillämpningar.

90 % av EMC-problem löses utan skärmning

Skärmning är sista utvägen. Prova alltid ferrit, filter och ökat avstånd först. Skärmning är motiverad när: du inte kan komma åt källan, problemet orsakas av stark instrålning direkt i en apparat, eller alla andra åtgärder är uttömda. Kostnad för ett korrekt skärmat radiorum: 10 000–50 000 kr.

Övningsfrågor – 6.6 Filter och skärmning

Fråga 1

Grund 1. Beskriv de fyra filtertyperna (lågpass, högpass, bandpass, bandspärr) och ge ett konkret EMC-användningsexempel för varje typ.

Fråga 2

Grund 2. Vilken ferrit-mix rekommenderas för en mantelströmschoke på 40 m-bandet, och varför? Hur ökar du dämpningen utan att köpa mer material?

Fråga 3

Prov 3. Du ska montera en ferritklämma på HDMI-kabeln till din TV för att minska RF-intrång. Var på kabeln placerar du den, och varför är placeringen kritisk?

Fråga 4

Prov 4. Förklara hur en luftlindad choke fungerar och varför den stoppar mantelströmmar utan att påverka RF-signalen inuti koaxkabeln.

Fråga 5

Prov 5. Du bygger ett metallhölje runt en störande USB-laddare men störningarna kvarstår nästan oförändrade. Vad är de troligaste orsakerna till att skärmningen inte fungerar, och vad kontrollerar du?

6.7 Systematisk felsökning

EMC-felsökning är detektivarbete. Du samlar ledtrådar, testar hypoteser och eliminerar möjligheter tills du hittar boven. En systematisk metod är skillnaden mellan att lösa problemet på 30 minuter eller att kämpa i veckor.

Sherlock Holmes-metoden

"När du eliminerat det omöjliga måste det som återstår, hur osannolikt det än är, vara sanningen." Tillämpad på EMC: testa systematiskt, dokumentera allt, eliminera möjligheter en efter en – vad som återstår är orsaken.

7-stegsmetoden

Steg	Aktivitet	Vad du gör
1	Observera och dokumentera	Notera: När? (tid, dag, säsong) · Var? (band, frekvens) · Hur? (ljud, S-meter, visuellt) · Vad? (vilket objekt påverkas) · Korrelation med sändning?
2	Klassificera	Din sändare stör (korrelerar med PTT) · Din mottagare störs (oberoende av sändning) · Blandproblem (båda). Lös ett problem i taget.
3	Isolera källan	Huvudbrytartest · PTT-test · Grupptest i elcentral · Kabeltest (bort en i taget) · Pejling med portabel radio.
4	Formulera hypotes	Baserat på testen: vad tror du är orsaken? Välj den enklaste förklaringen som stämmer med alla observationer.
5	Testa åtgärd	EN åtgärd i taget! Dokumentera före och efter. Om problemet inte löses – nästa åtgärd. Börja alltid med billigast och enklast.
6	Verifiera lösningen	Testa på alla band, med alla effektnivåer, olika trafiksätt. Testa "worst case". Vänta några dagar – kommer problemet tillbaka?
7	Dela och dokumentera	Skriv en kort "case report" med problem, orsak, lösning och kostnad. Dela med lokalförening eller SSA:s EMC-kommitté.

De kritiska testerna

Test	Utförande	Tolkning
Huvudbrytartestet	Ta batteridrivet radio. Lyssna på störning. Slå av husets huvudbrytare. Lyssna igen.	Störning försvinner → källan finns hos dig. Störning kvarstår → extern källa.
PTT-testet	Observatör vid störobjektet. Du trycker PTT korta gånger. Korrelerar störningen med varje PTT?	Ja → din sändare orsakar problemet. Nej → något annat stör.
Grupptestet	Slå AV alla gruppbrytare utom en. Lyssna. Prova en grupp i taget tills du hittar rätt.	Visar vilken krets i huset störkällan tillhör.
Kabeltestet	Koppla bort kablar en i taget från störobjektet. HDMI → USB → Ethernet → Audio → nätkabel.	Störning försvinner vid borttagning av kabel X → RF tar sig in via kabel X.
Dämpningstestet	Sätt in 10 dB ATT i mottagaren. Minskar problemet proportionellt?	Ja, proportionellt → normala störningar. Minskar mer än 10 dB → intermodulation.

Vanliga fallgropar

Fallgrop	Varför det är ett misstag – och vad du gör istället
Gissa istället för att testa	"Det är säkert mantelströmmar – jag köper en balun!" Kanske var det något helt annat? Gör testerna, bevisa orsaken först.
Flera åtgärder samtidigt	Ferrit + ny kabel + filter + flytta allt på en gång. Nu vet du inte vad som hjälpte. En åtgärd i taget, alltid.
Glömma dokumentera	Tre månader senare minns du inte vad du gjorde. Skriv ner varje steg, foton, mätningar.
Ge upp för tidigt	"Jag satte ferrit, det hjälpte inte." Kanske behövdes mer ferrit, ferrit på en annan kabel, eller kombination av åtgärder?
Köpa dyrt innan billigt provats	Preselektor för 3 000 kr innan luftlindad choke (0 kr) testats. Börja alltid med enklaste och billigaste.
Skylla på granne utan bevis	Kontakta grannen utan att ha gjort huvudbrytartestet. Kanske är problemet hos dig? Bevisa källan först.

Övningsfrågor – 6.7 Systematisk felsökning

Fråga 1

Grund 1. Nämn de sju stegen i den systematiska felsökningsmetoden. Vilket steg är det vanligaste att hoppa över – och varför är det ett misstag?

Fråga 2

Grund 2. Beskriv hur huvudbrytartestet utförs i praktiken och vad de två möjliga resultaten innebär för din felsökning.

Fråga 3

Prov 3. Du har ett störningsproblem på 14 MHz och misstänker att det är intermodulation. Beskriv hur du använder dämpningstestet för att bekräfta eller avfärda din hypotes, och vad du förväntar dig se.

Fråga 4

Prov 4. En radioamatör sätter ferrit på alla kablar till TV:n, byter till skärmad HDMI-kabel, installerar nätfilter och flyttar TV:n – allt samma dag. TV-störningarna försvinner. Vilket är problemet med detta tillvägagångssätt, och hur borde det ha gjorts?

Fråga 5

Prov 5. Du ska pejla en extern störkälla i bostadsområdet. Beskriv metoden steg för steg, vilken utrustning du behöver, vad du bör dokumentera och vilka juridiska och sociala hänsyn du måste ta.

Facit – Kapitel 6: Störningar och EMC

Nedan följer svar och förklaringar till samtliga övningsfrågor i kapitel 6. Frågorna är avsedda att träna förståelse, inte memorering – om ditt svar fångar samma kärna som svaret nedan är det rätt, även om du formulerade dig annorlunda.

6.1 – EMC-grunderna

Fråga 1

Grund 1. Vad står EMC för och vad innebär begreppet?

EMC står för elektromagnetisk kompatibilitet. Det innebär att elektrisk utrustning ska kunna fungera i sin elektromagnetiska miljö utan att störa annan utrustning och utan att störas av den. Kortfattat: apparater ska kunna samexistera utan att de stör varandra.

Fråga 2

Grund 2. Beskriv störningstrians tre hörn och förklara varför alla tre måste finnas för att en störning ska uppstå.

Störningstrians tre hörn är källan (det som skapar störningen), kopplingen (hur störningen tar sig fram) och offret (det som störs). Alla tre måste finnas för att en störning ska uppstå. Åtgärda vilket hörn som helst – källan, kopplingen eller offret – och störningen försvinner.

Fråga 3

Prov 3. Du sänder på 7 MHz och grannens TV störs. Du kopplar bort alla kablar från TV:n utom nätsladden – störningen kvarstår. Du lägger sedan ett metallhölje runt TV:n – störningen försvinner. Vilken kopplingsväg förmedlar störningen, och varför?

Kopplingsvägen är strålad – RF når TV:n genom luften. Det vet vi eftersom störningen kvarstod när alla kablar utom nätsladden kopplades bort (ledningsburen via kablar kunde alltså uteslutas), men försvann när TV:n skärmades med metallhöljet. Metallhöljet blockerar den strålande RF-signalen och bekräftar att störningen kom via luften, inte via kabel.

Fråga 4

Prov 4. Vad innebär CE-märkning ur EMC-perspektiv och vilken roll har PTS?

CE-märkningen innebär att tillverkaren intygar att produkten uppfyller EU:s EMC-direktiv (2014/30/EU). Det är ett tillverkarens självdeklaration, inte en oberoende testcertifiering. PTS kan kontrollera CE-märkt utrustning och vid behov kräva att störande produkter tas ur bruk om de trots märkningen inte uppfyller kraven i praktiken.

Fråga 5

Prov 5. Du köper en billig LED-lampa från en webbutik utanför EU. Den har ett CE-märke på förpackningen, men du märker att bruset på 40 m-bandet ökar kraftigt när lampan är tänd. Vad kan du dra för slutsatser om märkets tillförlitlighet och vad bör du göra?

CE-märket är sannolikt falskt eller meningslöst – produkten har troligen aldrig testats mot EU:s EMC-krav. Att en lampa orsakar S-nivåhöjning på 40 m visar att den sänder ut störningar långt utanför tillåtna gränsvärden.

Vad du bör göra: (1) Stäng av lampan när du kör radio – bekräfta att det är lampan som orsakar bruset. (2) Returnera eller kassera lampan. (3) Köp ersättning från känd tillverkare (Philips, IKEA, Osram) – testa alltid en lampa innan du köper fler. (4) Du kan anmäla produkten till Konsumentverket som hanterar farliga eller regelstridiga produkter på den svenska marknaden.

6.2 – Störningskällor

Fråga 1

Grund 1. Beskriv skillnaden mellan atmosfäriskt brus, kosmiskt brus och termiskt brus. Vilket frekvensområde påverkas mest av respektive?

Atmosfäriskt brus (QRN): oregelbundna kraftiga pulser från blixtar, brett spektrum, mest besvärligt på låga band (160 m, 80 m, 40 m). Kosmiskt brus: jämnt "sssssss" från solen och galaxer, mest störande på VHF/UHF (>30 MHz). Termiskt brus: alltid närvarande i alla elektroniska komponenter, ökar med temperatur och bandbredd, utgör det grundläggande brusgolvet i alla mottagare på alla frekvenser.

Fråga 2

Grund 2. Du hör ett regelbundet TICK på exakt 1 Hz som hörs på alla band och på långt avstånd. Vad är trolig källa och hur löser du det?

Det regelbundna TICK på exakt 1 Hz är nästan alltid ett elektriskt stängsel med dålig jordning. Stängslets impulsgivare skickar urladdningar exakt en gång per sekund och jordningsfelet gör att hela stängslet fungerar som antenn. Lösning: pejla, hitta lantbrukaren, förklara att bättre jordning av stängslet löser problemet och är till fördel för stängslets funktion också. SSA:s EMC-kommitté kan hjälpa om lantbrukaren behöver teknisk vägledning.

6.2 – forts.

Fråga 3

Prov 3. Grannen har installerat PLC-adaptrar (nätverkskommunikation via elnätet). Varför är detta problematiskt och vad rekommenderar du?

PLC (Powerline Communication) sänder datasignaler direkt på elnätet i frekvensområdet 2–30 MHz – exakt på HF-banden. Elnätet är inte skärmat och fungerar som en gigantisk antenn som sprider störningarna i hela området. Rekommendation till grannen: dra en Ethernet-kabel (Cat6) – ger bättre hastighet, inga störningar och kostar lite. Alternativt WiFi med en bättre router/mesh-nod. PLC bör aldrig användas i ett hushåll med HF-radio.

Fråga 4

Prov 4. Beskriv hur du metodiskt pejlar en okänd störkälla och vad som gäller juridiskt.

Utrustning: batteridrivet radio med S-meter, helst loopantenn (riktverkan hjälper). Steg 1: Starta hemma, notera störningsstyrka och frekvens. Steg 2: Gå i olika riktningar, 50 m per steg. Notera S-meter. Steg 3: Följ riktningen där signalen ökar. Steg 4: Dokumentera adress, tid, frekvens, foto, gärna ljudupptagning.

Juridiskt: Gå aldrig in på privat mark utan tillstånd. Knacka på dörren och presentera dig vänligt om du behöver komma närmare. Ha dokumentation med dig. Börja alltid med dialog – PTS och juridiska vägar är sista utväg.

Fråga 5

Prov 5. Du misstänker att grannens nya solcellsinverter orsakar störningar. Beskriv ett steg-för-steg-förfarande från observation till lösning.

Steg 1: Bekräfta att störningen korrelerar med soligt väder och försvinner om natten – starkt indicium på solcellsinverter. Steg 2: Dokumentera noggrant (band, frekvens, styrka, tid, väder, foton av S-metern). Steg 3: Knacka på grannens dörr, berätta vänligt om problemet och visa dokumentationen. Betona att det kan vara inverterns fabriksfel, inte grannens fel. Steg 4: Om grannen är positiv – erbjud att hjälpa till med ferritklämmor på DC-kablar som en enkel första åtgärd. Steg 5: Om problemet kvarstår och grannen inte vill samarbeta – kontakta SSA:s EMC-kommitté. PTS kan kräva att invertern uppfyller EMC-direktivet och vid behov beordra åtgärd.

6.3 – Störningar från din sändare

Fråga 1

Grund 1. Du sänder på 7 MHz med 100 W. Beräkna övertonsfrekvenserna för 2:a–4:e överton och ange maximal tillåten övertonseffekt enligt lagkravet (−40 dB).

2:a överton: 14 MHz. 3:e överton: 21 MHz. 4:e överton: 28 MHz.

Lagkravet är 40 dB dämpning under grundtonen. 40 dB under 100 W = effektfaktor 10 000. Max effekt per överton: 100 W ÷ 10 000 = 0,01 W (10 mW).

Fråga 2

Grund 2. Vad är skillnaden mellan en balun och en choke balun? Hur bygger du den billigaste möjliga choken?

En balun är en transformator som balanserar en obalanserad källa (koax) mot en balanserad last (dipol) och kan också transformera impedansen. En choke balun transformerar ingen impedans utan blockerar enbart mantelströmmar genom att ge hög impedans på koaxens utsida.

Enklaste choken: rulla 8–10 varv koaxkabel i en ring, diameter 15–20 cm, tejpa ihop med kabelbuntband – placera vid antennen. Kostnad: 0 kr och tar 5 minuter.

6.3 – forts.

Fråga 3

Prov 3. Din granne klagar på brus i stereoanläggningen när du sänder. Du provar med en dummyload och bruset försvinner. Vilken kopplingsväg är troligast och vad gör du?

Kopplingsvägen är nätkabeln – RF tar sig in i stereoanläggningen via 230 V-ledningen. Åtgärder i prioritetsordning: (1) Nätfilter (EMC-filter) på stereoanläggningens nätkabel, nära anläggningen. (2) Ferritklämmor på nätkabeln med flera varv, nära stereoanläggningen. (3) Kontrollera din jordning och antennsystem – mantelströmmar kan sprida RF på elnätet. (4) Om inget hjälper: nätfilter på sändarsidan (förhindrar RF från att ta sig ut på elnätet).

Fråga 4

Prov 4. Förklara vad mantelströmmar är, hur de uppstår vid en dipol utan balun och vilka konsekvenser de får.

Mantelströmmar är RF-ström som flödar på utsidan av koaxkabelns skärm istället för inuti kabeln. De uppstår vid en dipol utan balun eftersom dipolens två ben är symmetriska men koaxen är obalanserad – den ena sidan av dipolens matningspunkt är kopplad till koaxens skärm, som sedan fungerar som en tredje antennarm och leder RF ner längs kabeln in i huset.

Konsekvenser: RF sprids okontrollerat i huset via kabeln, stör hemelektronik, och kan ge konstigt SWR-beteende och dålig antennprestanda.

Fråga 5

Prov 5. ALC-metern på din transceiver visar konstant maximalt utslag när du sänder SSB. Vad händer med signalen och hur åtgärdar du det?

Konstant ALC-utslag innebär klippning av signaltoppen – förstärkarsteget mättas och signalen skärs av. Klippning av en sinusformad signal skapar harmoniska övertoner (3:e, 5:e, 7:e...) som breddas ut i spektrumet. Din signal "splashar" flera kHz på vardera sidan av din frekvens och stör grannkanaler.

Åtgärd: sänk MIC GAIN tills ALC-metern bara nudkar vid de allra starkaste taltopparna – aldrig konstant utslag. Håll mikrofonen 5–10 cm från munnen och tala lite förbi den.

6.4 – Störningar på mottagare

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan överbelastning och blockering i en mottagare? Beskriv symptomen för varje.

Överbelastning: En eller flera mycket starka signaler driver mottagarens ingångssteg utanför det linjära området. Symptom: falska signaler dyker upp lite överallt i spektrumet, S-metern fastnar på höga värden, alla signaler låter distorderade.

Blockering: En stark signal på en nära frekvens komprimerar AGC och drar ner förstärkningen för alla signaler. Symptom: svaga signaler "försvinner" eller verkar svagare än de borde, men ingen synlig distorsion.

6.4 – forts.

Fråga 2

Räkna 2. Beräkna intermodulationsprodukterna av tredje ordningen (IM3) för två starka signaler på f₁ = 3,600 MHz och f₂ = 3,650 MHz.

IM3a = 2 × 3,600 − 3,650 = 7,200 − 3,650 = 3,550 MHz
IM3b = 2 × 3,650 − 3,600 = 7,300 − 3,600 = 3,700 MHz

Båda frekvenserna hamnar inom 80 m-bandet (3,5–3,8 MHz) och skapar spöksignaler som inte existerar i luften.

Fråga 3

Räkna 3. En mottagare har mellanfrekvens IF = 9 MHz och är inställd på 14,200 MHz. Beräkna spegelfrekvensen och förklara varför hög IF är fördelaktigt.

Spegelfrekvens = 14,200 + 2 × 9 = 14,200 + 18 = 32,200 MHz

En station på 32,200 MHz kan ta sig igenom mottagarens ingångsfilter och ge en falsk signal på 14,200 MHz. Hög IF (9 MHz) placerar spegeln långt bort (18 MHz bort) vilket gör den lättare att filtrera bort – äldre mottagare med IF = 455 kHz hade spegeln bara 910 kHz bort.

Fråga 4

Prov 4. Du lyssnar på 14 MHz och hör plötsligt en nyhetsuppläsare "under" signalen oavsett vilken frekvens du ställer in inom bandet. Vad är störningstypen och vad är enklaste åtgärden?

Störningstypen är sannolikt korsmodulation. En mycket stark AM-modulerad sändare (troligen MW-rundradio) driver RF-förstärkaren icke-linjärt och "överför" sin modulation (nyhetsuppläsarrösten) till den önskade signalen. Eftersom det sker i RF-förstärkaren följer störningen med oavsett vilken frekvens du lyssnar på inom bandet.

Enklaste åtgärd: ett högpassfilter på 2–3 MHz direkt framför mottagaren – blockerar hela MW-bandet och eliminerar orsaken.

Fråga 5

Prov 5. Varför är en 10 dB dämpare så effektiv mot intermodulationsproblem i mottagarens ingångssteg?

Intermodulationsprodukter av tredje ordningen (IMD3) följer en tredjepotens-relation med insignalnivån: om signalen minskar med X dB minskar IMD3 med 3×X dB. En 10 dB dämpare minskar önskade signaler med 10 dB men minskar IMD3 med 30 dB – netto förbättring på 20 dB för signal/intermod-förhållandet.

Varje dB du dämpar vid ingången ger tre gånger så stor förbättring på intermodulationsproblemen.

6.5 – Förebyggande och åtgärder

Fråga 1

Grund 1. Beskriv de fyra grundprinciperna för EMC-åtgärder och rangordna dem efter kostnadseffektivitet.

De fyra grundprinciperna är: (1) Minska vid källan, (2) Öka avstånd, (3) Skärma, (4) Filtrera.

Rangordning efter kostnadseffektivitet: Avstånd kostar ingenting – prova det alltid. Filtrera (ferrit, enkla filter) kostar lite – näst billigast. Minska vid källan är bäst totalt sett men kräver ibland att du byter utrustning. Skärmning är dyrast och svårast – sista utvägen.

6.5 – forts.

Fråga 2

Räkna 2. En störkälla befinner sig 3 m från din antenn. Hur mycket minskar fältstyrkan om du ökar avståndet till 6 m?

Fältstyrkan minskar proportionellt mot 1/r². Avståndet fördubblas från 3 m till 6 m, dvs. r ökar med faktor 2. Fältstyrkan minskar med faktorn 2² = 4 gånger (dvs. till en fjärdedel). I dB: 20 × log(2) ≈ 6 dB förbättring vid fördubblat avstånd.

Fråga 3

Grund 3. Vilka tre åtgärder bör göras redan vid installation av en ny station för att förebygga EMC-problem?

(1) Lågpassfilter efter slutsteget – stoppar övertoner innan de lämnar sändaren. (2) Balun/choke vid antennen – hindrar mantelströmmar från att sprida RF i huset. (3) God jordning – gemensam jordpunkt för all utrustning minskar oönskad RF-cirkulation.

Dessa görs vid installation eftersom det är nästan omöjligt att åtgärda i efterhand utan att ta isär hela stationen – och de löser 80–90 % av alla problem innan de ens uppstår.

Fråga 4

Prov 4. Namnge fem EMC-smarta beslut du kan ta när du installerar din station från grunden.

(1) Lågpassfilter köps och monteras direkt – aldrig sändaren utan det. (2) Balun 1:1 och luftlindad choke monteras vid antennens matningspunkt redan från start. (3) Radiorumsplacering väljs med omtanke – långt från sovrum, TV-rum och grannars ytterväggar. (4) Kabeldragning planeras: RF-kablar, nätkablar och audiokablar dras separata vägar, aldrig ihopbuntade. (5) Jordningspunkt installeras – alla apparater jordas till en gemensam punkt med korta, breda koppartag, som sedan går till en ordentlig markjord.

Fråga 5

Prov 5. Varför är skärmning "sista utvägen" och när kan det ändå vara motiverat?

Skärmning är sista utvägen av tre skäl: (1) Kostnad – ett korrekt skärmat rum kostar 10 000–50 000 kr. (2) Svår utförning – varje hål, spalt eller kabel som passerar skärmen är en potentiell läcka som raserar dämpningen. En enda osäkrad kabel kan reducera 80 dB skärmning till 20 dB. (3) Tillgänglighet – du kan normalt inte skärma grannens utrustning och det är svårt att eftermontera.

Motiverat när: mycket starka lokala störkällor som inte kan åtgärdas på annat sätt, känslig mätutrustning som kräver extremt rent RF-miljö, eller militära och säkerhetskritiska tillämpningar. För amatörradio är det nästan aldrig rätt lösning.

6.6 – Filter och skärmning

Fråga 1

Grund 1. Beskriv de fyra filtertyperna lågpass, högpass, bandpass och bandspärr – och ge ett praktiskt exempel på varje.

Lågpass: Passerar frekvenser under gränsen – exempel: lågpassfilter 30 MHz efter sändaren stoppar övertoner. Högpass: Passerar frekvenser över gränsen – exempel: 2 MHz högpassfilter framför mottagaren stoppar MW-rundradio och korsmodulation. Bandpass: Passerar ett smalt band – exempel: 14 MHz bandpassfilter (preselektor) som bara släpper igenom 20 m-bandet. Bandspärr (notch): Blockerar ett smalt band – exempel: notch-filter som tar bort en enda stark störsignal utan att påverka resten.

6.6 – forts.

Fråga 2

Grund 2. Vilket ferritmaterial rekommenderas för en choke på 40 m-bandet och hur ökar du dämpningen utan att köpa mer material?

För en choke på 40 m-bandet (7 MHz) rekommenderas Mix 43 – den har sin bästa dämpning i området 1–50 MHz och är den mest populära för HF-choker generellt. Mix 31 fungerar också men har något lägre toppvärde.

Du ökar dämpningen utan att köpa mer material genom att linda fler varv kabel genom samma ring – varje extra varv ökar impedansen (och dämpningen) markant.

Fråga 3

Prov 3. Du sätter ferritklämmor på en HDMI-kabel för att stoppa RF-intrång i TV:n. Var på kabeln ska de sitta och varför?

Ferritklämmorna placeras nära TV:n – inte mitt på kabeln eller vid datorn. RF tar sig in i HDMI-kabeln och flödar längs den mot TV:n. Ferrit nära TV:n stoppar RF precis innan den når den känsliga elektroniken.

Ferrit långt från TV:n dämpar visserligen RF på den sträckan, men RF kan fortfarande koppla in via den oskyddade delen av kabeln närmast TV:n.

Fråga 4

Prov 4. Förklara fysikaliskt varför en luftlindad choke av koaxkabeln blockerar mantelströmmar utan att påverka signalen inuti kabeln.

RF-signalen inuti koaxen "ser" inte choken – den flödar inuti den skärmade koaxen och påverkas inte av spolens induktans (innerledare och skärm bildar ett balanserat par som kansellerar magnetfälten).

Mantelströmmen på utsidan av skärmen däremot "ser" spolen som en hög induktans – RF bromsas och motstår att flöda genom induktansen. Resultatet: signal passerar obehindrat inuti, mantelström blockeras på utsidan.

Fråga 5

Prov 5. Du har byggt en skärmad box för ett känsligt mätsteg men RF läcker fortfarande in. Vad är de troliga orsakerna?

Troliga orsaker: (1) Hål eller spalter i höljet – varje öppning fungerar som en antenn och läcker RF. Kontrollera kabeldragningar, ventilationsöppningar, glapp vid lock. (2) Kabel utan ferrit vid genomföringen – USB- eller nätkabeln leder RF in i höljet förbi skärmen. Sätt ferrit på alla kablar nära genomföringen. (3) Dålig jordning av höljet – skärmen måste vara ordentligt jordad, annars fungerar den som antenn istället för att reflektera RF. Kontrollera att jordanslutningen är bred och kortslutande.

6.7 – Systematisk felsökning

Fråga 1

Grund 1. Beskriv de sju stegen i systematisk EMC-felsökning. Vilket steg hoppar folk oftast över och varför är det ett misstag?

(1) Observera och dokumentera, (2) Klassificera, (3) Isolera källan, (4) Formulera hypotes, (5) Testa EN åtgärd, (6) Verifiera lösningen, (7) Dela och dokumentera.

Det vanligaste att hoppa över är steg 7 – dokumentera och dela. Det är ett misstag eftersom nästa radioamatör som stöter på samma problem kan lösa det på 10 minuter istället för dagar, om din erfarenhet finns dokumenterad.

6.7 – forts.

Fråga 2

Grund 2. Beskriv hur du genomför ett huvudbrytartest och vad de två möjliga resultaten berättar.

Ta ett batteridrivet radio (viktigt – inte nätanslutet). Lyssna på störningen och notera styrkan på S-metern. Gå till elcentralen och slå av husets huvudbrytare. Lyssna igen med samma radio.

Resultat 1 – störningen försvinner: Källan finns hos dig. Gå vidare med grupptestet för att hitta vilken krets.
Resultat 2 – störningen kvarstår: Källan är extern. Pejla utomhus för att hitta riktning och avstånd.

Fråga 3

Prov 3. Du misstänker att ett störsignal på 14,175 MHz är intermodulation snarare än en riktig signal. Hur bekräftar du hypotesen?

Sätt in 10 dB ATT (dämpare) i mottagarkedjan. Observera vad som händer med störningssignalen.

Förväntat vid intermodulation: störningen minskar med ~30 dB (tredjedels-potens-relation) medan en riktig signal bara minskar 10 dB. Om störningen nästan försvinner medan riktiga signaler fortfarande hörs → intermodulation bekräftat.

Om störningen minskar proportionellt (10 dB): Det är sannolikt en riktig signal, inte intermodulation – hypotesen avfärdas, leta vidare.

Fråga 4

Prov 4. En radioamatör löste ett TV-störningsproblem genom att sätta ferrit på HDMI-kabeln, byta till skärmad HDMI och installera ett nätfilter – allt samma dag. Vad är felet med detta angreppssätt?

Problemet är att alla åtgärder gjordes samtidigt. Radioamatören vet inte vilken åtgärd som löste problemet – eller om det var kombinationen av alla. Nästa gång ett liknande problem uppstår vet hen inte var hen ska börja.

Rätt tillvägagångssätt: en åtgärd i taget, testa och notera resultat efter varje. Börja med billigaste: (1) Ferrit nära TV på HDMI-kabeln. Hjälper? Dokumentera. Inte tillräckligt? (2) Skärmad HDMI. Hjälper? Osv. Varje steg dokumenterat = värdefull kunskap.

Fråga 5

Prov 5. Beskriv hur du metodiskt pejlar en extern störkälla, vad du dokumenterar och vad som gäller juridiskt och socialt när du hittar trolig källa.

Metod: Batteridrivet radio med S-meter, helst loopantenn. Starta hemma (efter bekräftat externt med huvudbrytartest). Notera frekvens och styrka. Gå ut och promenera i olika riktningar i 50 m-steg. Notera S-meter vid varje punkt. Följ riktningen med ökande signal. Försök triangulera från minst två positioner.

Dokumentera: Adress/position, tid, frekvens, S-mätarvärde, foto på mätaren, gärna ljudupptagning, karta med markeringar.

Juridik: Gå aldrig in på privat mark. Håll dig på offentlig mark (gata, trottoir).

Socialt: Knacka på, presentera dig, visa dokumentationen vänligt. Anta att grannens utrustning skapar störning oavsiktligt – börja aldrig anklagande.

Kapitel 7

Regler och Bestämmelser

Förstå lagarna och reglerna som gör amatörradio möjlig – och varför de finns. Regelverket kan verka torrt, men det är grunden som ger oss rätten att sända och ta emot på frekvenser som annars är stängda för allmänheten.

Vad du lär dig i kapitel 7

Avsnitt	Innehåll
7.0	Varför behöver vi regler?
7.1	Regelverkets uppbyggnad – Från FN till din radiostuga
7.2	Tillstånd och certifikat – Din "radiolicens"
7.3	Anropssignaler – Ditt unika radionamn
7.4	Frekvenser och bandplaner – Var får vi vara?
7.5	Effektgränser – Hur mycket får vi köra med?
7.6	Tillåtet innehåll – Vad får vi prata om?
7.7	Internationell trafik – Radio utomlands
7.8	Övriga bestämmelser – Loggbok, QSL och repeatrar

7.0 Varför behöver vi regler för amatörradio?

Radiovågorna är en gemensam resurs – precis som luften vi andas eller vägarna vi kör på. Utan regler skulle kaos uppstå omedelbart: alla sänder på samma frekvenser, ingen hör någonting, och viktig nödtrafik drunknar i bruset. Reglerna existerar för att göra amatörradio möjlig, inte för att begränsa den.

Analogin: Motorvägen och radiovågorna

Utan trafikregler på motorvägen kör alla hur de vill – kollisioner och kaos uppstår. Ingen vet vilken sida man ska hålla sig på. Ingen hastighetsgräns. Olyckor och förseningar för alla.

Med trafikregler vet alla vad som gäller. Flödet fungerar smidigt, det är säkert och förutsägbart för alla trafikanter.

Samma sak gäller radiovågorna. Utan regler skulle alla sända på samma frekvenser med vilken effekt som helst, och ingen skulle höra annat än ett enda stort brus. Reglerna gör att vi ALLA kan använda radiovågorna tillsammans utan att störa varandra.

Fem huvudsyften med reglerna

Syfte	Varför det är viktigt	Exempel på regel
1. Undvika störningar	Radiovågorna är en begränsad resurs som alla måste dela	Specifika frekvensband, bandplaner (CW här, SSB där), effektbegränsningar
2. Säkerhet	Radio kan påverka annan elektronik och hälsa vid missbruk	Effektgränser (1000W max), nödfrekvenser alltid fria, certifikatkrav
3. Internationell samverkan	Radiovågor stannar inte vid gränser – vi behöver gemensamma regler	ITU koordinerar globalt, CEPT harmoniserar Europa, gemensamma prefix (SM = Sverige)
4. Bevara hobbyn	Om radioamatörer beter sig dåligt förlorar vi våra frekvenser!	Ingen kommersiell trafik, artigt uppförande, krav på kunskap (prov)
5. Rättvis fördelning	Alla ska kunna njuta av hobbyn på lika villkor	Anropssignaler unika för alla, regler för tävlingar, DX-windows, repeatrar för alla

Historisk kontext – Varför blev det som det blev?

Tidig radiohistoria (1900–1920)

När radio blev populärt runt 1910-talet var det helt oreglerat. Vem som helst kunde sända på vilken frekvens som helst. Amatörer störde militär och sjöfartstrafik. Kaos på vågorna – ingen hörde någonting. Farliga situationer uppstod till sjöss när nödanrop stördes ut.

Titanics undergång 1912 blev en vändpunkt. Titanic sände nödsignaler (SOS), men flera fartyg hörde inte (radiooperatören sov), amatörer störde ibland nödtrafik, och det fanns inget krav på bevakning av nödfrekvenser.

Resultatet: 1912 hölls den första internationella radiokonferensen. Regler för nödtrafik och bemanning av radiostationer infördes, amatörer förbjöds från vissa frekvenser och certifikatkrav kom gradvis. ITU bildades, amatörer fick egna frekvensband och internationella överenskommelser träffades.

Reglerna vi har idag är resultatet av 100+ år av lärdomar!

Konsekvenser av regelbrott

För dig personligen – Fyra steg av allvar

1. Tillsägelse från PTS – Första varningen. Dokumenteras.

2. Formell varning – Allvarligare. Kan leda till indragning.

3. Indragning av certifikat – Temporärt eller permanent. Du får inte längre sända.

4. Böter eller åtal – Vid grova överträdelser, särskilt vid avsiktlig störning av viktig trafik.

Exempel på allvarliga regelbrott: Jamming (avsiktlig störning), falsk nödtrafik, kommersiell verksamhet, använda andras anropssignal, kryptering och sändning utanför tillåtna band.

De flesta regelbrott är oavsiktliga – t.ex. glömma identifiera eller råka sända på fel frekvens. Var noga och dubbelkolla!

Fördelar med att följa reglerna

Respekt från andra amatörer – "God amatöranda" uppskattas. Lättare att få svar på CQ och välkommen i klubbar.

Internationella möjligheter – CEPT gör det enkelt att trafikera utomlands. Diplom och utmärkelser kräver regelefterlevnad.

Trygghet – Du riskerar inte böter eller indragning. Ingen stress – njut av hobbyn med gott samvete.

Du bidrar till hobbyn – Visar att radioamatörer är ansvarsfulla och hjälper bevara våra frekvenser.

Övningsfrågor – 7.0

Fråga 1

Grund 1. Vilket av följande är ett av de fem huvudsyftena med reglerna för amatörradio?
A) Att begränsa antalet radioamatörer i Sverige
B) Att undvika störningar mellan användare av radiospektrumet
C) Att göra amatörradio kommersiellt lönsamt
D) Att hindra internationell kommunikation

Fråga 2

Grund 2. Vilken historisk händelse år 1912 ledde till att de första internationella reglerna för radiotrafi k utarbetades?
A) Första världskriget bröt ut
B) Titanics förlisning och problem med nödkommunikation
C) Marconi uppfann radion
D) ITU grundades

Fråga 3

Grund 3. Vad är den första åtgärden PTS normalt vidtar när en radioamatör bryter mot reglerna?
A) Böter utfärdas omedelbart
B) Certifikatet dras in utan förvarning
C) En tillsägelse ges och händelsen dokumenteras
D) Ärendet lämnas till åklagare

Fråga 4

Prov 4. Varför är det extra allvarligt att avsiktligt störa ("jamma") amatörradiotrafik jämfört med att av misstag sända på fel frekvens?
A) Det är inte allvarligare – båda behandlas lika av PTS
B) Avsiktlig störning kan leda till böter eller åtal, medan oavsiktliga misstag normalt leder till tillsägelse
C) Oavsiktliga misstag är alltid allvarligare eftersom de är vanligare
D) Avsiktlig störning är tillåten om man har HAREC-certifikat

Fråga 5

Prov 5. En radioamatör anser att ett visst regelverk är onödigt och väljer att ignorera det. Förutom de personliga konsekvenserna, vad riskerar hobbyn som helhet?
A) Ingenting – regler påverkar bara den enskilde amatören
B) Att frekvensband kan förloras till kommersiella aktörer och att myndigheterna blir mer restriktiva
C) Att provet för HAREC-certifikatet blir svårare
D) Att SSA upplöses

7.1 Regelverkets uppbyggnad – Från FN till din radiostuga

Regelverket för amatörradio är uppbyggt som en pyramid – eller som matryoshka-dockor, inuti varandra. Varje nivå måste följa nivån ovanför. Högst upp sitter FN:s organ ITU med globala grundregler, sedan CEPT med europeisk harmonisering, och längst ned PTS med svenska detaljregler.

Analogin: Matryoshka-dockor (dockor i dockan)

Störst – ITU (FN): "Hela världen måste komma överens." Grundläggande regler för ALLA länder. T.ex. "Amatörradio får använda 14–14,35 MHz."

Mellerst – CEPT (Europa): "Europa samarbetar lite närmare." Harmoniserar regler mellan europeiska länder. T.ex. "Alla europeiska amatörer får trafikera i varandras länder."

Innerst – PTS (Sverige): "Sveriges egna detaljregler." Måste följa ITU och CEPT, men kan lägga till egna detaljer. T.ex. "I Sverige är max effekt 1000W på de flesta band."

Radiovågor bryr sig inte om gränser! En svensk station på 20m kan höras i hela Europa – därför måste vi ha gemensamma regler.

ITU – FN:s radioorgan

ITU – International Telecommunication Union

FN:s specialorgan för telekommunikation. Grundat 1865 (äldre än FN självt!), ursprungligen för telegraf.

1. Fördela radiofrekvenser globalt – Delar upp radiospektrumet: "14–14,35 MHz till amatörradio", "108–137 MHz till flygradio", "88–108 MHz till FM-rundradio".

2. Undvika internationella störningar – Koordinerar t.ex. starka kommersiella sändare nära gränser samt satellitfrekvenser.

3. Definiera radioregler (Radio Regulations, RR) – "Radiornas bibel." Tusentals sidor detaljerade regler. Uppdateras vid World Radiocommunication Conference (WRC) vart 3–4 år.

4. Tilldela anropssignal-prefix – SM = Sverige, DL = Tyskland, G = Storbritannien, K/N/W = USA.

ITU:s tre regioner

Region	Geografiskt område	Varför uppdelning?
Region 1	Europa, Afrika, Mellanöstern, Ryssland (inkl. Sverige!)	Olika frekvenstilldelningar – t.ex. 7000–7200 kHz i R1, men bara 7000–7125 kHz i R2
Region 2	Nord- och Sydamerika	Amerika vill ha egna regler ibland; tidszoner gör att man sällan stör varandra
Region 3	Asien, Oceanien	Stor geografisk spridning; olika behov än Europa/Amerika

Viktigt: Regionskillnader vid DX

Om du pratar med någon i USA på 7150 kHz är DU laglig (Region 1: 7000–7200 kHz), men HAN är olaglig (utanför Region 2: 7000–7125 kHz)! Håll dig till frekvenser som är gemensamma för alla regioner när du kör DX.

CEPT – Europeisk harmonisering

CEPT – European Conference of Postal and Telecommunications Administrations

Europeisk organisation (48 länder) som harmoniserar tele- och postregler. Grundad 1959 – äldre än EU!

CEPT T/R 61-01 – HAREC (Harmonised Amateur Radio Examination Certificate): Ett gemensamt examenskrav för hela Europa. Om du klarar provet i Sverige är ditt certifikat godkänt i ALLA CEPT-länder! Förr fick du ta om provet i varje land – nu: ett prov = godkänt i 48 länder.

CEPT T/R 61-02 – Tillfällig användning: Du får trafikera i andra CEPT-länder utan att söka tillstånd. Ta bara med ditt certifikat. Använd värdlandets prefix + din svenska signal, och följ värdlandets regler.

Exempel: SM5XYZ åker till Tyskland – tar med HAREC, anropar som DL/SM5XYZ, följer tyska regler. Inget krångel, ingen ansökan!

OBS – Inte CEPT: USA (kräver reciprokt avtal), Thailand (ansökan), Japan (lokalt certifikat), Australien (ansökan). Kolla alltid hos SSA innan du trafikerar utomlands!

IARU – Radioamatörernas egen organisation

IARU – International Amateur Radio Union, grundad 1925

Representera amatörradio i ITU – Lobbar för amatörradiointressen och försvarar våra frekvensband när kommersiella aktörer vill ta dem.

Utarbeta bandplaner – ITU säger bara "amatörer får använda 14–14,35 MHz" men INTE var CW, SSB eller digitalt ska vara. IARU gör frivilliga bandplaner: "CW 14000–14070, SSB 14100–14350." Alla följer detta frivilligt – det fungerar smidigt!

IARU Region 1 (vår region) = Europa, Afrika, Mellanöstern. SSA är Sveriges representant i IARU.

PTS och SSA – Den svenska nivån

Organisation	Typ	Uppgifter
PTS Post- och telestyrelsen	Statlig myndighet	Utfärdar föreskrifter (PTSFS), utfärdar certifikat, tilldelar anropssignaler, övervakar efterlevnad, representerar Sverige i ITU/CEPT
SSA Sveriges Sändareamatörer	Frivillig organisation (~6000 medl.)	Arrangerar certifikatprov (på PTS uppdrag), utbildningsmaterial, tidningen QTC, QSL-byrå, representerar Sverige i IARU

PTSFS – Föreskrifterna du måste känna till

Den viktigaste: PTSFS 2025:1 – Föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare (trädde i kraft 17 mars 2025, ersätter PTSFS 2022:19). Innehåller allt du behöver veta om tillåtna frekvenser, maximal effekt per band, certifikatkrav, regler för anropssignaler och vad du får och inte får sända. Läs PTSFS 2025:1 på PTS webbplats →

"Undantag från tillståndsplikt" betyder: Du behöver INTE söka tillstånd för varje radio, men du MÅSTE ha certifikat och följa föreskrifterna. Jämför med körkortet: ett körkort = du får köra vilken bil som helst – men du måste följa trafikreglerna!

Övningsfrågor – 7.1

Fråga 1

Grund 1. Vad är ITU och vilken roll spelar organisationen för amatörradio?
A) En svensk myndighet som utfärdar certifikat
B) FN:s specialorgan för telekommunikation som fördelar radiofrekvenser globalt och sätter grundregler
C) Radioamatörernas frivilliga organisation som utarbetar bandplaner
D) En europeisk organisation som harmoniserar regler inom EU

Fråga 2

Grund 2. I vilken ITU-region ligger Sverige?
A) Region 2
B) Region 3
C) Region 1
D) Sverige har en egen region

Fråga 3

Grund 3. Vad innebär CEPT-rekommendationen T/R 61-01 (HAREC) för en svensk radioamatör?
A) Att man måste ta om certifikatsprovet i varje europeiskt land man besöker
B) Att det svenska HAREC-certifikatet är giltigt i alla 48 CEPT-länder
C) Att man måste ansöka om tillstånd hos PTS för varje ny radio
D) Att man bara får trafikera inom Sverige

Fråga 4

Prov 4. Vad är den viktigaste skillnaden mellan PTS och SSA när det gäller amatörradio i Sverige?
A) PTS är frivillig medan SSA är en statlig myndighet
B) PTS är statlig myndighet (regler, certifikat, tillsyn) medan SSA är frivillig organisation (prov, utbildning, tjänster)
C) Båda är statliga myndigheter med olika ansvarsområden
D) PTS och SSA är samma organisation med olika namn

Fråga 5

Prov 5. IARU:s bandplan anger att CW ska vara i segmentet 14000–14070 kHz på 20m-bandet. Är detta ett lagkrav i Sverige?
A) Ja, det är inskrivet i PTSFS och är ett lagkrav
B) Nej, det är en frivillig rekommendation från IARU – starkt rekommenderat men inte lagstadgat i Sverige
C) Ja, det är ett ITU-krav som alla länder måste följa
D) Nej, det gäller bara CEPT-länder utanför Sverige

7.2 Tillstånd och certifikat – Din "radiolicens"

I Sverige är amatörradio undantagen från individuell tillståndsplikt. Det betyder att du inte behöver söka tillstånd för varje radio du köper eller varje gång du vill sända – du behöver bara ditt certifikat. Men certifikatet ersätter inte reglerna; du måste fortfarande följa PTSFS.

Analogin: Körkortet och "undantag från tillståndsplikt"

Förr med amatörradio: Du fick certifikat, men måste ansöka om tillstånd för varje radio. Maila PTS: "Jag har köpt en ny transceiver, får jag använda den?" Vänta veckor. Byta radio = ansök igen. Superkrångligt!

Nu med "undantag": Du har certifikat = du får använda vilken radio som helst. Ingen ansökan per radio, ingen väntan. Men du måste fortfarande följa reglerna!

Samma som körkortet idag: Körkort = du får köra vilken bil som helst (inom klassen). Ingen ansökan per bil. Men trafikreglerna gäller alltid.

Tre krav för att få sända

Krav	Vad det innebär	Hur du får det
1. CERTIFIKAT	HAREC-certifikat från PTS. Bevis på kunskap. Giltigt i hela Europa (CEPT). Gäller livstid.	Studera → anmäl prov via SSA → gör skriftligt prov → godkänt = PTS utfärdar certifikat. Provavgift ca 500 kr.
2. ANROPSSIGNAL	Unik identitet på radio (t.ex. SM5XYZ). Som ett bilnummer. Måste användas vid varje sändning.	Ansök hos PTS efter godkänt prov via BankID. Du kan önska suffix. Kostnadsfritt. Vanligen 1–4 veckor.
3. FÖLJA REGLERNA	PTSFS och god amatörpraxis. Rätt frekvenser, rätt effekt, identifiera korrekt, inget kommersiellt.	Läs PTSFS från PTS hemsida. Ladda ner IARU bandplan. Håll dig uppdaterad via SSA och QTC.

HAREC – Vad ger certifikatet?

Rättighet	Detaljer
Alla amatörband	160m till 23cm och högre – HF, VHF, UHF, SHF. Inga begränsningar (till skillnad från nybörjarlicenser i vissa länder).
Max 1000W PEP	Peak Envelope Power på de flesta band. Undantag: 60m (15W EIRP), 6m (200W).
Alla trafiksätt	CW, SSB, FM, AM, digitala modes (FT8, PSK31, RTTY), data/packet radio, satellit, EME.
CEPT-trafik	Trafikera i alla 48 CEPT-länder utan extra tillstånd. Använd värdlandets prefix + din signal.
Livstid	Gäller för alltid. Ingen förnyelse krävs. PTS kan dra in vid allvarliga överträdelser.

Inget ålderskrav i Sverige!

Det finns ingen lägsta åldersgräns för HAREC-certifikat i Sverige. Barn kan ta certifikat om de klarar provet – yngsta som klarat är runt 10–12 år! Under 18 år ansvarar vårdnadshavare juridiskt, men barnet kan trafikera självständigt. Många kända radioamatörer började som barn och fick tidiga teknikkarriärer tack vare hobbyn.

Tillsyn av annan person – Får kompisar använda min radio?

En person utan certifikat får använda amatörradioutrustning under direkt tillsyn av någon med certifikat. "Direkt tillsyn" innebär att certifikatinnehavaren är fysiskt närvarande vid samma radio och kan ingripa omedelbart. Certifikatinnehavarens anropssignal används, och hen är fullt ansvarig för allt som händer. Fjärrstyrning från annan plats räknas INTE som direkt tillsyn.

Tillåtet – Scenario 1: Klubbträff med gäst

Radioklubben har öppet hus. En besökare utan certifikat vill prova att sända. Klubbstationens ansvarige (med certifikat) sitter bredvid, besökaren får prata i mikrofonen, klubbens signal (t.ex. SK7XY) används, och den ansvarige kan stoppa om något går fel. Besökaren får äventyrsupplevelsen – klubben sprider intresse!

Tillåtet – Scenario 2: Familjemedlem vill testa

Du sitter bredvid vid din station, använder din signal (SM5XYZ) och låter dem hålla i mikrofonen och prata medan du övervakar transceivern. Du kan säga: "CQ CQ CQ, här är SM5XYZ med gäst – någon som vill testa lite trafik?"

Förbjudet – Scenario 3 och 4

Fjärrstyrning (❌): Din kompis utan certifikat vill använda din station via internet medan du är på jobbet. Du är inte fysiskt närvarande = INTE direkt tillsyn. Inte tillåtet.

"Låna" certifikat (❌): Certifikat är personliga och kan INTE lånas ut. Om hen trafikerar utan dig = olagligt. DU är ansvarig för allt som händer med din signal. Risk för böter och indragning. Rätt svar: "Jag kan inte låna ut certifikatet – men hjälp dig studera för eget!"

Övningsfrågor – 7.2

Fråga 1

Grund 1. Vad innebär att amatörradio i Sverige är "undantagen från tillståndsplikt"?
A) Du behöver varken certifikat eller tillstånd för att sända
B) Du behöver certifikat men inte ansöka om tillstånd för varje enskild radio
C) Du måste ansöka om tillstånd för varje ny sändare du köper
D) Du behöver bara tillstånd om du sänder med mer än 100W

Fråga 2

Grund 2. Hur länge gäller ett HAREC-certifikat i Sverige?
A) 5 år, sedan måste det förnyas
B) 10 år
C) Livstid – ingen förnyelse krävs
D) Till man fyller 65 år

Fråga 3

Grund 3. Vad gäller om en person utan certifikat vill använda din amatörradio?
A) Det är alltid förbjudet, oavsett omständigheter
B) Det är tillåtet om du är fysiskt närvarande, använder din anropssignal och övervakar sändningen
C) Det är tillåtet om du ger personen din PIN-kod till radion
D) Det är tillåtet via fjärrstyrning om du kan se via kamera

Fråga 4

Prov 4. Vilka trafiksätt och effekter tillåter ett HAREC-certifikat på HF-banden (med undantag för 60m och 6m)?
A) Endast SSB och CW med max 100W
B) Alla trafiksätt inklusive digitala modes med max 1000W PEP
C) Alla trafiksätt med max 500W PEP
D) Endast CW och SSB med max 1000W

Fråga 5

Prov 5. Du åker på semester utomlands och lämnar din radiostation hemma. Din granne, som saknar certifikat, erbjuder sig att "paska" stationen åt dig via fjärrstyrning. Vad gäller?
A) Det är tillåtet om grannen lovar att bara lyssna och inte sända
B) Det är tillåtet om du kan se via webbkamera
C) Det är förbjudet – fjärrstyrning räknas inte som direkt tillsyn; grannen saknar certifikat och har inte rätt att sända
D) Det är tillåtet om grannen använder sin egen anropssignal

7.3 Anropssignaler – Ditt unika radionamn

En anropssignal är din unika identitet på radio – precis som ett bilregistreringsnummer är unikt för varje bil. Skillnaden är att bilnumret är kopplat till fordonet, medan anropssignalen är kopplad till DIG personligen – den följer med även om du byter radio.

Analogin: Bilregistreringsnumret

Bilnummer (ABC 123) är unikt för varje bil, används för identifiering, måste synas och används i trafik, följer ett visst mönster. Anropssignal (SM5XYZ) är unik för varje amatör, används för identifiering på radio, måste sägas vid sändning och följer ett visst mönster. Men: bilnumret byts om du byter bil – din signal följer med om du byter radio!

Uppbyggnad av svenska anropssignaler

Del	Exempel	Betydelse
Prefix (landsprefix)	SM	ITU-tilldelat prefix för Sverige. SA–SL är alla Sverige-prefix; SM används för vanliga amatörsignaler.
Områdessiffra	5	Geografiskt område baserat på var du BOR (0–7). Baseras på bostadsadress, inte var du trafikerar.
Suffix (personlig del)	XYZ	2–3 bokstäver (A–Z, ej ÅÄÖ) som gör signalen unik. Du kan önska bokstäver – PTS bestämmer om de är lediga.

Områdessiffror i Sverige (0–7)

Siffra	Geografiskt distrikt	Exempel på län
SM0	Stockholm	Stockholms län
SM1	Gotland	Gotlands län
SM2	Övre Norrland	Västerbotten, Norrbotten
SM3	Nedre Norrland	Gävleborg, Jämtland, Västernorrland
SM4	Mellersta Sverige	Örebro, Värmland, Dalarna
SM5	Östra Mellansverige	Östergötland, Södermanland, Västmanland, Uppsala
SM6	Västsverige	Västra Götaland, Halland
SM7	Södra Sverige	Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Jönköping

Speciella prefix – SK, SE, SL

SK7ABC – Klubbstation (radioklubbar och föreningar, flera medlemmar kan använda)

SE5XYZ – Automatisk station (repeatrar, fyrar, beacons)

SL9ABC – Specialevenemang (jubileum, firanden, söks separat hos PTS)

Identifieringsskyldighet – När och hur?

Grundregel från PTSFS

"Du ska identifiera din station med anropssignal vid början och slut av varje sändning, samt minst var 10:e minut under pågående sändning."

Situation	Hur du identifierar
CQ-anrop	"CQ CQ CQ från SM5XYZ, SM5XYZ anropar CQ och lyssnar" – signal i början och slut.
Svara på CQ	"SM3ABC från SM5XYZ, god morgon!" – den du kallar först, sedan din signal.
Lång QSO (>10 min)	Identifiera minst var 10:e minut – kan göras naturligt i flödet.
Avsluta QSO	"SM5XYZ clear med SM3ABC. 73!" – båda signaler, tydligt avslut.
Test/Tuning	"SM5XYZ testar" – även vid test måste du identifiera! Inte bara "test test".
Tillägg /M, /P	/M = mobil (i fordon), /P = portabel (fältstuga)

Fonetiskt alfabet (ITU) – Bokstavera tydligt

B och V, M och N – dessa låter likadant på radio vid dåliga förhållanden. Det internationella fonetiska alfabetet löser problemet.

A–G	H–N	O–U	V–Z
A – Alfa B – Bravo C – Charlie D – Delta E – Echo F – Foxtrot G – Golf	H – Hotel I – India J – Juliett K – Kilo L – Lima M – Mike N – November	O – Oscar P – Papa Q – Quebec R – Romeo S – Sierra T – Tango U – Uniform	V – Victor W – Whiskey X – X-ray Y – Yankee Z – Zulu 5 = FIFE 9 = NIN-er

Bokstavera signal SM5XYZ fonetiskt

Rätt: "SIERRA MIKE FIFE X-RAY YANKEE ZULU"

Fel (undvik): "SM fem XYZ" – "S som i Sven, M som i Martin" – "SM5 X Y Z" utan fonetik när det behövs.

Övningsfrågor – 7.3

Fråga 1

Grund 1. Hur är en svensk personlig anropssignal uppbyggd? Ge ett korrekt format.
A) Prefix (2 bokstäver) + siffra (0–7) + suffix (2–3 bokstäver), t.ex. SM5XYZ
B) Siffra + prefix + suffix, t.ex. 5SMXYZ
C) Suffix (3 bokstäver) + siffra + prefix, t.ex. XYZ5SM
D) Prefix (3 bokstäver) + siffra, t.ex. SM50

Fråga 2

Grund 2. Vilket geografiskt område representerar siffran 4 i anropssignalen SM4ABC?
A) Stockholmsområdet
B) Norra Sverige (Norrbotten och Västerbotten)
C) Södra Sverige – Skåne, Blekinge och Kronoberg
D) Mellersta Sverige – Örebro, Värmland och Dalarna

Fråga 3

Grund 3. Hur ofta måste du identifiera din station under ett pågående långt QSO?
A) En gång i början räcker
B) Minst var 10:e minut under pågående sändning
C) Var 30:e minut
D) Bara i slutet av QSO:t

Fråga 4

Prov 4. Vilken anropssignal används normalt av en automatisk repeaterstation i Sverige?
A) SM-prefix med områdessiffra
B) SK-prefix (klubbstation)
C) SE-prefix (automatisk station)
D) SL-prefix (specialevenemang)

Fråga 5

Prov 5. Du provkör din nya antenn och sänder ett testsignal. Vilket av följande är korrekt?
A) "Test test test" – du behöver inte identifiera vid test
B) "SM5XYZ testar" – du måste alltid identifiera, även vid test och tuning
C) Du behöver inte identifiera om du sänder kortare än 30 sekunder
D) Identifiering krävs bara vid riktiga QSO, inte vid test

7.4 Frekvenser och bandplaner – Var får vi vara?

Radiospektrumet är en extremt begränsad resurs som delas av militär, polis, flyg, räddningstjänst, rundradio, mobiltelefoni, GPS och hundratals andra tjänster. Amatörradio är en hobby och får inte störa kritiska tjänster. Därför har vi specifika, relativt smala frekvensband tilldelade av ITU – och vi måste hålla oss inom dem.

Analogin: Motorvägsfiler

Tänk dig radiospektrumet som en stor motorväg med många filer: LF/MF (långvågsradio), HF (kortvåg inkl. amatörradio), VHF (FM-radio, flyg, amatörradio), UHF (mobil, amatörradio, GPS) osv. Amatörradio får "SMÅ filer" på motorvägen – vi måste hålla oss inom våra tilldelade band, och inom banden styr IARU:s bandplan hur vi organiserar trafiken.

HF-band (kortvåg) – Långdistans

Band	Frekvenser	Max effekt	Karaktär och användning
160m	1810–2000 kHz	1000W PEP	Nattband, lokal–regional, CW/SSB/Digital
80m	3500–3800 kHz	1000W PEP	Natt/gryning, regional–europeisk, populärt!
60m	5351,5–5366,5 kHz	15W EIRP	Sekundär, låg effekt, endast USB
40m	7000–7200 kHz	1000W PEP	Allround, dag+natt, populäraste HF-bandet
30m	10100–10150 kHz	1000W PEP	Endast CW och digitala modes (ej SSB/FM), WARC-band
20m	14000–14350 kHz	1000W PEP	DX-bandet, världsomspännande, dag
17m	18068–18168 kHz	1000W PEP	Bra DX ibland, WARC-band, inga tävlingar
15m	21000–21450 kHz	1000W PEP	DX, solcykelberoende, dag
12m	24890–24990 kHz	1000W PEP	Säsongsberoende, WARC-band, inga tävlingar
10m	28000–29700 kHz	1000W PEP	Solcykelberoende, FM-repeatrar, DX

VHF/UHF-band – Lokal och satellit

Band	Frekvenser	Max effekt	Användning
6m	50–52 MHz	200W PEP	"Magic band", sporadiskt DX
2m	144–146 MHz	1000W PEP	Populäraste VHF, FM-repeatrar, SSB/CW
70cm	430–440 MHz	1000W PEP	Handhållna, repeatrar, APRS
23cm+	1240 MHz →	1000W PEP	ATV, digital, experimentellt

IARU:s bandplan – Frivillig men respekterad

ITU säger "amatörer får använda 14000–14350 kHz" men anger inte var CW, SSB eller digitala modes ska vara. Därför har IARU skapat frivilliga bandplaner som nästan alla följer – det fungerar smidigt!

Frekvens (20m)	Användning	Noteringar
14000–14060	Endast CW	Inget SSB, FM eller digital här! QRP CW: 14060
14060–14089	CW + digitala modes	FT8 anropsfrekvens: 14074 kHz
14089–14099	Digitala modes	Automatiska digitala stationer
14099–14101	IBP-fyrar	International Beacon Project – lyssna, sända ej!
14100–14350	SSB (telefoni)	Allmän trafik
14195–14200	DX-window	Europeiska stationer: lyssna här, anropa UTANFÖR!
14300	Nöd/katastrof (ETS)	IARU Emergency Coordination

DX-window – Lyssna där, anropa utanför

En sällsynt DX-station (t.ex. från Antarktis) sänder i DX-window (t.ex. 14195). Hundratals europeiska stationer vill nå den. Lösning: DX-stationen lyssnar på annan frekvens och säger "Lyssnar på 14220." Alla anropar på 14220. DX-stationen hör anropen tydligt, QRM minskar och fler får kontakt.

Regel: Om du är i Europa – anropa ALDRIG i DX-window! Lyssna där, anropa utanför.

Anropsfrekvenser – Var man startar ett QSO

Band	Mode	Frekvens	Användning
20m	SSB	14285 kHz	Internationell SSB-anropsfrekvens
40m	SSB	7090 kHz	Europeisk SSB-anropsfrekvens
2m	SSB	144.300 MHz	VHF SSB-anropsfrekvens (populär!)
2m	FM	145.500 MHz	FM simplex-anropsfrekvens
70cm	FM	433.500 MHz	UHF FM-anropsfrekvens

Hur man använder en anropsfrekvens

1. Gå till anropsfrekvensen och lyssna – är den upptagen? 2. Anropa kort: "CQ från SM5XYZ, lyssnar." 3. Någon svarar? Flytta till annan frekvens: "Ska vi gå till 144.350?" 4. Anropsfrekvensen är nu fri för nästa anrop.

Stanna INTE på anropsfrekvensen för långa QSO – den ska vara fri för nya anrop!

Övningsfrågor – 7.4

Fråga 1

Grund 1. Vilket HF-band kallas "DX-bandet" och är bäst för världsomspännande kontakter under dagtid?
A) 80m (3,5 MHz)
B) 40m (7 MHz)
C) 20m (14 MHz)
D) 160m (1,8 MHz)

Fråga 2

Grund 2. Vad kallas 30m-, 17m- och 12m-banden gemensamt, och vilken viktig regel gäller för dem?
A) DX-band – särskilda DX-windows gäller
B) WARC-band – inga tävlingar tillåtna (30m: ej SSB)
C) Nybörjarband – lägre effekt krävs
D) Satellitband – endast satellittrafik tillåten

Fråga 3

Grund 3. Vad är SSB-anropsfrekvensen för 2m-bandet (VHF)?
A) 144.200 MHz
B) 144.300 MHz
C) 145.500 MHz
D) 145.000 MHz

Fråga 4

Prov 4. En sällsynt DX-station sänder i DX-window på 14197 kHz och säger "Listening 14225." Hur ska du som europeisk station agera?
A) Anropa direkt på 14197 kHz för att nå DX-stationen
B) Lyssna på 14197 kHz men anropa på 14225 kHz
C) Ignorera DX-stationen – europeiska stationer ska inte använda DX-window
D) Anropa på den frekvens du föredrar

Fråga 5

Prov 5. IARU:s bandplan anger att CW ska vara i 14000–14070 kHz på 20m. Är detta ett lagkrav i Sverige, och vad händer om du sänder SSB i det segmentet?
A) Det är ett lagkrav – du kan förlora certifikatet
B) Det är en frivillig rekommendation – du bryter mot god amatörpraxis men inte mot PTSFS, dock troligen arga reaktioner från CW-operatörer
C) Det är ett ITU-krav som PTS kontrollerar noggrant
D) SSB är alltid tillåtet på 20m, oavsett frekvens

7.5 Effektgränser – Hur mycket får vi köra med?

Med HAREC-certifikat får du använda upp till 1000W PEP på de flesta amatörband – men det finns viktiga undantag. Och bara för att du FÅR använda maxeffekt behöver du inte alltid göra det. God amatörpraxis är att använda den lägsta effekt som ger dig den kontakt du behöver.

Analogin: Bilmotorn och effekten

Liten motor (5–10W): Som en moped – räcker för lokala turer, låg förbrukning, lite buller.

Normal motor (50–100W): Som en vanlig bil – klarar det mesta med rimlig förbrukning.

Stor motor (500–1000W): Som en lastbil – mycket kraft, hög förbrukning, påverkar omgivningen mer.

Varför inte alltid maxeffekt? Störningar (EMC), säkerhet (RF-exponering), ekonomi och rättvisa mot andra. "Använd minsta möjliga effekt för att uppnå kontakten" – precis som att inte köra 200 km/h när 50 räcker!

Svenska effektgränser med HAREC-certifikat

Band	Frekvens	Max effekt	Anmärkning
160m – 10m	1,8 – 29,7 MHz	1000W PEP	Standard (utom 60m)
60m	5,3 MHz	15W EIRP	Sekundär användning, inkl. antennvinst!
6m	50 – 52 MHz	200W PEP	Lägre gräns – "Magic band"
4m	70 – 70,5 MHz	1000W PEP	Standard
2m	144 – 146 MHz	1000W PEP	Standard
70cm	430 – 440 MHz	1000W PEP	Standard
23cm+	1240 MHz →	1000W PEP	Vissa undantag i PTSFS

Viktiga definitioner: PEP och EIRP

PEP – Peak Envelope Power: Toppeffekten vid modulationstoppar. Relevant för SSB där effekten varierar. "100W PEP" = toppen når 100W vid modulationstopp.

EIRP – Effective Isotropic Radiated Power: Effektiv utstrålad effekt inklusive antennvinst. EIRP = Sändareffekt × antennvinst − kabelförlust. Används för 60m-bandet i Sverige – du måste räkna med antennen!

Genomsnittseffekt (Mean Power): Relevant för CW och digitala modes – kontinuerlig effekt över tid, ofta ca hälften av PEP för SSB.

60m-bandet – Specialregler och EIRP-beräkning

60m-bandet (5 MHz) fick amatörradio sekundär tillgång till relativt sent. Militären och kustradio använde det, och vi "smög in" under strikta villkor: max 15W EIRP, sekundär status och endast USB i ett smalt segment (5351,5–5366,5 kHz). Eftersom EIRP inkluderar antennvinst är det lätt att oavsiktligt överskrida gränsen.

EIRP-beräkning – Exempel

Scenario: Sändareffekt 10W, kabelförlust −1 dB, antennvinst +3 dBi.

Steg 1: Effekt vid antennen: 10W − 1 dB ≈ 7,9W

Steg 2: EIRP: 7,9W × 2 (3 dBi vinst) ≈ 15,8W EIRP → FÖR HÖGT!

Lösning: Minska till 8W sändare: 8W − 1 dB = 6,3W × 2 = 12,6W EIRP ✓

Vanligt missförstånd om 60m

Fel tänk: "Jag har en 15W sändare – då är jag OK på 60m!"

Rätt tänk: Sändareffekt − kabelförlust + antennvinst = EIRP. Det är EIRP som inte får överstiga 15W.

Exempel: 15W sändare + 6 dBi riktantenn ≈ 60W EIRP – fyra gånger över gränsen! Minska sändaren till ca 4W för att vara laglig.

QRP – Lågeffekt som konst och utmaning

Vad är QRP?

Q-koden QRP = "Ska jag minska effekten?" – inom amatörradio avser det frivillig lågeffektstrafik som utmaning och filosofi.

Definitioner: HF CW: max 5W · HF SSB: max 10W PEP · VHF/UHF: ofta 10W

Varför QRP? Utmaning och tillfredsställelse, färre störningar, lägre energiförbrukning (portabel drift), enklare och billigare utrustning – och egna tävlingar och diplom!

QRP-anropsfrekvenser: 3560 kHz (80m CW) · 7030 kHz (40m CW) · 14060 kHz (20m CW)

QRP i verkligheten – 5W till Nya Zeeland

SM5ABC i Norrköping kör 5W CW på 20m med en enkel tråddipol i trädgården och lyckas kontakta ZL (Nya Zeeland) – 18 000 km! Med rätt teknik, rätt tidpunkt och jonosfären som hjälper är det fullt möjligt.

Devisen: Bättre att investera i en bra antenn än i ett slutsteg. En dipol höjd från 5 till 10 meter ger ofta mer än att fyrdubbla effekten från 100W till 400W.

Övningsfrågor – 7.5

Fråga 1

Grund 1. Vilken maximal uteffekt tillåts med HAREC-certifikat på de flesta amatörband i Sverige?
A) 100W PEP
B) 500W PEP
C) 1000W PEP
D) 5000W PEP

Fråga 2

Grund 2. Vilket effektmått gäller för 60m-bandet och vad inkluderar det?
A) 1000W PEP – enbart sändareffekt
B) 200W PEP – enbart sändareffekt
C) 15W EIRP – inkluderar antennvinst och kabelförluster
D) 100W EIRP – inkluderar antennvinst

Fråga 3

Räkna 3. Du sänder på 60m med 10W, kabeln har 1 dB förlust och antennen har +3 dBi vinst. Vad är EIRP och är du inom gränsen på 15W?
A) EIRP ≈ 10W – inom gränsen
B) EIRP ≈ 15,8W – över gränsen på 15W EIRP
C) EIRP ≈ 8W – inom gränsen
D) EIRP = sändareffekten 10W – alltid OK

Fråga 4

Prov 4. Vilken maximal effekt gäller för 6m-bandet (50–52 MHz) i Sverige?
A) 1000W PEP
B) 500W PEP
C) 200W PEP
D) 15W EIRP

Fråga 5

Prov 5. Varför rekommenderas lägsta möjliga effekt, även om du lagligen får använda 1000W?
A) Det är ett lagkrav i PTSFS att alltid köra QRP
B) Lägre effekt minskar störningar, ökar säkerhet (RF-exponering), sparar pengar och är rättvist mot andra
C) Hög effekt förstör antenner snabbt
D) Det finns inga fördelar – kör alltid maxeffekt för bästa signal

7.6 Tillåtet innehåll – Vad får vi prata om?

Amatörradio är ett tekniskt och vetenskapligt privilegium – inte en kommersiell radio- eller TV-kanal. Vi får våra frekvenser gratis för att experimentera och lära, inte för att göra affärer eller sprida propaganda. Grundprincipen är icke-kommersiell trafik med tekniskt fokus.

Analogin: Den tekniska hobbyklubben

Tänk dig amatörradio som en teknisk hobbyklubb – som en dataklubb eller modellflygklubb. Medlemmarna pratar om sitt intresse, delar erfarenheter och hjälper varandra. Man umgås och har trevligt. Men klubben används inte för affärer eller politik. Samma sak gäller på luften.

Vad är tillåtet?

Kategori	Vad som är OK
Tekniska samtal	Radioutrustning, byggen, felsökning, propagationsrapporter, antenntips, nya digitala modes. Kärnan i amatörradio!
Personliga samtal	Familj, väder, natur, resor, andra hobbies. Normalt vardagsprat är helt OK.
Nödkommunikation	Akuta nödsituationer, katastrofer, vidarebefordra nödmeddelanden. Vid nöd har du förtur framför all annan trafik!
Tävlingar och diplom	Contests, DX-jakt, QSL-samlande, diplom (DXCC, IOTA). En stor del av hobbyn!
Utbildning	Träna nya operatörer (under tillsyn), demonstrationer, skolstationer, on-air-kurser.
Experiment	Ny utrustning, propagationsstudier, satellit, EME (moonbounce), nya digitala modes.

Bra QSO – Tekniskt utbyte

SM5ABC: "Körde FT8 på 20m igår kväll – fick Australien med 50W till min dipol!"

SM3XYZ: "Inte illa! Hur hög har du dipolen?"

SM5ABC: "12 meter, mellan två tallar. Funderar på en vertikal för 40m – har du provat?"

Tekniskt samtal, erfarenhetsutbyte, vänlig ton – perfekt amatörradio!

Vad är förbjudet?

Kategori	Förbjudet	Varför
Kommersiell verksamhet	Sälja varor/tjänster, reklam, affärsförhandlingar	Amatörradio är icke-kommersiellt. Kommersiella aktörer betalar för sina frekvenser.
Politik och religion	Politisk propaganda, religiös missionering, hets mot folkgrupp	Radio ska förena. Amatörradio är internationellt – vi respekterar alla genom att inte debattera.
Musik och broadcast	Inspelad eller live musik, "DJ-verksamhet", rundradioliknande sändningar	Du är inte en radiostation. Musik kräver upphovsrättslicenser.
Kryptering	Hemliga koder, chiffer, dold mening. Undantag: Q-koder och RST är OK.	All amatörradiotrafik ska vara öppen och avlyssningsbar.
Olämpligt språk	Svordomar, obscent språk, våldsskildringar, trakasserier	Barn lyssnar. Radio når alla – håll god ton!
Störningar	Avsiktlig jamming, falska nödsignaler, andras anropssignal, dead carrier	Respektera andra. Störningar är allvarliga regelbrott.

Gråzoner – Var går gränsen?

Ämne	OK om…	Ej OK om…
Jobb	"Jag jobbar som elektriker" – berätta OK	"Ring mitt företag för offerter" – reklam förbjudet
Köp/sälj radio	"Funderar på att sälja min radio" – kort nämna OK	"Säljer X för Y kronor, ring nu!" – försäljningspitch förbjudet
Politik	"Intressant med nya EMC-regler" – neutrala fakta OK	"Rösta på [parti]!" – propaganda förbjudet
Nyheter	"Hörde om storm i norr" – neutralt OK	Långa nyhetssändningar eller åsiktspropaganda

Tumregeln – Passar det i en teknisk hobbyklubb?

Fråga dig: "Skulle jag säga detta på en teknisk hobbyklubb?" och "Försöker jag sälja eller övertyga om något?" Om svaret är osäkert – låt bli. Det är OK att vara personlig och vänlig, men håll dig till ämnen som passar en teknisk hobbyklubb.

Övningsfrågor – 7.6

Fråga 1

Grund 1. Får du spela inspelad musik i bakgrunden medan du pratar på amatörradio?
A) Ja, om musiken är lugn och inte stör samtalet
B) Ja, om du äger musiken
C) Nej, musik (inspelad eller live) är förbjuden på amatörradio
D) Ja, om du informerar den andra stationen

Fråga 2

Grund 2. Varför är kryptering av amatörradiotrafik förbjuden (med undantag för Q-koder och RST)?
A) Krypterad trafik stör mer
B) All amatörradiotrafik ska vara öppen och avlyssningsbar – transparens är ett grundkrav
C) Kryptering kräver dyrare utrustning och är orättvist
D) ITU har inte bestämt en gemensam krypteringsstandard

Fråga 3

Grund 3. Du driver ett VVS-företag. Vilket av följande är tillåtet på amatörradio?
A) "Ring 070-XXXXXX och beställ ROT-avdragsjobb!"
B) "Jag jobbar som rörmokare – har haft ett händelserikt jobb idag!"
C) "Vi söker montörer, hör av er på radion om ni vill jobba hos oss"
D) "Specialpris på värmepumpar den här veckan!"

Fråga 4

Prov 4. En operatör sänder ett långt "dead carrier" på en frekvens för att blockera en station han är osams med. Vilket regelbrott begår han?
A) Inget – det är tillåtet att sända carrier om man identifierar sig
B) Avsiktlig störning ("jamming") – ett allvarligt brott som kan leda till böter eller åtal
C) Enbart ett bandplansbrott som ger tillsägelse
D) Bara ett etikettbrott, inte ett regelbrott

Fråga 5

Prov 5. Är det tillåtet att via amatörradio förmedla ett meddelande åt en granne som saknar certifikat?
A) Ja, alltid – det är service till allmänheten
B) Ja, om grannen betalar dig
C) Nej – kommunikation åt tredje part (icke-amatörer) är förbjuden, utom vid nödsituationer
D) Ja, om meddelandet är kortare än 30 sekunder

7.7 Internationell trafik – Radio utomlands

Radiovågor känner inga gränser – och tack vare CEPT-avtalet kan du ta med radio på semester i Europa utan att ansöka om något extra. Ta med HAREC-certifikatet, använd rätt prefix och trafikera fritt i upp till 48 länder.

Analogin: Schengen för radioamatörer

Före CEPT: Ansök om tillstånd i varje land, vänta veckor, betala avgifter, ibland ta nya prov. Många åkte på semester utan radio!

Efter CEPT T/R 61-02: Ta med HAREC-certifikatet, trafikera direkt i 48 länder, ingen ansökan, ingen avgift. Använd värdlandets prefix + din signal. Radio på alla semestrar!

CEPT T/R 61-02 – Vad krävs och hur länge gäller det?

✓ Giltigt HAREC-certifikat (kopia eller digitalt) · ✓ Värdlandets prefix före din signal · ✓ Följ värdlandets regler (frekvenser, effekt, bandplaner) · ✓ Upp till 3 månader per besök (kan variera)

För längre vistelse (>3 månader): Ansök om permanent tillstånd i värdlandet.

Identifiering utomlands – Värdlandets prefix + din signal

Värdland	Prefix	Din signal	Anropssignal utomlands
Norge	LA	SM5XYZ	LA/SM5XYZ
Danmark	OZ	SM5XYZ	OZ/SM5XYZ
Finland	OH	SM5XYZ	OH/SM5XYZ
Tyskland	DL	SM5XYZ	DL/SM5XYZ
Spanien	EA	SM5XYZ	EA/SM5XYZ
Frankrike	F	SM5XYZ	F/SM5XYZ
Storbritannien	G	SM5XYZ	G/SM5XYZ
Italien	I	SM5XYZ	I/SM5XYZ

Inte CEPT – Kräver separat tillstånd

USA – Reciprokt avtal via FCC (ansökan krävs). Thailand – Ansökan hos NBTC. Japan – Lokalt certifikat. Australien – Ansökan hos ACMA.

Kolla ALLTID hos SSA innan du trafikerar utanför Europa! Trafik utan tillstånd kan ge stora böter, beslag av utrustning eller i värsta fall fängelse.

Praktiska semesterscenarier

Scenario 1 – Sommarsemester i Norge (tillåtet)

SM5XYZ åker till Norge i 2 veckor. Ta med HAREC-certifikatet. I Norge: Använd signalen LA/SM5XYZ, följ norska regler. "CQ CQ CQ från LA/SM5XYZ, LA slash SM5XYZ anropar från Norge och lyssnar." Ingen ansökan, inget krångel!

Scenario 2 – Roadtrip genom Europa (tillåtet)

SM3DEF kör husbil: Sverige → Tyskland → Österrike → Italien → Frankrike. Byt prefix i varje land: DL/SM3DEF → OE/SM3DEF → I/SM3DEF → F/SM3DEF. Sök lokala repeatrar med RepeaterBook-appen. Träffa lokala amatörer och få tips om sevärdheter!

Scenario 3 – Thailand utan tillstånd (FÖRBJUDET!)

SM5GHI tänker: "CEPT gäller i Europa, funkar säkert i Thailand också!" och kör trafik med sin handhållna. Thailand är INTE CEPT-land! Myndigheterna (NBTC) kan beslagta utrustningen, utfärda stora böter eller i värsta fall fängelse. Kolla ALLTID innan du trafikerar utanför Europa!

Reciproka avtal – USA som exempel

Sverige ↔ USA – Reciprokt avtal via FCC

Alternativ 1 – Reciprocal permit (enklast): Ansök hos FCC, skicka HAREC-certifikat och blankett, betala avgift (~35 USD), giltighetstid 1 år. Signal: W5/SM5XYZ (W-nummer baserat på var i USA du befinner dig).

Alternativ 2 – Eget amerikanskt certifikat: Gör FCC-provet (även online). Får permanent signal (t.ex. W5ABC). Populärt bland tävlingsamatörer.

USA:s W-distrikt: W1 = New England · W4 = Sydöstra USA / Florida · W5 = Texas · W6 = Kalifornien · W7 = Nordväst

Speciella tillägg – /MM och /AM

Tillägg	Betydelse	Regler
/MM	Maritime Mobile – trafikerar från fartyg på internationellt vatten	Följ hemlandets regler. Populärt bland seglare!
/AM	Aeronautic Mobile – från flygplan	Kräver tillstånd från flygbolaget. Extremt ovanligt.

Övningsfrågor – 7.7

Fråga 1

Grund 1. Vad innebär CEPT T/R 61-02 för dig som svensk radioamatör på semester i Europa?
A) Du måste ansöka om tillstånd i varje land minst 3 månader i förväg
B) Du får trafikera i 48 CEPT-länder med ditt HAREC-certifikat utan separat tillstånd, upp till 3 månader
C) Du måste betala avgift till varje lands telekommunikationsmyndighet
D) Du får bara använda handhållna radioapparater utomlands

Fråga 2

Grund 2. SM7ABC är på semester i Italien och vill trafikera. Vilken anropssignal ska han använda?
A) SM7ABC – den svenska signalen gäller automatiskt
B) IT/SM7ABC
C) I/SM7ABC
D) EU/SM7ABC

Fråga 3

Grund 3. Är USA ett CEPT-land, och hur kan en svensk radioamatör trafikera lagligt där?
A) Ja, USA är CEPT-land – HAREC-certifikatet gäller automatiskt
B) Nej, men Sverige har reciprokt avtal – ansök om FCC reciprocal permit eller ta ett amerikanskt certifikat
C) Nej, det är omöjligt för svenska amatörer att trafikera lagligt i USA
D) Ja, USA accepterar alla europeiska certifikat utan ansökan

Fråga 4

Prov 4. Vad betyder tillägget /MM efter en anropssignal?
A) Mobil i bil – inga särskilda regler
B) Maritime Mobile – stationen trafikerar från fartyg på internationellt vatten
C) Multi-Mode – stationen kör flera trafiksätt simultant
D) Master Mode – stationen är repeateroperatör

Fråga 5

Prov 5. SM4DEF åker till Thailand och vill använda sin handhållna radio. Han tror CEPT täcker resan. Vad stämmer?
A) Inget problem – CEPT gäller globalt
B) Thailand är inte CEPT-land. Han måste ansöka om tillstånd hos NBTC i förväg, eller avstå från att sända
C) Han kan trafikera om han bara lyssnar och inte anropar
D) Han kan sända men måste använda ett thai-prefix

7.8 Övriga bestämmelser – Loggbok, QSL och repeatrar

Utöver de stora reglerna finns praktiska bestämmelser och traditioner du bör känna till. Loggboken dokumenterar din verksamhet, QSL-kortet bekräftar kontakter och repeatrarna gör det möjligt för handhållna radioapparater att täcka stora avstånd.

Analogin: Loggboken som resedagbok

I en resedagbok skriver du datum, var du var, vad du gjorde och vem du träffade. I radiologgboken skriver du datum och tid (UTC), frekvens, trafiksätt, anropssignal och signalrapporter. Minnen bevaras, kontakter bevisas för diplom och felsökning underlättas.

Är loggbok obligatorisk i Sverige?

Lagligt: Nej – det finns inget krav i PTSFS för personlig trafik.

Men: Starkt rekommenderat av SSA. Obligatoriskt för tävlingar och diplom (DXCC, IOTA). Hjälper vid störningsklagomål. I USA är loggbok obligatorisk.

Vad ska loggas?

Fält	Vad det betyder	Exempel
Datum	När kontakten gjordes	2025-02-07
Tid (UTC)	Alltid UTC – inte lokal tid!	14:35 UTC
Frekvens / Band	Frekvens i kHz eller MHz och band	14250 kHz / 20m
Mode	Trafiksätt	SSB, CW, FT8, FM
Anropssignal	Vem du kontaktade	DL3ABC, W5XYZ
RST sänt / mottaget	Signalrapport i båda riktningarna	59 / 57 · 599 / 579 (CW)
Namn och QTH	Operatörens namn och plats/locator	Hans, Berlin, JO62
Anteckningar	Intressant info	"Första ZL!" · "QRP 5W"

QSL-kort – "Vykort" från radiotrafik

Q-koden QSL = "Kan du bekräfta mottagningen?" Ett QSL-kort är ett vykort som bekräftar en specifik kontakt – med anropssignal, datum/tid (UTC), frekvens, mode och RST-rapport. Används för att bevisa kontakter för diplom (DXCC, IOTA) och som vänskaplig gest.

Metod	Hur det funkar	Fördelar / Nackdelar
Direkt (Direct)	Posta till operatören – adress från QRZ.com	✓ Snabbast (1–2 veckor) · ✓ Säkrast · ✗ Dyrt porto
Via byrå (Bureau)	Via SSA:s QSL-byrå i bulk till andra länders byråer	✓ Billigast (ingår i SSA-medlemskap) · ✗ Långsamt (6–24 månader!)
Elektroniskt (eQSL / LoTW)	Ladda upp logg – automatiska bekräftelser	✓ Omedelbart · ✓ Gratis · ✓ Gäller för diplom · ✗ Inte lika "äkta"

Repeatrar – Automatstationer som förlänger räckvidden

En repeater är en automatisk station som tar emot på en frekvens (ingångsfrekvens) och sänder ut på en annan (utgångsfrekvens). Den sitter högt – på torn, berg eller höghus – och kan täcka ett område på 50–100 km radie med bara 10–50W effekt.

Hur fungerar en repeater? – 2m-band exempel

Utgångsfrekvens (du lyssnar): 145.700 MHz · Ingångsfrekvens (du sänder): 145.100 MHz · Shift: −600 kHz · CTCSS-ton: t.ex. 123,0 Hz

Ställ in radion på 145.700, aktivera shift −600 kHz, ställ in CTCSS-ton, tryck PTT. Repeatern svarar med ett ID-pip. Alla i täckningsområdet hör dig direkt!

Parameter	2m-band	70cm-band
Utgångsfrekvens (lyssna)	Typiskt 145.xxx MHz	Typiskt 438.xxx MHz
Shift (skillnad)	−600 kHz	−7,6 MHz
CTCSS-ton	Varierar per repeater	Varierar per repeater

Repeater-etikette – Regler och artighet

1. Identifiera korrekt – "SM5XYZ via SK7RR" vid start, slut och var 10:e minut.

2. Var kortfattad – Repeatrar är för alla. Håll QSO till 3–5 minuter. Gör pauser så andra kan bryta in.

3. Nödtrafik prioriteras alltid – Hör du "MAYDAY" eller "NÖDTRAFIK" → stäng av omedelbart. Alla andra QSO avbryts.

4. Testa kort – "SM5XYZ test via SK7RR." Inget svar från repeatern? Du är utanför täckning.

5. Använd CTCSS-ton – Förhindrar att andra signaler råkar öppna repeatern.

Hitta repeatrar i ditt område

SSA:s repeaterlistor på ssa.se – alla svenska repeatrar med frekvens, shift och CTCSS-ton. RepeaterBook (app och webb, repeaterbook.com) – världsomspännande databas med GPS-sökning. Lokal radioklubb – känner till lokala repeatrar och hjälper gärna nya amatörer!

Övningsfrågor – 7.8

Fråga 1

Grund 1. Är det obligatoriskt att föra loggbok i Sverige för personlig amatörradiotrafik?
A) Ja, PTS kräver att alla amatörer loggar
B) Nej, inget lagkrav i PTSFS – men starkt rekommenderat och obligatoriskt för tävlingar och diplom
C) Ja, men bara för stationer över 100W
D) Nej, och det finns heller inga fördelar med att logga

Fråga 2

Grund 2. Vad är ett QSL-kort och varför skickar radioamatörer dem?
A) En faktura för tjänster utförda via radio
B) Ett vykort som bekräftar en specifik radiokontakt – används för att bevisa kontakter för diplom och som vänskaplig gest
C) En licensblankett som skickas till PTS efter varje QSO
D) En teknisk rapport om utrustningens prestanda

Fråga 3

Grund 3. Vad innebär "shift" på en 2m-repeater, och varför finns den?
A) Repeatern skiftar automatiskt mellan CW och SSB
B) Frekvensskillnaden (−600 kHz) mellan repeaterns ingång (du sänder) och utgång (repeatern sänder) – möjliggör simultan sändning och mottagning
C) En tidsfördröjning för bättre ljudkvalitet
D) En automatisk volymjustering

Fråga 4

Prov 4. Du och en vän har ett intressant QSO via en lokal repeater och planerar att prata i ytterligare 30 minuter. Vad är bäst?
A) Fortsätt på repeatern – inga tidsgränser finns
B) Flytta till en simplex-frekvens (direkt, utan repeater) så att repeatern är fri för andra
C) Avsluta QSO:t – repeatrar tillåter inte QSO längre än 15 min
D) Minska effekten till minimum och fortsätt

Fråga 5

Prov 5. Vilken QSL-metod är snabbast och vilken är billigast för vanliga vardagsQSO?
A) Direkt (posta) är snabbast; via SSA:s byrå är billigast
B) Elektroniskt (eQSL/LoTW) är snabbast; via SSA:s byrå är billigast
C) Via SSA:s byrå är snabbast; direkt (posta) är billigast
D) Elektroniskt är snabbast och billigast i alla situationer

Facit – 7.0 Varför regler?

Fråga 1

Grund 1. Vilket av följande är ett av de fem huvudsyftena med reglerna för amatörradio?

Svar: B) Att undvika störningar mellan användare av radiospektrumet

Reglerna syftar till att fördela radiospektrumet rättvist, undvika störningar, skydda nödkommunikation, möjliggöra internationell samverkan och säkerställa att operatörer har tillräcklig kunskap.

Fråga 2

Grund 2. Vilken historisk händelse år 1912 ledde till att de första internationella reglerna för radiotrafik utarbetades?

Svar: B) Titanics förlisning och problem med nödkommunikation

Titanics förlisning 1912 avslöjade brister i nödkommunikationen — närliggande fartyg missade nödsignalerna. Detta ledde till internationella regler om lyssnarplikt, nödfrekvenser och operatörskompetens.

Fråga 3

Grund 3. Vad är den första åtgärden PTS normalt vidtar när en radioamatör bryter mot reglerna?

Svar: C) En tillsägelse ges och händelsen dokumenteras

PTS följer en eskalerande modell: först tillsägelse, sedan varning, föreläggande och i allvarliga fall indragning av certifikat eller åtal. De flesta fall löses redan vid första tillsägelsen.

Fråga 4

Prov 4. Varför är det extra allvarligt att avsiktligt störa ("jamma") amatörradiotrafik jämfört med att av misstag sända på fel frekvens?

Svar: B) Avsiktlig störning kan leda till böter eller åtal, medan oavsiktliga misstag normalt leder till tillsägelse

Avsiktlig störning (jamming) bryter mot Lagen om elektronisk kommunikation och kan leda till böter eller fängelse. Oavsiktliga misstag hanteras normalt pedagogiskt med tillsägelse, eftersom uppsåt är en avgörande faktor i bedömningen.

Fråga 5

Prov 5. En radioamatör anser att ett visst regelverk är onödigt och väljer att ignorera det. Förutom de personliga konsekvenserna, vad riskerar hobbyn som helhet?

Svar: B) Att frekvensband kan förloras till kommersiella aktörer och att myndigheterna blir mer restriktiva

Amatörradiobanden är inte garanterade för evigt. Vid WRC-konferenser (World Radiocommunication Conference) omfördelas spektrum regelbundet. Om amatörer visar bristande disciplin riskerar vi att förlora band till kommersiella aktörer (t.ex. mobiloperatörer) som är villiga att betala för spektrumet.

Facit – 7.1 Organisationer och regelverk

Fråga 1

Grund 1. Vad är ITU och vilken roll spelar organisationen för amatörradio?

Svar: B) FN:s specialorgan för telekommunikation som fördelar radiofrekvenser globalt och sätter grundregler

ITU (International Telecommunication Union) är FN:s äldsta specialorgan. Det fördelar frekvensband globalt via Radio Regulations, definierar amatörradiotjänsten (Artikel 1.56) och delar världen i tre regioner med delvis olika bandtilldelning.

Fråga 2

Grund 2. I vilken ITU-region ligger Sverige?

Svar: C) Region 1

Region 1 omfattar Europa, Afrika, Mellanöstern och det forna Sovjetunionen. Region 2 är Nord- och Sydamerika, Region 3 är Asien och Stillahavsområdet.

Fråga 3

Grund 3. Vad innebär CEPT-rekommendationen T/R 61-01 (HAREC) för en svensk radioamatör?

Svar: B) Att det svenska HAREC-certifikatet är giltigt i alla 48 CEPT-länder

HAREC (Harmonised Amateur Radio Examination Certificate) standardiserar kunskapskraven i Europa. Ett svenskt HAREC-certifikat ger ömsesidigt erkännande i alla deltagande CEPT-länder, utan behov av nytt prov.

Fråga 4

Prov 4. Vad är den viktigaste skillnaden mellan PTS och SSA när det gäller amatörradio i Sverige?

Svar: B) PTS är statlig myndighet (regler, certifikat, tillsyn) medan SSA är frivillig organisation (prov, utbildning, tjänster)

PTS (Post- och telestyrelsen) ansvarar för lagar (PTSFS), utfärdande av certifikat och tillsyn. SSA (Föreningen Sveriges Sändareamatörer) genomför certifikatsprov på PTS uppdrag, driver utbildning, QSL-byrå och intressebevakning.

Fråga 5

Prov 5. IARU:s bandplan anger att CW ska vara i segmentet 14000–14070 kHz på 20m-bandet. Är detta ett lagkrav i Sverige?

Svar: B) Nej, det är en frivillig rekommendation från IARU – starkt rekommenderat men inte lagstadgat i Sverige

IARU:s bandplan är en gentleman's agreement för god ordning. Den är inte inskriven i PTSFS. Däremot förväntas alla amatörer följa den — att bryta mot bandplanen skapar QRM och ilska, även om det inte är olagligt.

Facit – 7.2 Certifikat och tillstånd

Fråga 1

Grund 1. Vad innebär att amatörradio i Sverige är "undantagen från tillståndsplikt"?

Svar: B) Du behöver certifikat men inte ansöka om tillstånd för varje enskild radio

Sedan 2004 gäller undantag från tillståndsplikt i Sverige. Du behöver ett giltigt HAREC-certifikat (kompetensbevis) men behöver inte ansöka om individuellt sändningstillstånd. Reglerna i PTSFS gäller automatiskt.

Fråga 2

Grund 2. Hur länge gäller ett HAREC-certifikat i Sverige?

Svar: C) Livstid – ingen förnyelse krävs

Ett svenskt HAREC-certifikat gäller på livstid. Det finns ingen förnyelseplikt — certifikatet kan dock dras in av PTS vid allvarliga regelbrott.

Fråga 3

Grund 3. Vad gäller om en person utan certifikat vill använda din amatörradio?

Svar: B) Det är tillåtet om du är fysiskt närvarande, använder din anropssignal och övervakar sändningen

En ocertifierad person får använda din radio under direkt tillsyn: du måste vara fysiskt närvarande, din anropssignal ska användas och du har fullt ansvar för allt som sänds.

Fråga 4

Prov 4. Vilka trafiksätt och effekter tillåter ett HAREC-certifikat på HF-banden (med undantag för 60m och 6m)?

Svar: B) Alla trafiksätt inklusive digitala modes med max 1000W PEP

HAREC ger tillgång till alla amatörband och alla trafiksätt (CW, SSB, FM, AM, digitala modes). Maxeffekt på de flesta HF-band är 1000 W PEP. Undantag: 60 m (15 W EIRP) och 6 m (200 W PEP).

Fråga 5

Prov 5. Du åker på semester utomlands och lämnar din radiostation hemma. Din granne, som saknar certifikat, erbjuder sig att "paska" stationen åt dig via fjärrstyrning. Vad gäller?

Svar: C) Det är förbjudet – fjärrstyrning räknas inte som direkt tillsyn; grannen saknar certifikat och har inte rätt att sända

Direkt tillsyn kräver fysisk närvaro. Fjärrstyrning via internet uppfyller inte kravet på tillsyn av en ocertifierad person. Grannen saknar dessutom egen behörighet att sända, oavsett vilken anropssignal som används.

Facit – 7.3 Anropssignaler och identifiering

Fråga 1

Grund 1. Hur är en svensk personlig anropssignal uppbyggd? Ge ett korrekt format.

Svar: A) Prefix (2 bokstäver) + siffra (0–7) + suffix (2–3 bokstäver), t.ex. SM5XYZ

Svensk anropssignal: SM (eller SA, SB, etc.) + siffra 0–7 (geografiskt område) + 2–3 bokstäver (individuellt suffix). Exempel: SM5XYZ, SA7ABC.

Fråga 2

Grund 2. Vilket geografiskt område representerar siffran 4 i anropssignalen SM4ABC?

D) Mellersta Sverige – Örebro, Värmland och Dalarna

Siffran i anropssignalen anger geografiskt distrikt baserat på folkbokföringsadress: 0 = Stockholm, 1 = Gotland, 2 = Västerbotten & Norrbotten, 3 = Gävleborg, Jämtland & Västernorrland, 4 = Örebro, Värmland & Dalarna, 5 = Östergötland, Södermanland, Västmanland & Uppsala, 6 = Västra Götaland & Halland, 7 = Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronoberg & Jönköping.

Fråga 3

Grund 3. Hur ofta måste du identifiera din station under ett pågående långt QSO?

Svar: B) Minst var 10:e minut under pågående sändning

Enligt PTSFS ska anropssignalen sändas i början och slutet av varje sändning, samt minst var 10:e minut under pågående kontakt. Detta gäller oavsett trafiksätt.

Fråga 4

Prov 4. Vilken anropssignal används normalt av en automatisk repeaterstation i Sverige?

Svar: C) SE-prefix (automatisk station)

Automatiska stationer (repeatrar, fyrar, digipeatrar) tilldelas SE-prefix i Sverige (t.ex. SE0RKA). SM-prefix används för personliga signaler, SK-prefix för klubbstationer.

Fråga 5

Prov 5. Du provkör din nya antenn och sänder ett testsignal. Vilket av följande är korrekt?

Svar: B) "SM5XYZ testar" – du måste alltid identifiera, även vid test och tuning

All sändning kräver identifiering med anropssignal — inga undantag för testsändningar, tuning eller korta sändningar. Även ett kort bärtest kräver att du anger din anropssignal.

Facit – 7.4 Frekvensband och bandplaner

Fråga 1

Grund 1. Vilket HF-band kallas "DX-bandet" och är bäst för världsomspännande kontakter under dagtid?

Svar: C) 20m (14 MHz)

20m-bandet (14,000–14,350 MHz) kallas "DX-bandet" och är det mest pålitliga HF-bandet för världsomspännande kontakter, särskilt dagtid. Det fungerar under både hög och låg solaktivitet.

Fråga 2

Grund 2. Vad kallas 30m-, 17m- och 12m-banden gemensamt, och vilken viktig regel gäller för dem?

Svar: B) WARC-band – inga tävlingar tillåtna (30m: ej SSB)

WARC-banden (tilldelade vid World Administrative Radio Conference 1979) är 30 m, 17 m och 12 m. Tävlingstrafik är inte tillåten på dessa band. 30 m-bandet (10,1–10,15 MHz) är dessutom smalt och begränsat till CW och digitalt (ingen SSB).

Fråga 3

Grund 3. Vad är SSB-anropsfrekvensen för 2m-bandet (VHF)?

Svar: B) 144.300 MHz

144,300 MHz är den internationella SSB-anropsfrekvensen på 2 m. Efter att kontakt etablerats bör man flytta till en annan frekvens (QSY) för att hålla anropsfrekvensen fri.

Fråga 4

Prov 4. En sällsynt DX-station sänder i DX-window på 14197 kHz och säger "Listening 14225." Hur ska du som europeisk station agera?

Svar: B) Lyssna på 14197 kHz men anropa på 14225 kHz

DX-stationen kör split — sänder på en frekvens (14197) och lyssnar på en annan (14225). Du ska lyssna på DX-stationens sändfrekvens men anropa på den angivna lyssningsfrekvensen. Sänder du på DX-stationens frekvens skapar du QRM.

Fråga 5

Prov 5. IARU:s bandplan anger att CW ska vara i 14000–14070 kHz på 20m. Är detta ett lagkrav i Sverige, och vad händer om du sänder SSB i det segmentet?

Svar: B) Det är en frivillig rekommendation – du bryter mot god amatörpraxis men inte mot PTSFS, dock troligen arga reaktioner från CW-operatörer

IARU:s bandplan är inte lagstadgad i svenska PTSFS. Att sända SSB i CW-segmentet är inte olagligt men bryter mot god amatörpraxis och skapar störningar för CW-operatörer. Du kan förvänta dig kritik och förlorar respekt i amatörkretsar.

Facit – 7.5 Effektbegränsningar

Fråga 1

Grund 1. Vilken maximal uteffekt tillåts med HAREC-certifikat på de flesta amatörband i Sverige?

Svar: C) 1000W PEP

Med HAREC-certifikat är maximal uteffekt 1000 W PEP på de flesta HF- och VHF/UHF-band. Undantag: 60 m (15 W EIRP) och 6 m (200 W PEP).

Fråga 2

Grund 2. Vilket effektmått gäller för 60m-bandet och vad inkluderar det?

Svar: C) 15W EIRP – inkluderar antennvinst och kabelförluster

60 m-bandet (5 MHz) har en gräns på 15 W EIRP (Equivalent Isotropically Radiated Power). EIRP inkluderar sändareffekt minus kabelförluster plus antennvinst — hela systemet räknas, inte bara sändarens uteffekt.

Fråga 3

Räkna 3. Du sänder på 60m med 10W, kabeln har 1 dB förlust och antennen har +3 dBi vinst. Vad är EIRP och är du inom gränsen på 15W?

Svar: B) EIRP ≈ 15,8W – över gränsen på 15W EIRP

Sändareffekt: 10 W = 10 dBW
Kabelförlust: −1 dB
Antennvinst: +3 dBi
EIRP (dB) = 10 − 1 + 3 = 12 dBW
EIRP (W) = 10^(12/10) = 15,8 W
Över gränsen på 15 W EIRP — sänk effekten till ~9,5 W.

Fråga 4

Prov 4. Vilken maximal effekt gäller för 6m-bandet (50–52 MHz) i Sverige?

Svar: C) 200W PEP

6 m-bandet (50–52 MHz) har en begränsning till 200 W PEP i Sverige. Bandet delas med andra tjänster (sekundärstatus) och kräver därför lägre effekt än övriga HF-band.

Fråga 5

Prov 5. Varför rekommenderas lägsta möjliga effekt, även om du lagligen får använda 1000W?

Svar: B) Lägre effekt minskar störningar, ökar säkerhet (RF-exponering), sparar pengar och är rättvist mot andra

Principen om lägsta nödvändiga effekt (minimum power principle) är en grundpelare i amatörradio. Fördelar: minskat QRM (störningar), minskad RF-exponering för familj och grannar, lägre elkostnad och rättvisa mot andra operatörer på bandet.

Facit – 7.6 Tillåten och förbjuden trafik

Fråga 1

Grund 1. Får du spela inspelad musik i bakgrunden medan du pratar på amatörradio?

Svar: C) Nej, musik (inspelad eller live) är förbjuden på amatörradio

Amatörradio är avsedd för teknisk kommunikation, inte underhållning. Musik (inspelad eller live) är förbjuden enligt ITU Radio Regulations. Undantaget är nödkommunikation där allt som behövs för att rädda liv är tillåtet.

Fråga 2

Grund 2. Varför är kryptering av amatörradiotrafik förbjuden (med undantag för Q-koder och RST)?

Svar: B) All amatörradiotrafik ska vara öppen och avlyssningsbar – transparens är ett grundkrav

Transparensprincipen är fundamental: alla ska kunna avlyssna och förstå trafiken. Detta möjliggör myndighetstillsyn, förhindrar missbruk och säkerställer att amatörradio används för sitt syfte. Standardförkortningar (Q-koder, RST) är inte kryptering.

Fråga 3

Grund 3. Du driver ett VVS-företag. Vilket av följande är tillåtet på amatörradio?

Svar: B) "Jag jobbar som rörmokare – har haft ett händelserikt jobb idag!"

Du får prata om ditt yrke som samtalsämne. Förbjudet är att använda amatörradio för kommersiella syften: marknadsföra tjänster, ta emot beställningar eller rekrytera. Gränsen går vid ekonomisk vinning.

Fråga 4

Prov 4. En operatör sänder ett långt "dead carrier" på en frekvens för att blockera en station han är osams med. Vilket regelbrott begår han?

Svar: B) Avsiktlig störning ("jamming") – ett allvarligt brott som kan leda till böter eller åtal

Avsiktlig störning (jamming) är ett brott mot Lagen om elektronisk kommunikation. Det inkluderar: sändning av bärvåg utan identifiering, avsiktlig blockering och obehörig användning av frekvens. Konsekvenser: böter, åtal, indragning av certifikat.

Fråga 5

Prov 5. Är det tillåtet att via amatörradio förmedla ett meddelande åt en granne som saknar certifikat?

Svar: C) Nej – kommunikation åt tredje part (icke-amatörer) är förbjuden, utom vid nödsituationer

Tredjepartstrafik — att förmedla meddelanden åt icke-amatörer — är förbjuden i de flesta länder, inklusive Sverige. Enda undantaget är nödsituationer där liv, hälsa eller egendom är i fara. Då gäller inga begränsningar.

Facit – 7.7 Internationell trafik

Fråga 1

Grund 1. Vad innebär CEPT T/R 61-02 för dig som svensk radioamatör på semester i Europa?

Svar: B) Du får trafikera i 48 CEPT-länder med ditt HAREC-certifikat utan separat tillstånd, upp till 3 månader

CEPT T/R 61-02 ger tillfällig besöksrätt i alla 48 CEPT-länder. Du behöver bara medföra ditt HAREC-certifikat och följa värdlandets regler (frekvenser, effekt). Gäller normalt upp till 3 månader per besök.

Fråga 2

Grund 2. SM7ABC är på semester i Italien och vill trafikera. Vilken anropssignal ska han använda?

Svar: C) I/SM7ABC

Vid besök i ett CEPT-land ska du använda värdlandets prefix följt av snedstreck och din helsignal. Italiens prefix är I, alltså: I/SM7ABC. (Obs: "IT" är inte korrekt — det nationella prefixet för Italien är "I").

Fråga 3

Grund 3. Är USA ett CEPT-land, och hur kan en svensk radioamatör trafikera lagligt där?

Svar: B) Nej, men Sverige har reciprokt avtal – ansök om FCC reciprocal permit eller ta ett amerikanskt certifikat

USA är inte CEPT-medlem men accepterar CEPT-certifikat genom reciproka avtal. Du kan ansöka om FCC reciprocal permit eller ta ett amerikanskt prov (t.ex. Extra class). Utan tillstånd får du inte sända i USA.

Fråga 4

Prov 4. Vad betyder tillägget /MM efter en anropssignal?

Svar: B) Maritime Mobile – stationen trafikerar från fartyg på internationellt vatten

/MM = Maritime Mobile — operatören befinner sig på ett fartyg på internationellt vatten. Andra suffix: /M = mobil (bil), /P = portabel, /AM = Aeronautical Mobile (flygplan).

Fråga 5

Prov 5. SM4DEF åker till Thailand och vill använda sin handhållna radio. Han tror CEPT täcker resan. Vad stämmer?

Svar: B) Thailand är inte CEPT-land. Han måste ansöka om tillstånd hos NBTC i förväg, eller avstå från att sända

CEPT gäller inte globalt — det är en europeisk överenskommelse. Thailand ligger i ITU Region 3 och är inte CEPT-medlem. SM4DEF måste ansöka om tillfälligt tillstånd hos Thailands telemyndighet (NBTC) före resan. Att sända utan tillstånd är olagligt och kan leda till utrustningsbeslag och böter.

Facit – 7.8 Loggning och praktisk drift

Fråga 1

Grund 1. Är det obligatoriskt att föra loggbok i Sverige för personlig amatörradiotrafik?

Svar: B) Nej, inget lagkrav i PTSFS – men starkt rekommenderat och obligatoriskt för tävlingar och diplom

PTSFS kräver inte loggbok för personlig trafik. Däremot är loggning starkt rekommenderat för diplomansökningar (DXCC etc.), EMC-utredningar och tävlingar där det är obligatoriskt.

Fråga 2

Grund 2. Vad är ett QSL-kort och varför skickar radioamatörer dem?

Svar: B) Ett vykort som bekräftar en specifik radiokontakt – används för att bevisa kontakter för diplom och som vänskaplig gest

QSL-kort innehåller uppgifter om kontakten: datum, tid (UTC), frekvens, trafiksätt och rapporter. Används för diplomansökningar och som vänskaplig tradition.

Fråga 3

Grund 3. Vad innebär "shift" på en 2m-repeater, och varför finns den?

Svar: B) Frekvensskillnaden (−600 kHz) mellan repeaterns ingång (du sänder) och utgång (repeatern sänder) – möjliggör simultan sändning och mottagning

Shift (−600 kHz på 2 m) separerar repeaterns mottagningsfrekvens från sändningsfrekvensen så att repeatern kan ta emot och sända samtidigt utan att störa sig själv (desensning).

Fråga 4

Prov 4. Du och en vän har ett intressant QSO via en lokal repeater och planerar att prata i ytterligare 30 minuter. Vad är bäst?

Svar: B) Flytta till en simplex-frekvens (direkt, utan repeater) så att repeatern är fri för andra

Repeatrar är en gemensam resurs. Långa QSO blockerar repeatern för andra som kanske behöver den (t.ex. nöd- eller mobiltrafik). Om ni har direkt kontakt: QSY till simplex (t.ex. 145,500 MHz eller annan ledig frekvens).

Fråga 5

Prov 5. Vilken QSL-metod är snabbast och vilken är billigast för vanliga vardags-QSO?

Svar: B) Elektroniskt (eQSL/LoTW) är snabbast; via SSA:s byrå är billigast

Elektroniskt (eQSL, Logbook of The World) ger bekräftelse inom minuter. SSA:s QSL-byrå är billigast (ingår i medlemskap) men tar veckor till månader. Direkt post är snabb men dyr (porto + SASE).

Kapitel 8

Trafikmetoder

Att ha en radiolicens är en sak. Att faktiskt kommunicera effektivt, professionellt och med respekt för andra — det är en konst som kräver träning och kunskap. Radioamatörer världen över följer gemensamma trafikmetoder som vuxit fram under mer än hundra år.

Q-koder, fonetiska alfabetet, RST-systemet och procedurerna för anrop är alla delar av ett internationellt "gemensamt språk" som gör det möjligt för en radioamatör i Sverige att kommunicera med en kollega i Japan – utan att behöva tala samma modersmål.

Vad du lär dig i kapitel 8

Avsnitt	Innehåll
8.1	Q-koder och förkortningar
8.2	Fonetiska alfabetet
8.3	RST-systemet
8.4	Anrop och QSO
8.5	Foni (taltrafik)
8.6	CW (telegrafi/morsekod)
8.7	Digitala trafiksätt
8.8	Nödtrafik

🎯 Viktigt för provet

Kapitel 8 är ett av de mest provtäta kapitlen. Nödtrafik-procedurer, Q-koder, RST-systemet och skillnaden LSB/USB förekommer nästan alltid. Lär dig MAYDAY-formatet utantill!

8.1 Q-koder och förkortningar

Föreställ dig att du ska kommunicera med någon som talar ett helt annat språk — kinesiska, arabiska, ryska. Hur gör du? Jo, ni behöver ett gemensamt "kodspråk" som båda förstår. Det är exakt vad Q-koder är: ett standardiserat internationellt kommunikationssystem som fungerar oavsett modersmål.

Q-koderna utvecklades på 1900-talet för telegrafi, där varje tecken tar tid att sända. Istället för att skriva "What is my exact frequency?" (29 tecken) skriver man bara "QRG?" — fyra tecken och nästan 90 % snabbare. Idag används de fortfarande, både på CW och foni.

💡 Restaurang-analogin

Tänk på Q-koder som en restaurangmeny där varje rätt har ett nummer. Servitören frågar "Vad vill ni ha?" (QRG?) och gästen svarar "Nummer 14 tack!" (QRG 14,200 MHz). Kort, tydligt och fungerar oavsett språk.

De 10 viktigaste Q-koderna

Börja med dessa — de är grunden för all amatörradiotrafik.

Q-kod	Som fråga	Som svar/påstående	Praktiskt exempel
QTH	Var är du?	Min position är…	"QTH Stockholm" = Jag är i Stockholm
QSL	Kan du bekräfta?	Jag bekräftar	"QSL?" = Hörde du mig? "QSL!" = Ja!
QRM	Störs du av andra?	Jag störs av andra stationer	"QRM5" = Mycket störd av andra
QRN	Har du atmosfäriskt brus?	Jag har atmosfäriska störningar	"QRN8" = Massa åska och brus
QRZ	Vem anropar mig?	Du anropas av…	"QRZ?" = Vem var det som svarade?
QRT	Ska jag sluta sända?	Jag stänger	"QRT" = Jag stänger nu, hej då!
QRV	Är du redo?	Jag är redo	"QRV?" = Kan du ta en kontakt nu?
QSY	Ska jag byta frekvens?	Byt till…	"QSY 14.250" = Flytta till 14,250 MHz
QSO	Kan du kommunicera?	Radiosamtal/kontakt	"Nice QSO! 73!"
QRP	Ska jag minska effekten?	Låg effekt (≤5 W)	"QRP 5W" = Jag kör bara 5 watt

🎯 Minnesregler

QRT = "Quit Right There" (sluta direkt)
QTH = "Que The Home" (var är hemma)
QSL = "Confirmation Sent Letter" (bekräftelse)
QSO = "Quiet Station Open" (prata med station)

Hur man använder Q-koder

Q-koder används som fråga (med frågetecken) eller som påstående (utan frågetecken). Här är tre praktiska exempel:

Exempel 1 — Q-kod som fråga

Du: "QRG?"
(= Vilken exakt frekvens sänder jag på?)

Motpart: "QRG 14.205"
(= Du sänder på 14,205 MHz)

Exempel 2 — Q-kod som påstående

Du: "QRM5 QRN3"
(= Jag störs mycket av andra stationer och lite atmosfäriskt brus)

Motpart: "QRO?"
(= Ska jag öka effekten?)

Du: "QRO QRO!"
(= Ja, öka effekten!)

Exempel 3 — Komplett kontakt med Q-koder

SM5XYZ: "CQ CQ CQ de SM5XYZ"
SM0ABC: [svarar]
SM5XYZ: "QRZ?" (Vem var det?)
SM0ABC: "SM0ABC SM0ABC"
SM5XYZ: "SM0ABC UR 59, QTH Uppsala, QSL?"
(Du är 5/9, jag är i Uppsala, bekräftar du?)
SM0ABC: "QSL QSL, UR 57, QTH Stockholm"

⚠️ Vanliga misstag med Q-koder

❌ FEL: "Jag är QRL" (meningslöst!)
✅ RÄTT: "QRL?" (= Är frekvensen upptagen?)

❌ FEL: "QRZ SM5XYZ" (QRZ är aldrig en sändning av din signal)
✅ RÄTT: Bara "QRZ?" (= Vem anropade MIG?)

❌ FEL: Blanda: "Jag har QTH i Stockholm"
✅ RÄTT: Antingen "QTH Stockholm" ELLER "Jag är i Stockholm"

💡 Pro-tips om Q-koder

På foni (tal) används Q-koder mest på HF (kortvåg). På VHF/UHF-repeatrar pratar man oftast vanlig svenska utan Q-koder!

Fullständig Q-kod-referens

Kod	Fråga	Svar / Påstående
QRG	Vilken är min exakta frekvens?	Din frekvens är…
QRH	Varierar min frekvens?	Din frekvens varierar
QRI	Hur är tonen i min signal?	Din ton är…
QRK	Hur är läsbarheten?	Läsbarheten är… (1–5)
QRL	Är frekvensen upptagen?	Frekvensen är upptagen
QRM	Blir du störd av andra?	Jag störs av andra stationer
QRN	Har du atmosfäriska störningar?	Jag har atmosfäriska störningar
QRO	Ska jag öka effekten?	Öka effekten
QRP	Ska jag minska effekten?	Minska effekten / Låg effekt (≤5 W)
QRS	Ska jag sända långsammare?	Sänd långsammare
QRT	Ska jag sluta sända?	Sluta sända / Jag stänger
QRV	Är du redo?	Jag är redo
QRX	När anropar du igen?	Vänta, jag återkommer
QRZ	Vem anropar mig?	Du anropas av…
QSB	Fädas min signal?	Din signal fädas
QSL	Kan du kvittera?	Jag kvitterar / QSL-kort
QSO	Kan du kommunicera?	Radiosamtal / kontakt
QSY	Ska jag byta frekvens?	Byt frekvens till…
QTH	Vilken är din position?	Min position är…
QTR	Vilken tid är det?	Klockan är…

Övriga viktiga förkortningar

Förutom Q-koderna används en lång rad andra standardförkortningar i amatörradiotrafik. Här är de viktigaste grupperade efter kategori.

Allmänna

Förkortning	Betydelse	Användning
CQ	"Seek you" — Allmänt anrop	"CQ CQ CQ de SM5XYZ" = Söker kontakt
DE	From / "Detta är"	"CQ DE SM5XYZ" = CQ från SM5XYZ
DX	Distance — Långdistans	"Working DX" = Kontakt med utländsk station
73	Best regards — Vänliga hälsningar	Används alltid vid avslut: "Thanks for QSO, 73!"
88	Love and kisses	Till YL (kvinnliga radioamatörer)

Personer

Förkortning	Betydelse	Förklaring
OM	"Old Man"	Manlig radioamatör (används även till unga!)
YL	"Young Lady"	Kvinnlig radioamatör
XYL	"Ex-Young Lady"	Gift mans fru (lite gammaldags men används)

Tekniska

Förkortning	Betydelse
RIG	Utrustning/radio (din transceiver)
ANT	Antenn
WX	Weather = Väder
PSE	Please = Var snäll / Tack
TNX / TKS	Thanks = Tack
UR	Your = Du/Din

CW-specifika (morsekod)

Förkortning	Betydelse
K	"Come" = Kom (över till dig)
SK	"End of contact" = Slut på kontakten
BK	"Break" = Avbrott (snabbt svar)
R	"Roger" = Mottaget / Förstått
HI	Skratt (ljudet av skratt i morse)

Övningsfrågor — 8.1

Fråga 1

Grund 1. Du hör en station på 14,205 MHz och vill veta om frekvensen är ledig innan du börjar sända. Vilken Q-kod använder du?

Fråga 2

Grund 2. Vad är skillnaden mellan QRM och QRN? Ge ett praktiskt exempel på när du skulle rapportera vardera.

Fråga 3

Prov 3. Du kallar CQ och hör ett svagt svar men hörde inte anropssignalen tydligt. Vilken Q-kod använder du, och vad är skillnaden mot att säga "QRZ SM5XYZ"?

Fråga 4

Grund 4. Vad betyder "73" och när används det? Vad kallas det om man säger "73s" (med s)?

Fråga 5

Prov 5. Förklara vad QSB betyder och hur du skulle rapportera det i en kontakt där signalstyrkan växlar mellan S5 och S9.

8.2 Fonetiska alfabetet

Har du någonsin försökt bokstavera ditt namn i telefon när det är dålig signal? Utan ett standardiserat system uppstår förvirring lätt — heter du Erik eller Derek? B som i Bertil eller D som i David? Det fonetiska alfabetet löser detta en gång för alla.

💡 Flygplats-analogin

Flygplatser har alltid tydliga koder: ARN (Stockholm-Arlanda), CPH (Köpenhamn). Ingen förvirring! Samma sak med fonetiska alfabetet — varje bokstav får ett unikt ord som inte kan missförstås. B och D låter lika? Inga problem: Bravo vs Delta!

ITU/NATO fonetiska alfabetet

Detta är den internationella standarden som används av flygplatser, militären, sjöfarten och radioamatörer över hela världen. Lär dig detta utantill!

Bokstav	Fonetiskt	Uttal	Kom ihåg
A	Alfa	AL-FA	Början på alfabetet
B	Bravo	BRA-VO	Applåder efter show!
C	Charlie	TSJAR-LI	Klassiskt namn
D	Delta	DELL-TA	Flodelta (geografi)
E	Echo	EK-O	Eko i bergen
F	Foxtrot	FÅKS-TRÅTT	Dans från 1900-talet
G	Golf	GÅLF	Sporten med hål
H	Hotel	HO-TELL	Bor på semester
I	India	IN-DI-A	Landet
J	Juliet	DJU-LI-ETT	Romeo och…
K	Kilo	KI-LO	1 000 gram
L	Lima	LI-MA	Huvudstad i Peru
M	Mike	MAJK	Kort för "microphone"

Bokstav	Fonetiskt	Uttal	Kom ihåg
N	November	NO-VEM-BER	Månad 11
O	Oscar	ÅSS-KAR	Filmpriser!
P	Papa	PA-PA	Pappa
Q	Quebec	KE-BECK	Kanadensisk provins
R	Romeo	RO-MI-O	…och Julia
S	Sierra	SI-ER-RA	Bergskedja
T	Tango	TANG-GO	Argentinsk dans
U	Uniform	JU-NI-FORM	Kläder (polis, militär)
V	Victor	VIK-TOR	Vinnare!
W	Whiskey	WISS-KI	Dryck från Skottland
X	X-ray	EKKS-REJ	Röntgen
Y	Yankee	JANG-KI	Amerikan
Z	Zulu	ZU-LU	Sydafrikanskt folk

Siffror — fonetiskt uttal

⚠️ Viktigt

Siffror uttalas ALLTID med internationell betoning, även när du pratar svenska! Detta undviker missförstånd — särskilt 9 (NAJ-NER, inte "nio").

Siffra	Uttal
0	ZE-RO
1	WAN
2	TU
3	TRI
4	FO-ER
5	FAJF
6	SIKS
7	SEV-EN (betoning på BÅDA stavelser)
8	EJT
9	NAJ-NER (INTE "nain"!)

Praktiska exempel

Exempel 1 — Bokstavera anropssignal SM5XYZ

"Sierra Mike Five X-ray Yankee Zulu"

Steg-för-steg:
1. Säg bokstaven — pausa kort — gå vidare
2. Betona första stavelsen i varje ord
3. Överdriva lite — tydligare är bättre!

❌ Dåligt: "smfivexyzeezee" (allt i ett svep)
✅ Bra: "Sierra — Mike — Five — X-ray — Yankee — Zulu"

Exempel 2 — När motparten inte hör

Motpart: "Station calling, say again your call?"
Du: "Sierra Mike Five X-ray Yankee Zulu"
Motpart: "SM5X...?"
Du: "Sierra Mike FIVE, X-RAY Yankee Zulu"
(Betona de delar som missades!)

⚠️ Vanliga misstag

❌ Använd INTE svenska improviserade ord: "S som i Sigurd"
✅ Använd ALLTID ITU-alfabetet: "Sierra"

❌ Fel uttal: "Djuliet" / "Nain-er" / "Kweebek"
✅ Rätt: "DJU-li-ett" / "NAJ-ner" / "KE-BECK"

Å, Ä, Ö bokstaveras: "Alfa-ring", "Alfa-umlaut", "Oscar-umlaut"

3-veckors träningsplan

Vecka	Mål	Övning
Vecka 1	Alfa – Mike (A–M)	Säg dem högt varje morgon. Bokstavera ditt namn och din gata.
Vecka 2	November – Zulu (N–Z)	Fortsätt öva A–M. Bokstavera vänners namn. Öva siffrorna 0–9.
Vecka 3	Hela alfabetet + anropssignal	Säg din anropssignal 10 gånger om dagen. Mål: under 3 sekunder utan att tänka! Bokstavera registreringsnummer på bilar.

💡 Proffstips

Bokstavera registreringsnummer på bilar du ser i trafiken:
ABC 123 → "Alfa Bravo Charlie, Wan Tu Tri"
XYZ 789 → "X-ray Yankee Zulu, Seven Eight Niner"

Efter 2–3 veckor daglig övning sitter det i ryggmärgen!

Övningsfrågor — 8.2

Fråga 1

Grund 1. Bokstavera anropssignalen SM7ABC fonetiskt, fullt utskriven med alla ord.

Fråga 2

Grund 2. Hur uttalas siffran 9 fonetiskt? Varför är det viktigt att inte säga "nio" eller "nain"?

Fråga 3

Prov 3. En ny radioamatör bokstaverar sin signal och säger: "S som i Sven, M som i Mats, noll, A som i Arne…". Vad är felet och hur borde det låta?

Fråga 4

Grund 4. Vilket fonetiskt ord används för bokstaven Q? Hur uttalas det korrekt?

Fråga 5

Prov 5. Du har anropssignalen SM5XYZ. Hur bokstaverar du den fonetiskt, och hur snabbt bör du kunna göra det utan att tveka?

8.3 RST-systemet

Efter att du etablerat kontakt vill du berätta hur bra du hör den andra stationen. Men hur beskriver man signalkvalitet på ett standardiserat sätt som fungerar över hela världen? Svaret är RST-systemet — ett tresiffrigt betygsystem för signalstyrka och läsbarhet.

💡 Betyg i skolan-analogin

RST är som att sätta betyg på en provräkning:

R (Readability): Kan du läsa texten? (handstilen) — 1 = kladdig, 5 = perfekt
S (Strength): Hur kraftigt trycker pennan? (signalstyrka) — 1 = knappt synligt, 9 = trycker igenom papperet!
T (Tone): Hur ren är ljudet? (endast CW) — 1 = skrapar, 9 = mjuk ren ton

🎯 Viktigt — Foni vs CW

FONI (tal): Använd bara RS — två siffror
Exempel: "Du är 59" = Läsbarhet 5, Styrka 9

CW (morsekod): Använd RST — tre siffror
Exempel: "UR RST 599" = Läsbarhet 5, Styrka 9, Ton 9

T (ton) har ingen mening på foni — din röst har ingen "ton" som en morsetelegraf!

R — Läsbarhet (Readability) 1–5

R	Officiell betydelse	I praktiken
R1	Oläsbar	Jag hör att du sänder men förstår ingenting. Bara brus.
R2	Knappt läsbar	Uppfattar enstaka ord. "Hej… SM5… Uppsala…". Mycket svårt.
R3	Läsbar med stor svårighet	Förstår det mesta men måste koncentrera mig hårt.
R4	Läsbar utan större svårighet	Hör dig bra. Lite fädning men inga egentliga problem.
R5	Perfekt läsbar	Kristallklart! Som att du står bredvid mig.

S — Signalstyrka (Strength) 1–9

S	Officiell betydelse	S-metern visar
S1	Knappt märkbar	Nålen knappt rör sig
S2	Mycket svag	S2
S3	Svag	Klar över bruset men svag
S4	Godtagbar	OK signal, fungerar men inte stark
S5	Ganska god	Bra signal, tydligt över bruset
S6	God signal	Mycket bra signal
S7	Ganska stark	Stark och tydlig
S8	Stark signal	Mycket stark, nästan max
S9	Extremt stark	Nålen i taket!

Över S9 — Decibel-skalan

Om signalen är starkare än S9 används decibel (dB) som tillägg:

Rapport	Betydelse
S9+10 dB	10 dB starkare än S9 — ungefär dubbelt så stark upplevd styrka
S9+20 dB	20 dB starkare — ungefär 4 gånger starkare
S9+30 dB	30 dB starkare — ungefär 8 gånger starkare
S9+40 dB	Extremt kraftfull signal — typiskt för grannstationer

Uttal — Rapport S9+20

"Du är fem-nio plus tjugo!"
(= R5, S9+20 dB — perfekt läsbarhet, mycket stark signal)

T — Ton (Tone) — Endast CW

Tonkvaliteten beskriver hur "ren" morsesignalen låter. En perfekt CW-signal låter som en ren sinuston. Idag har nästan alla moderna CW-sändare T9.

T	Betydelse
T1	Extremt rå växelströmston — knastrande och skrapande
T3	Rå ton, rektifierad men ofiltrerad — mycket brum
T5	Tydligt modulerad ton, hörbart brum men acceptabel
T7	Nästan ren ton, lätt brum i bakgrunden
T8	Nästan perfekt, knappt märkbart brum
T9	Perfekt ton — ren sinusvåg, som en stämgaffel

⚠️ Varning — Signalrapport-inflation

Ett vanligt problem: Alla ger "59" även när signalen är svag! Folk vill vara artiga, men det förstör systemets mening.

✅ "Du är 57" — sant och användbart
✅ "Du är 44" — ärlig rapport som hjälper
❌ "Du är 59" när signalen är S3 — meningslöst

En ärlig rapport är mer värdefull än en "snäll" rapport!

Exempel — RST i praktiken

Foni, stark lokal station: "Du är fem-nio här i Uppsala. Perfekt koppling!"
Foni, svag DX: "JA1ABC, you are four-three with QSB."
CW, perfekt signal: "UR RST 599 599"
Extrem grannstation: "Du är fem-nio plus trettio! Enorm signal!"

Övningsfrågor — 8.3

Fråga 1

Grund 1. Vad står R, S och T för i RST-systemet? Vilken del används INTE på foni?

Fråga 2

Grund 2. Du hör en station på 20m-bandet. Signalen är perfekt läsbar men ganska svag — S-metern visar S4. Vilken rapport ger du?

Fråga 3

Prov 3. En grannstation 2 km bort sänder på 40m-bandet. S-metern slår långt förbi S9. Hur rapporterar du detta och vad betyder det?

Fråga 4

Prov 4. Varför är det fel att alltid ge signalrapporten "59" oavsett hur signalen verkligen låter? Vad kallas detta fenomen?

Fråga 5

Prov 5. Du kör CW och hör en DX-station. Signalen fäder (QSB) mellan R3 och R5, och S-metern varierar mellan S5 och S7. Tonen är perfekt. Vilken RST-rapport ger du och hur motiverar du ditt val?

8.4 Anrop och QSO

Det viktigaste du kan göra innan du börjar sända är att lyssna. Varje frekvens är som ett bord i ett rum fullt av pågående samtal — och precis som i ett rum måste du kolla om bordet är ledigt innan du sätter dig.

💡 Samtalsbords-analogin

Tänk dig att du går in i ett rum fullt med pågående samtal vid olika bord:

❌ Dåligt: Ropa "HALLÅ!" utan att kolla om bordet är ledigt
✅ Bra: Stanna, lyssna om bordet är ledigt, fråga "Är det ledigt?", SEDAN sätt dig

På radio är frekvensen "bordet" — kolla alltid om det är ledigt!

Checklista innan du sänder

Steg	Åtgärd	Detaljer
1	LYSSNA i minst 30 sekunder	Är frekvensen upptagen? Pågår en kontakt? Är det en nätfrekvens eller DX pile-up?
2	FRÅGA om frekvensen är ledig	"Is this frequency in use?" / "Är frekvensen upptagen?" / "QRL?"
3	VÄNTA på svar	Vänta 5–10 sekunder. Om någon svarar "Yes" eller "QRL" → byt frekvens!
4	SÄND när frekvensen är fri	CQ-anrop (allmänt) eller riktat anrop till specifik station

⚠️ Varför detta är viktigt

Om du inte lyssnar först kan du störa pågående kontakter (QRM), förstöra någons viktiga DX-kontakt, bryta mot trafikreglerna och bli känd som en hänsynslös operatör i communityn.

"Lyssna först, sända sedan" är radioamatörens gyllene regel!

CQ-anrop — Allmänt anrop

Ett CQ-anrop betyder "jag söker kontakt med vem som helst". Det är det vanligaste sättet att initiera kontakt på HF-banden.

Exempel — CQ-anrop på engelska (HF/internationellt)

"CQ CQ CQ, this is Sierra Mike Five X-ray Yankee Zulu,
SM5XYZ calling CQ and standing by"

CQ CQ CQ = Allmänt anrop (säg tre gånger)
this is = "detta är"
Sierra Mike Five… = Din signal fonetiskt
SM5XYZ = Din signal normalt (efter fonetiskt)
calling CQ = Kallar CQ
standing by = Väntar på svar

Exempel — CQ-anrop på svenska

"CQ CQ CQ, här är SM5XYZ, Sierra Mike Fem X-ray Yankee Zulu,
kallar CQ och lyssnar"

På svenska säger man "här är" och "lyssnar" — samma struktur i övrigt.

Dos och don'ts — CQ-anrop

✅ GÖR	❌ UNDVIK
Säg din signal tydligt och långsamt	Sända "CQ CQ CQ…" i 5 minuter utan paus
Använd fonetiskt alfabet (särskilt första gången)	Prata för snabbt — speciellt din signal!
Säg "CQ" tre gånger	Glömma lyssna mellan anrop
Lyssna minst 10 sekunder mellan anrop	Säga din signal bara en gång
Upprepa 2–3 gånger, sedan lyssna längre	Hoppa direkt till "CQ" utan "QRL?" först

Svara på CQ

När du hör någon kalla CQ och vill svara gäller en enkel regel: säg motpartens signal FÖRST, sedan din egen.

Exempel — Svara på CQ

SM5XYZ kallar: "CQ CQ CQ this is SM5XYZ standing by"

Du svarar (SM0ABC):
"SM5XYZ, this is SM0ABC, Sierra Mike Zero Alfa Bravo Charlie, over"

SM5XYZ = Stationen du anropar (säg FÖRST!)
this is = "detta är"
SM0ABC = Din signal (normalt)
Sierra Mike Zero… = Din signal fonetiskt
over = Över till dig

💡 Viktigt när du svarar

• Säg MOTPARTENS signal FÖRST — så vet han att du svarar på HONOM
• Säg din signal fonetiskt — han kanske inte hörde dig perfekt
• Håll det kort — han vill veta VEM som svarar, inte din livshistoria (än!)

Riktat anrop — Kalla en specifik station

Exempel — Riktat anrop till SM0ABC

"SM0ABC SM0ABC, this is SM5XYZ, SM5XYZ calling, over"

SM0ABC SM0ABC = Stationen du vill nå (säg 2–3 gånger)
this is SM5XYZ = Detta är du
calling = Anropar
over = Över till dig

Säg målstationens signal flera gånger så han hör att det är HAN som anropas!

Struktur för ett komplett QSO

Ett typiskt QSO (radiosamtal) följer en ganska fast struktur. Här är de fem delarna:

Del	Innehåll	Exempel
1. Inledning	Hälsning + RST + QTH	"Good morning! You are 59 here in Uppsala."
2. Presentation	Namn (fonetiskt första gången)	"My name is Erik, Echo Romeo India Kilo."
3. Utrustning	Radio, effekt, antenn (valfritt men vanligt)	"My rig is an Icom IC-7300, 100 watts, dipole."
4. Samtal	Friare konversation	Väder, jobb, hobbies, antenner — 30 sek till 30 min!
5. Avslutning	Tack + 73 + signaler	"Thanks for the nice QSO, 73! SM5XYZ clear."

Komplett QSO — SM5XYZ (Erik) och SM0ABC (Johan)

SM5XYZ: "CQ CQ CQ, this is SM5XYZ, Sierra Mike Five X-ray Yankee Zulu, calling CQ and standing by."

SM0ABC: "SM5XYZ, this is SM0ABC, Sierra Mike Zero Alfa Bravo Charlie, over."

SM5XYZ: "SM0ABC, good afternoon! You are 59 here in Uppsala. My name is Erik, Echo Romeo India Kilo. How do you copy? Over."

SM0ABC: "Thanks Erik! You are also 59 in Stockholm. Name here is Johan. My rig is a Yaesu FT-991A, 100 watts, vertical antenna. What's your setup? Over."

SM5XYZ: "Roger Johan, I'm running an Icom IC-7300, 80 watts, dipole at 10 meters. Weather here is sunny. Over."

SM0ABC: "Same here! Thanks for the nice contact, Erik. 73 to you and your family! SM0ABC clear with SM5XYZ."

SM5XYZ: "Thanks Johan, 73! SM5XYZ clear and listening."

DX-kontakter — Kortare protokoll

När du pratar med DX (långdistans, speciellt sällsynta länder) hålls QSO:t ofta mycket kortare. En sällsynt DX-station kan ha hundratals stationer som köar.

Exempel — Kort DX-kontakt

SM5XYZ: "CQ DX, this is SM5XYZ"
JA1ABC: "SM5XYZ, JA1ABC"
SM5XYZ: "JA1ABC, thanks! You are 55, name Erik, QTH Uppsala Sweden. QSL?"
JA1ABC: "QSL, UR 57, name Yoshi, QTH Tokyo. 73 thanks!"
SM5XYZ: "73 Yoshi, sayonara! SM5XYZ clear."

Totalt ca 60 sekunder! Signal + Namn + QTH + Tack + 73. KLART!

Pile-up — Etikett

En pile-up uppstår när många stationer försöker nå samma DX-station samtidigt. Rätt etikett är avgörande.

✅ GÖR	❌ GÖR INTE
Lyssna NOGA först — hur arbetar DX? Split? Vilka stationer lyckas?	Anropa utan att ha hört DX själv ("blind calling")
Anropa KORT — bara din signal en gång: "SM5XYZ"	Säga "CQ DX this is SM5XYZ..." (tar för lång tid!)
Vänta om DX inte svarar dig — anropa igen efter 30–60 sek	Ignorera instruktioner — om han säger "JA only" och du är SM: VÄNTA
Följ instruktioner ("EU only", "5 land only" osv.)	Anropa upprepade gånger utan paus ("tailgating")
Ha tålamod — det är en kö!	Bli arg och störa — aldrig OK!

Split-operation

Split betyder att DX-stationen sänder på en frekvens men lyssnar på en annan. Det används för att undvika kaos i pile-ups.

Exempel — "Listening 5 up"

DX sänder på: 14,195 MHz
DX lyssnar på: 14,200 MHz ("5 up" = 5 kHz högre)

Hur du ställer in:
1. VFO-A: 14,195 MHz (lyssna på DX här)
2. VFO-B: 14,200 MHz (sända här)
3. Aktivera SPLIT-läge
4. PTT → sänder på 14,200, hör DX på 14,195

💡 Varför split?

Utan split: 100 stationer anropar DX samtidigt på 14,195 MHz → DX hör bara kaos.
Med split: Alla anropar på 14,200–14,210 MHz (10 kHz spridning) → DX kan välja ut enskilda stationer. Mycket mer organiserat!

Övningsfrågor — 8.4

Fråga 1

Grund 1. Vad är det allra första du ska göra innan du sänder på en frekvens, och varför?

Fråga 2

Grund 2. Du hör SM0ABC kalla CQ och vill svara. Din anropssignal är SM5XYZ. Skriv ett korrekt svar — i rätt ordning med rätt delar.

Fråga 3

Prov 3. Vad betyder "listening 5 up" i samband med en DX pile-up, och hur ställer du in din radio för att delta?

Fråga 4

Prov 4. Nämn tre saker du INTE ska göra i en pile-up, och förklara varför varje sak är problematisk.

Fråga 5

Grund 5. Vilka fem delar ingår i ett typiskt komplett QSO på HF? Nämn dem i ordning.

8.5 Foni (Taltrafik)

Foni — från grekiska "phonē" (ljud/röst) — betyder taltrafik: du pratar med din röst via mikrofonen. Det är det vanligaste sättet att kommunicera på amatörbanden, och det som de flesta nybörjare börjar med.

💡 Telefon-analogin

Foni på radio är som att ringa ett telefonsamtal, fast:

✅ Du kan nå hela världen gratis
✅ Många kan lyssna samtidigt
✅ Du kan prata med främlingar och bli vänner

❌ Bara en person kan prata åt gången (inte duplex som telefon)
❌ Du måste följa trafikregler och etikett

Modulationstyper för tal

Typ	Var används det?	Fördelar	Nackdelar
SSB (Single Sideband)	HF-banden 160m–10m Långdistans/DX	Effektivt (3× bättre än AM), smal bandbredd 2,4 kHz, bäst för svaga signaler	Kräver noggrann avstämning, låter konstigt vid fel inställning
FM (Frequency Modulation)	VHF/UHF 2m, 70cm Repeatrar Handhållna	Mycket bra ljud, störningstålig, enkel att använda, "capture effect"	Stor bandbredd 12–16 kHz, fungerar dåligt med svaga signaler
AM (Amplitude Modulation)	Sällan! Flygradio 10m ibland	Enkel mottagare, "klassisk" känsla	Ineffektiv (66 % slöseri!), stor bandbredd, störningskänslig

SSB — LSB eller USB?

🎯 Viktig regel — LSB vs USB

Mikrofonteknik

Hur du håller mikrofonen och pratar påverkar signalkvaliteten enormt. Här är de fem viktigaste faktorerna:

Faktor	Optimalt	Undvik
Avstånd	5–10 cm från läpparna	<3 cm → puffljud/distorsion. >15 cm → svag signal med brus
Talhastighet	100–120 ord/min (normal konversation: 150 ord/min)	För snabbt — speciellt vid DX eller dåliga förhållanden
Tydlighet	Öppen mun, betona konsonanter P, T, K, S	Mumla — "smfivexyzeezee" istället för tydliga ord
Bakgrundsljud	Stäng fönster, tysta fläktar, flytta från brummande nätaggregat	Öppna fönster mot trafik, hörbara datorfläktar
ALC-kontroll	ALC-metern rör sig lite, 10–30 % av skalan	ALC slår i taket (100 %) = övermodulering och splatter!

⚠️ ALC — Automatic Level Control

ALC-metern visar om du "övermodulerar" — pratar för högt eller håller mikrofonen för nära.

✅ Bra: ALC rör sig lite (10–30 %)
❌ Dåligt: ALC slår i taket (100 %)

Övermodulering ger distorsion ("splatter"), stör stationer på närliggande frekvenser, och folk blir arga på dig.

Lösning: Flytta mikrofonen längre bort ELLER sänk mikrofonförstärkningen.

Vanliga mikrofonfel

Fel	Orsak	Lösning
Puff-ljudet	För nära mikrofon + hårda P/B/T-ljud	5–10 cm avstånd, prata lite förbi mikrofonen
Distorsion/splatter	Övermodulering, ALC i taket	Sänk mikrofonförstärkning eller öka avstånd
Svag, brusig signal	För långt från mikrofonen	Närmre mikrofon, prata tydligare
Bakgrundsbrus	Fläktar, trafik, datorer hörs	Stäng fönster, flytta utrustning, använd noise gate

FM Simplex — Direktkommunikation

Simplex innebär att båda stationer sänder och tar emot på SAMMA frekvens — direkt kontakt utan repeater.

Band	Anropsfrekvens	Räckvidd
2m (VHF)	145,500 MHz	5–50 km beroende på terräng. Används över hela Europa.
70cm (UHF)	433,500 MHz	Kortare räckvidd, men penetrerar byggnader bättre.

💡 Rätt arbetssätt på simplex

1. Anropa på 145,500 MHz
2. Någon svarar
3. QSY (flytta) till annan frekvens, t.ex. 145,525 MHz
4. Fortsätt samtalet på den nya frekvensen

Detta frigör 145,500 för andra som vill anropa!

FM Repeater — Utökad räckvidd

En repeater tar emot din signal på en frekvens och sänder ut den på en annan med högre effekt från en bra plats — t.ex. en bergstopp eller ett torn. Räckvidden kan öka från 5 km till 50–100 km.

💡 Megafon-analogin

Utan repeater: Du ropar från din trädgård — grannarna hör dig (5 km).
Med repeater: Du viskar till megafonen på bergstoppen — hela staden hör dig (50–100 km)!

Hur repeatern fungerar

Steg	Vad händer
1	Du sänder (TX) på in-frekvensen, t.ex. 145,6125 MHz
2	Repeatern tar emot på in-frekvensen
3	Repeatern sänder ut (TX) på ut-frekvensen, t.ex. 145,0125 MHz — med hög effekt från bra plats
4	Alla andra lyssnar på ut-frekvensen och hör dig!

Shift (förskjutning) = Skillnaden mellan in- och ut-frekvens

2m-bandet: Standard shift = ±600 kHz
70cm-bandet: Standard shift = ±1,6 MHz eller ±7,6 MHz

CTCSS / Subton

Många repeatrar kräver en CTCSS-ton (Continuous Tone-Coded Squelch System) — en ohörbar subaudioton (67–254 Hz)

📡 Hitta repeaterdata

Kolla repeater.nu för svenska repeatrar. Du hittar ut-frekvens, shift och CTCSS-ton för varje repeater. Ställ in dessa i din radio under "Tone Squelch" eller "PL-ton".

Övningsfrågor — 8.5

Fråga 1

Grund 1. Vilken modulation används normalt för tal på HF-banden, och vilken används på VHF/UHF-repeatrar?

Fråga 2

Prov 2. Du vill köra SSB på 40m-bandet (7 MHz) och sedan på 20m-bandet (14 MHz). Vilket sidband (LSB eller USB) ska du välja på respektive band, och varför?

Fråga 3

Grund 3. Vad är standard-anropsfrekvensen för FM simplex på 2m-bandet? Vad ska du göra efter att du fått svar på anropet?

Fråga 4

Prov 4. Vad är ALC och vad händer om ALC-metern slår i taket när du sänder?

Fråga 5

Prov 5. En repeater på 2m-bandet har ut-frekvens 145,0125 MHz och standard shift. Vilken frekvens sänder DU på för att aktivera repeatern, och vad är CTCSS?

8.6 CW (Telegrafi/Morsekod)

CW — Continuous Wave — är det tekniska namnet för morsekod över radio. Det är den äldsta och enklaste formen av radiomodulation, och trots sin ålder är den fortfarande en av de mest effektiva.

💡 Ficklampa-analogin

Tänk dig att du signalerar med en ficklampa till en kompis långt borta:

Kort blixt = DIT (punkt ·) | Lång blixt = DAH (streck −) | Paus = Mellanrum

Bokstaven A: · − (Dit-Dah) = Kort blixt, lång blixt

CW fungerar exakt likadant — sändaren slås på (blixt) och av (paus) för att bilda bokstäver och siffror.

Fördelar och nackdelar med CW

✅ Fördelar	❌ Nackdelar
Smalast bandbredd: 100–500 Hz (SSB: 2 400 Hz — 5× bredare!)	Kräver morsekunskap — tar veckor till månader att lära
Fungerar med extremt svaga signaler där SSB är oläsbart	Långsammare — typisk hastighet 20–30 ord/min mot 150 för tal
5 W CW ≈ 50 W SSB — 10× effektivare med låg effekt	Färre använder CW idag — digitala modes tar över
Enkel utrustning — perfekt för hembygge och QRP
Språkoberoende — morse är samma över hela världen
Stark tradition och community

🎯 Viktigt om HAREC och morsekunskap

Det finns INGET krav på morsekunskap för att få HAREC-certifikat i Sverige eller någonstans i Europa. Kravet togs bort 2004.

MEN: Många erfarna radioamatörer rekommenderar starkt att lära sig morse ändå — det är en värdefull färdighet som öppnar nya möjligheter!

Morsekoden — Bokstäver

💡 Lär dig ljuden, inte prickarna!

Nybörjarmisstaget: Försöka memorera visuella prickar och streck (· −).
Rätt sätt: Lär dig LJUDEN — "di-DAH" inte "punkt-streck".

Erfarna CW-operatörer "hör" bokstäver direkt, precis som du läser ord utan att stava!

Bokstav	Kod	Ljud	Bokstav	Kod	Ljud
A	· −	di-DAH	N	− ·	DAH-di
B	− · · ·	DAH-di-di-di	O	− − −	DAH-DAH-DAH
C	− · − ·	DAH-di-DAH-di	P	· − − ·	di-DAH-DAH-di
D	− · ·	DAH-di-di	Q	− − · −	DAH-DAH-di-DAH
E	·	di	R	· − ·	di-DAH-di
F	· · − ·	di-di-DAH-di	S	· · ·	di-di-di
G	− − ·	DAH-DAH-di	T	−	DAH
H	· · · ·	di-di-di-di	U	· · −	di-di-DAH
I	· ·	di-di	V	· · · −	di-di-di-DAH
J	· − − −	di-DAH-DAH-DAH	W	· − −	di-DAH-DAH
K	− · −	DAH-di-DAH	X	− · · −	DAH-di-di-DAH
L	· − · ·	di-DAH-di-di	Y	− · − −	DAH-di-DAH-DAH
M	− −	DAH-DAH	Z	− − · ·	DAH-DAH-di-di

Siffror 0–9

Siffra	Kod	Ljud	Minnesregel
1	· − − − −	di-DAH-DAH-DAH-DAH	1 punkt, 4 streck
2	· · − − −	di-di-DAH-DAH-DAH	2 punkter, 3 streck
3	· · · − −	di-di-di-DAH-DAH	3 punkter, 2 streck
4	· · · · −	di-di-di-di-DAH	4 punkter, 1 streck
5	· · · · ·	di-di-di-di-di	5 punkter — bara punkter!
6	− · · · ·	DAH-di-di-di-di	1 streck, 4 punkter
7	− − · · ·	DAH-DAH-di-di-di	2 streck, 3 punkter
8	− − − · ·	DAH-DAH-DAH-di-di	3 streck, 2 punkter
9	− − − − ·	DAH-DAH-DAH-DAH-di	4 streck, 1 punkt
0	− − − − −	DAH-DAH-DAH-DAH-DAH	5 streck — bara streck!

CW-förkortningar och prosigns

Sign	Betydelse	Användning
AR	Slut på meddelande	Efter ditt meddelande, innan du signerar av
AS	Vänta	"Vänta ett ögonblick, jag återkommer"
BK	Break (avbrott)	Snabbt svar mitt i QSO
BT	Separator (=)	Separerar delar av meddelande
CL	Closing — stänger	"Jag stänger stationen helt nu"
K	Kom / Over	Inbjudan att sända till specifik station
KN	Kom, endast namngiven	Bara den anropade stationen ska svara
R	Roger / Mottaget	"Jag har mottagit ditt meddelande"
SK	Slut på kontakt	"QSO avslutat, jag lyssnar vidare"
TU	Thank you	Tack (kortare än TNX)

Komplett CW-QSO (förkortad notation)

SM5XYZ kallar: CQ CQ CQ DE SM5XYZ SM5XYZ K

SM0ABC svarar: SM5XYZ DE SM0ABC SM0ABC K

SM5XYZ ger rapport:
SM0ABC DE SM5XYZ = TNX FER CALL = UR RST 599 = NAME ERIK ERIK = QTH UPPSALA = HW? K

SM0ABC svarar:
SM5XYZ DE SM0ABC = R TNX = UR RST 599 = NAME JOHAN JOHAN = QTH STOCKHOLM = TNX QSO 73 SK

SM5XYZ avslutar: SM0ABC DE SM5XYZ R TU 73 SK

Lär dig CW — Träningsplan

Tips	Detaljer
Lär dig ljuden, inte prickarna	A = "di-DAH", inte "punkt-streck"
Börja långsamt (5–10 WPM)	Öka gradvis. Mål: 15–20 WPM för bekväma QSO
Öva dagligen (15–30 min)	15 min/dag är bättre än 2 h en gång/veckan
Använd LCWO.net	Utmärkt gratis övningssite online
Lyssna på riktiga QSO	14,000–14,070 MHz (20m CW), 7,000–7,040 MHz (40m CW)

Övningsfrågor — 8.6

Fråga 1

Grund 1. Vad betyder CW och vad är den viktigaste tekniska egenskapen som gör att CW fungerar bättre än SSB med svaga signaler?

Fråga 2

Prov 2. Hur många siffror ingår i en RST-rapport på CW, och vad betyder "599"? Jämför med foni.

Fråga 3

Grund 3. Vad betyder prosignen SK i ett CW-QSO? När används den?

Fråga 4

Prov 4. Varför är det fel att lära sig morsekod genom att memorera visuella prickar och streck? Vad är det rätta tillvägagångssättet?

Fråga 5

Prov 5. Krävs morsekunskap för HAREC-certifikatet i Sverige? Nämn ändå tre konkreta fördelar med att kunna CW som gör det värt att lära sig.

8.7 Digitala trafiksätt

Digitala trafiksätt använder datorn för att koda och avkoda radiosignaler. Istället för att tala i mikrofonen skriver du på tangentbordet och programmet omvandlar texten till radiovågor — och vice versa vid mottagning.

💡 SMS-analogin

Vanlig SMS: Du skriver på telefonen → mobilnätet skickar → mottagaren får text.
Digital radio: Du skriver på datorn → transceivern skickar via radiovågor → mottagarens dator visar texten.

Skillnaden: Du når hela världen GRATIS, utan operatör och utan kostnad!

Fördelar med digitala trafiksätt

Fördel	Förklaring
Extremt svaga signaler	FT8 fungerar ner till −24 dB under brusnivån — signaler du inte ens hör på SSB!
Automatisk avkodning	Datorn läser och skriver åt dig — inget behov av morsekunskap
Automatisk loggning	Datum, tid, frekvens, mode och rapport sparas automatiskt
Liten antenn räcker	Perfekt för begränsad antennplats — balkong, liten tomt
Bra för språkbarriärer	Standardiserade meddelanden (FT8) och text ger tid att tänka

Populära digitala modes — Jämförelse

Mode	Bandbredd	Egenskaper	Användning
FT8	50 Hz	Populärast! 15-sek perioder, −24 dB känslighet, automatiserat, standardmeddelanden	DX-jakt, fylla loggboken, liten antenn
FT4	90 Hz	Som FT8 men snabbare (7,5 sek), lite mindre känslig	Contest, snabba QSO
JS8Call	50 Hz	FT8-teknik men FRIA meddelanden, keyboard-to-keyboard	"Riktiga" konversationer, nödkommunikation
PSK31	31 Hz	Klassiskt textmode, realtids-QSO, smal bandbredd	Ragchewing, DX med svaga signaler
RTTY	250 Hz	Äldsta digitala modet, FSK, 45,45 baud	RTTY-contest, klassiska DX-QSO
APRS	~10 kHz	AX.25 paketradio, positionsdata, digipeatrar	Positionsspårning på 144,800 MHz

FT8 — Hur det fungerar

Typisk FT8-kontakt (ca 60 sekunder totalt)

CQ SM5XYZ JO89    SM5XYZ kallar CQ från lokator JO89
SM5XYZ SM0ABC JO99    SM0ABC svarar från JO99
SM0ABC SM5XYZ -15    SM5XYZ ger rapport −15 dB
SM5XYZ SM0ABC R-18    SM0ABC bekräftar, ger −18 dB
SM0ABC SM5XYZ RR73    SM5XYZ bekräftar och säger 73
SM5XYZ SM0ABC 73    SM0ABC säger 73 — KLART!

Programvara: WSJT-X (gratis). Alla sändningar är synkroniserade med atomur.

⚖️ FT8 — En pågående diskussion

Kritiker: "Det är inte riktiga QSO — bara datorer som pratar. Ingen personlig kontakt."
Försvarare: "Det får nya människor intresserade av radio, gör DX tillgängligt för alla, perfekt för liten antenn."

FT8 är ett verktyg. Använd det om du vill, skippa det om du inte vill!

Utrustning för digitala trafiksätt

Komponent	Krav / Alternativ
Dator	Windows, Mac eller Linux. Behöver inte vara kraftfull — gammal laptop funkar!
Transceiver	Vilken radio som helst med SSB-läge. Moderna radioapparater har ofta USB-port inbyggd.
Interface	Kopplar dator och radio. Signalink USB (~100–150 €), Digirig (~70–90 €), eller hembyggt. Hanterar audio + PTT.
Programvara	FT8/FT4: WSJT-X \| PSK31: Fldigi \| RTTY: MMTTY \| APRS: UI-View32 — alla gratis!

⚠️ Kritiskt — Ljudnivåer och ALC

Fel ljudnivå är det VANLIGASTE misstaget vid digitala modes:

För högt → Övermodulering, splatter, stör grannfrekvenser, ALC i taket
För lågt → Svag signal, ingen hör dig

✅ Rätt inställning: ALC rör sig lite (10–30 %), effektmeter visar önskad effekt
Börja LÅGT och öka gradvis!

Övningsfrågor — 8.7

Fråga 1

Grund 1. Vilket digitalt mode är det mest använda idag, och vad är dess viktigaste tekniska fördel jämfört med SSB?

Fråga 2

Grund 2. Hur lång är en FT8-period (ett sändningsintervall), och vad krävs för att alla stationer ska kunna synkronisera sig?

Fråga 3

Prov 3. Vilket digitalt mode väljer du om du vill ha en fri konversation på tangentbordet med svaga signaler, snarare än standardiserade korta meddelanden?

Fråga 4

Grund 4. Vad är APRS och på vilken frekvens körs det i Sverige/Europa?

Fråga 5

Prov 5. Vad händer om du ställer in för hög mikrofonvolym (för hög datorvolym mot radion) när du kör FT8? Hur märker du problemet och hur åtgärdar du det?

8.8 Nödtrafik

Nödtrafik är den viktigaste typen av radiokommunikation som finns. Den används när det föreligger omedelbar fara för människoliv eller egendom av betydande värde — och den har alltid absolut prioritet framför all annan trafik.

🚨 Nödtrafik = Högsta prioritet

Nödsituation (MAYDAY): Sjunkande båt, allvarlig skada, brand med livsfara, flygplanskrasch

INTE nödsituation: Punktering, borttappade nycklar, tomt batteri i mobilen, missat tåget

Fråga dig: "Är någons LIV i fara OMEDELBART?" Om ja → nödsituation!

Tre typer av nödsignaler

Signal	Prioritet	Används när…
MAYDAY (foni)	🔴 Högsta	Omedelbar livsfara. Sjunkande fartyg, allvarlig skada, brand med risk för liv. Sekunder räknas!
PAN PAN (foni)	🟠 Hög	Brådskande men INTE omedelbar livsfara. Motor havererat men båten sjunker inte, skadad men stabilt tillstånd, behöver bogsering.
SECURITÉ (foni)	🟡 Viktig	Säkerhetsinformation för andra. Drivande container, navigationsljus släckta, stormvarning, farligt vrak i farleden.
SOS (CW/morse)	🔴 Högsta	Morsekod-motsvarigheten till MAYDAY. · · · − − − · · · (di-di-di dah-dah-dah di-di-di). Historisk — används sällan idag.

📖 Ordens ursprung

MAYDAY = från franska "m'aidez" (hjälp mig)
PAN PAN = från franska "panne" (haveri)
SECURITÉ = från franska "sécurité" (säkerhet)

MAYDAY-anropets format

Det finns ett standardiserat format för MAYDAY-anrop som används över hela världen. Lär dig detta utantill!

"MAYDAY MAYDAY MAYDAY
This is [anropssignal] [anropssignal] [anropssignal]
MAYDAY [anropssignal]
My position is [koordinater eller platsbeskrivning]
I have [beskriv nödsituationen]
I require [beskriv vilken hjälp som behövs]
[Antal personer]
[Annan viktig information]
Over"

Komplett MAYDAY-anrop — Sjunkande båt

"MAYDAY MAYDAY MAYDAY
This is SAILING YACHT NEPTUNE, SM5ABC, SM5ABC, SM5ABC
MAYDAY SM5ABC
My position is 59 degrees 51 minutes North, 17 degrees 38 minutes East
Approximately 3 nautical miles east of Landsort lighthouse
I have struck rocks and am taking on water rapidly — boat is sinking
I require immediate rescue
Four persons onboard, all wearing lifejackets
We are abandoning to liferaft
Vessel is white hull, blue sails, 10 meters length
Over"

🎯 Kom ihåg — 3 × 3

MAYDAY sägs 3 gånger i inledningen
Din anropssignal sägs 3 gånger i inledningen
Sedan sägs MAYDAY + din signal en gång till för att bekräfta att det är ett nödanrop

Detta format är internationellt standardiserat — alla räddningstjänster världen över känner igen det!

Nödfrekvenser

Frekvens	Band	Användning
14,300 MHz	20m (HF)	Internationell nödfrekvens på amatörband — övervakad av många stationer, bra räckvidd
3,760 MHz	80m (HF)	Europeisk nödfrekvens
7,110 MHz	40m (HF)	Nödfrekvens, bra räckvidd nattetid
18,160 MHz	17m (HF)	Nödfrekvens
21,360 MHz	15m (HF)	Nödfrekvens
145,500 MHz	2m (VHF)	Simplex-anrop, används även för lokala nödanrop

💡 Vid verklig nöd — Använd sunt förnuft

Vid verklig nöd får du använda VILKEN frekvens som helst där du har störst chans att bli hörd!

Reglerna ger vika för sunt förnuft. Ingen kommer straffa dig för att du räddade liv.

Om du hör ett MAYDAY-anrop

Steg	Åtgärd
1	SLUTA SÄNDA omedelbart — lyssna!
2	ANTECKNA all information: signal, position, situation, antal personer, tid
3	VÄNTA 30–60 sekunder — se om kustradio, polis eller närmare station svarar
4	SVARA om ingen annan gör det: "MAYDAY [signal som anropade], this is [din signal]. I have received your Mayday. I am standing by, over."
5	LARMA 112 — berätta att du hört ett MAYDAY-anrop på radio och ge all information du antecknat
6	ASSISTERA — var mellanhand om behövs, håll frekvensen fri för nödtrafik, stanna tills situationen lösts

🚨 Särskilda regler vid nöd — Du FÅR:

✅ Använda vilken frekvens som helst — även utanför amatörbanden
✅ Använda vilken effekt som helst — över din normala gräns
✅ Använda vilket trafiksätt som helst
✅ Bryta in i pågående trafik — nödtrafik har alltid absolut prioritet

Dokumentera i efterhand och rapportera till PTS om du använt förbjuden frekvens/effekt.
Liv går alltid före regler.

Övningsfrågor — 8.8

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan MAYDAY och PAN PAN? Ge ett konkret exempel på en situation som är MAYDAY och en som är PAN PAN.

Fråga 2

Prov 2. Hur många gånger säger man MAYDAY i inledningen av ett nödanrop, och varför upprepas det?

Fråga 3

Grund 3. Vilken är den internationella nödfrekvensen på amatörband som du bör känna till, och vilket band tillhör den?

Fråga 4

Prov 4. Du hör ett MAYDAY-anrop och ingen annan verkar svara. Skriv den korrekta meningen du sänder som svar, med rätt format.

Svar:

"MAYDAY [nödstationens signal], this is [din signal], received MAYDAY, over"

Exempel: "MAYDAY SM0ABC, this is SM5XYZ, received MAYDAY, over."

Sedan: lyssna, notera position/situation, larma 112 och håll kontakt.

Fråga 5

Prov 5. Vid verklig nödsituation — får du använda en frekvens utanför amatörbanden och högre effekt än din normala gräns? Vad ska du göra i efterhand?

Sammanfattning — Kapitel 8

Avsnitt	Viktigast att komma ihåg
8.1 Q-koder	QTH=position, QSL=bekräftelse, QRM=störning från andra, QRN=atmosfäriskt brus, QRZ=vem anropar mig, QRT=stänger, CQ=allmänt anrop, 73=vänliga hälsningar
8.2 Fonetiskt alfabet	Alfa–Zulu utantill. Siffror: Zero, Wan, Tu, Tri… Naj-ner. Din anropssignal under 3 sekunder utan tvekan.
8.3 RST	R=Readability 1–5, S=Strength 1–9, T=Tone 1–9. Foni: RS (2 siffror). CW: RST (3 siffror). S9+10/20/30 dB för extremt starka signaler. Var ärlig!
8.4 Anrop & QSO	Lyssna 30 sek, fråga QRL, vänta, sänd. CQ tre gånger. Svara med motpartens signal FÖRST. DX-kontakter är kortare. Pile-up: kort anrop, tålamod, följ instruktioner.
8.5 Foni	HF: SSB. VHF/UHF: FM. LSB under 10 MHz, USB över 10 MHz. Mikrofon 5–10 cm. ALC får inte slå i taket. 2m simplex: 145,500 MHz. Repeater shift ±600 kHz (2m).
8.6 CW	Smalast bandbredd (100–500 Hz). Lär dig LJUDEN, inte prickarna. SK=slut på kontakt. Inget krav för HAREC. 5 W CW ≈ 50 W SSB.
8.7 Digitalt	FT8: populärast, 15 sek perioder, −24 dB känslighet. PSK31/JS8Call för fria konversationer. APRS på 144,800 MHz. Rätt ljudnivå kritiskt — kolla ALC!
8.8 Nödtrafik	MAYDAY=livsfara, PAN PAN=brådskande, SECURITÉ=säkerhetsinfo. Nödfrekvens: 14,300 MHz. Vid nöd: alla frekvenser OK, all effekt OK. Hör MAYDAY: sluta sända, anteckna, ring 112, svara om ingen annan gör det.

🎯 Provtips — Kapitel 8

Nödtrafik-procedurer, Q-koder, RST-systemet och LSB/USB-regeln förekommer nästan alltid på provet. Lär dig MAYDAY-formatet utantill. Nödfrekvensen 14,300 MHz är viktig att känna till!

Facit – 8.1 Q-koder och förkortningar

Fråga 1

Grund 1. Du hör en station på 14,205 MHz och vill veta om frekvensen är ledig innan du börjar sända. Vilken Q-kod använder du?

Svar:

QRL? — "Är denna frekvens upptagen?"

Innan du börjar sända frågar du "QRL?" (eller på foni: "Is this frequency in use?"). Om någon svarar "QRL" eller "Yes" — byt frekvens. Detta förhindrar att du stör en pågående kontakt.

Fråga 2

Grund 2. Vad är skillnaden mellan QRM och QRN? Ge ett praktiskt exempel på när du skulle rapportera vardera.

Svar:

QRM = störningar från andra stationer (man-made interference).
Exempel: "Du har QRM — en annan station sänder nära din frekvens."

QRN = störningar från naturen (atmospheric noise).
Exempel: "Mycket QRN här — åskväder ger kraftiga knastringar på 80m."

Fråga 3

Prov 3. Du kallar CQ och hör ett svagt svar men hörde inte anropssignalen tydligt. Vilken Q-kod använder du, och vad är skillnaden mot att säga "QRZ SM5XYZ"?

Svar:

QRZ? — "Vem anropar mig?"

"QRZ?" (utan signal) = "Vem kallade just?" — du ber den okända stationen upprepa.
"QRZ SM5XYZ" = "Vem anropar SM5XYZ?" — du anger din egen signal för tydlighet. Vanligt misstag: använda "QRZ" som synonym för "CQ" — det är fel.

Fråga 4

Grund 4. Vad betyder "73" och när används det? Vad kallas det om man säger "73s" (med s)?

Svar:

73 = "Bästa hälsningar" (Best regards) — används vid avslutning av QSO.

"73s" (med s) är grammatiskt fel — 73 betyder redan "hälsningar" (plural). Att lägga till "s" är som att säga "hälsningars". Kallas ibland skämtsamt för "lid-markör" (nybörjarmisstag), men tolereras i praktiken.

Fråga 5

Prov 5. Förklara vad QSB betyder och hur du skulle rapportera det i en kontakt där signalstyrkan växlar mellan S5 och S9.

Svar:

QSB = Fading — signalstyrkan varierar periodiskt.

Rapport: "You have QSB — your signal is fading between S5 and S9" eller "Du har QSB, signalen varierar mellan S5 och S9." QSB orsakas av jonosfärisk fading där flera signalvägar interfererar konstruktivt och destruktivt.

Facit – 8.2 Fonetiska alfabetet

Fråga 1

Grund 1. Bokstavera anropssignalen SM7ABC fonetiskt, fullt utskriven med alla ord.

Svar:

Sierra Mike Seven Alpha Bravo Charlie

Varje bokstav och siffra har ett standardiserat ICAO/NATO-fonetiskt ord som används internationellt för att undvika missförstånd.

Fråga 2

Grund 2. Hur uttalas siffran 9 fonetiskt? Varför är det viktigt att inte säga "nio" eller "nain"?

Svar:

"NINER" (uttalas NAI-NER).

"Nine" kan förväxlas med "nein" (tyska för nej) eller "five" vid dåliga förhållanden. "Niner" är distinkt och otvetydig internationellt.

Fråga 3

Prov 3. En ny radioamatör bokstaverar sin signal och säger: "S som i Sven, M som i Mats, noll, A som i Arne…". Vad är felet och hur borde det låta?

Svar:

Fel: Använder svenska namn istället för ICAO/NATO-fonetiska alfabetet. Fungerar inte internationellt — "Sven" och "Mats" är obegripliga för icke-skandinaver.

Rätt: "Sierra Mike Zero Alpha…" — det internationella fonetiska alfabetet är obligatoriskt för tydlighet.

Fråga 4

Grund 4. Vilket fonetiskt ord används för bokstaven Q? Hur uttalas det korrekt?

Svar:

Quebec — uttalas "ke-BECK".

Vanligt misstag: "Kvee-bek" eller "Kju". Det korrekta uttalet betonar andra stavelsen: ke-BECK.

Fråga 5

Prov 5. Du har anropssignalen SM5XYZ. Hur bokstaverar du den fonetiskt, och hur snabbt bör du kunna göra det utan att tveka?

Svar:

Sierra Mike Five X-ray Yankee Zulu

Du bör kunna bokstavera din signal flytande utan tvekan — det är din "radiosignatur". Öva tills det sitter automatiskt. Tips: öva i bilen, i duschen eller framför spegeln tills det tar under 3 sekunder.

Facit – 8.3 Signalrapporter (RST)

Fråga 1

Grund 1. Vad står R, S och T för i RST-systemet? Vilken del används INTE på foni?

Svar:

R = Readability (läsbarhet, 1–5)
S = Signal strength (signalstyrka, 1–9)
T = Tone (tonkvalitet, 1–9)

T används INTE på foni — den gäller bara CW (telegrafitonen). På foni ges bara RS-rapport (t.ex. "59").

Fråga 2

Grund 2. Du hör en station på 20m-bandet. Signalen är perfekt läsbar men ganska svag — S-metern visar S4. Vilken rapport ger du?

Svar:

54 (RS-rapport på foni).

R5 = perfekt läsbar (allt uppfattas). S4 = svag signal. En ärlig rapport hjälper motstationen att veta sina verkliga förhållanden.

Fråga 3

Prov 3. En grannstation 2 km bort sänder på 40m-bandet. S-metern slår långt förbi S9. Hur rapporterar du detta och vad betyder det?

Svar:

"59 plus 20" (eller "59+20 dB").

S9 är max på S-skalan. Signaler starkare än S9 anges som S9 + antal dB (t.ex. +10, +20, +40 dB). "59+20" innebär att signalen är 20 dB starkare än S9 — extremt stark, typiskt för lokala stationer.

Fråga 4

Prov 4. Varför är det fel att alltid ge signalrapporten "59" oavsett hur signalen verkligen låter? Vad kallas detta fenomen?

Svar:

Kallas "rubber stamp 59" — att automatiskt ge 59 utan att lyssna.

Problem: Rapporten blir meningslös. Motstationen får ingen ärlig feedback om sin signalkvalitet, antenn eller utbredning. Ärliga rapporter är tekniskt värdefulla och hjälper alla att förbättra sina stationer.

Fråga 5

Prov 5. Du kör CW och hör en DX-station. Signalen fäder (QSB) mellan R3 och R5, och S-metern varierar mellan S5 och S7. Tonen är perfekt. Vilken RST-rapport ger du och hur motiverar du ditt val?

Svar:

RST: 459

R=4: Medelvärde av R3–R5 → "readable with practically no difficulty" (det mesta uppfattas).
S=5: Ungefär mitt i S5–S7-variationen.
T=9: Perfekt ton.

Vid QSB rapporterar du ett representativt medelvärde, inte topp eller botten.

Facit – 8.4 Att genomföra ett QSO

Fråga 1

Grund 1. Vad är det allra första du ska göra innan du sänder på en frekvens, och varför?

Svar:

Lyssna — och fråga "QRL?" eller "Is this frequency in use?"

Du måste kontrollera att frekvensen är ledig innan du börjar sända. Att sända utan att lyssna först kan störa en pågående kontakt som du inte hör (t.ex. DX-stationen du inte kan höra i en split-operation).

Fråga 2

Grund 2. Du hör SM0ABC kalla CQ och vill svara. Din anropssignal är SM5XYZ. Skriv ett korrekt svar — i rätt ordning med rätt delar.

Svar:

"SM0ABC, this is SM5XYZ, SM5XYZ, over"

Ordning: Motstationens signal först, sedan "this is" (eller "de"/"från"), sedan din signal (gärna upprepat), och "over" (slut på sändningspass). Aldrig tvärtom — den du anropar ska höra sin signal först.

Fråga 3

Prov 3. Vad betyder "listening 5 up" i samband med en DX pile-up, och hur ställer du in din radio för att delta?

Svar:

"Listening 5 up" = DX-stationen lyssnar 5 kHz högre än sin sändningsfrekvens.

Inställning: Aktivera split-funktion på radion. Ställ RX (mottagning) på DX-stationens frekvens och TX (sändning) 5 kHz högre. Lyssna först, anropa bara när DX-stationen ger klartecken.

Fråga 4

Prov 4. Nämn tre saker du INTE ska göra i en pile-up, och förklara varför varje sak är problematisk.

Svar:

1. Sända på DX-stationens frekvens vid split — skapar QRM och blockerar DX-stationens sändning.
2. Anropa ständigt utan att lyssna — förlänger pile-upen och visar dålig etikett ("tail-ending" utan att vänta).
3. Ge hela din signal + rapport utan att bli tillfrågad — DX-stationen bestämmer tempot; lyssna och ge bara din signal tills DX svarar dig specifikt.

Fråga 5

Grund 5. Vilka fem delar ingår i ett typiskt komplett QSO på HF? Nämn dem i ordning.

Svar:

1. Anrop (CQ eller svar på CQ)
2. Signalrapport (RS/RST-utbyte)
3. Namn och QTH (ort/plats)
4. Övrig information (utrustning, väder, kommentarer)
5. Avslutning (73, SK, anropssignaler)

Facit – 8.5 Telefoni (SSB och FM)

Fråga 1

Grund 1. Vilken modulation används normalt för tal på HF-banden, och vilken används på VHF/UHF-repeatrar?

Svar:

HF: SSB (Single Sideband) — smalbandig och effektiv.
VHF/UHF: FM (Frequency Modulation) — brusimmun, bra för lokal trafik och repeatrar.

SSB används på HF pga smal bandbredd (2,4 kHz vs 16 kHz för FM), vilket är kritiskt på de trånga HF-banden.

Fråga 2

Prov 2. Du vill köra SSB på 40m-bandet (7 MHz) och sedan på 20m-bandet (14 MHz). Vilket sidband (LSB eller USB) ska du välja på respektive band, och varför?

Svar:

40m (7 MHz): LSB (Lower Sideband)
20m (14 MHz): USB (Upper Sideband)

Konvention: Under 10 MHz → LSB, 10 MHz och uppåt → USB. Gränsen ligger vid 10 MHz. Historisk orsak: äldre oscillatordesign gav bättre prestanda med dessa kombinationer. Alla moderna radioer byter automatiskt, men det är viktigt att veta.

Fråga 3

Grund 3. Vad är standard-anropsfrekvensen för FM simplex på 2m-bandet? Vad ska du göra efter att du fått svar på anropet?

Svar:

145,500 MHz (FM simplex-anropsfrekvens på 2m).

Efter kontakt: QSY — flytta till en annan ledig frekvens för det egentliga QSO:t. Anropsfrekvensen ska hållas fri för nya anrop.

Fråga 4

Prov 4. Vad är ALC och vad händer om ALC-metern slår i taket när du sänder?

Svar:

ALC = Automatic Level Control — reglerar ingångsnivån för att förhindra övermodulering i slutsteget.

Om ALC slår i taket: Överdriven mikrofonvinst → kompression → splatter (bredbandig distorsion som stör närliggande frekvenser). Åtgärd: sänk mikrofonvinsten tills ALC knappt rör sig.

Fråga 5

Prov 5. En repeater på 2m-bandet har ut-frekvens 145,0125 MHz och standard shift. Vilken frekvens sänder DU på för att aktivera repeatern, och vad är CTCSS?

Svar:

Standard shift på 2m: −600 kHz.
Din TX-frekvens: 145,0125 − 0,600 = 144,4125 MHz.

CTCSS (Continuous Tone-Coded Squelch System) — en subtil lågfrekvent ton (t.ex. 77,0 Hz) som sänds med din signal för att "öppna" repeatern. Förhindrar att repeatern aktiveras av störningar eller andra signaler.

Facit – 8.6 CW (telegrafi)

Fråga 1

Grund 1. Vad betyder CW och vad är den viktigaste tekniska egenskapen som gör att CW fungerar bättre än SSB med svaga signaler?

Svar:

CW = Continuous Wave (morsekod).

CW:s bandbredd är extremt smal — bara ~50 Hz jämfört med SSB:s ~2400 Hz. Smalare bandbredd = lägre brusnivå i mottagaren = bättre signal-brusförhållande. CW har ~10–13 dB fördel jämfört med SSB vid svaga signaler.

Fråga 2

Prov 2. Hur många siffror ingår i en RST-rapport på CW, och vad betyder "599"? Jämför med foni.

Svar:

CW: Tre siffror (RST).
Foni: Två siffror (RS).

599 = R5 (perfekt läsbar) + S9 (stark signal) + T9 (perfekt ren ton). T-värdet bedömer tonkvaliteten — T1 = grov AC-ton, T9 = kristallren ton. På foni finns ingen T-del.

Fråga 3

Grund 3. Vad betyder prosignen SK i ett CW-QSO? När används den?

Svar:

SK = "End of contact" — signalerar att QSO:t är avslutat.

Används som sista prosignen i ett CW-QSO, efter 73 och anropssignal. Sänds som ett tecken (utan mellanrum): ···−·−

(SK sänds som en prosign — bokstäverna skickas ihop utan bokstavsmellanrum)

Fråga 4

Prov 4. Varför är det fel att lära sig morsekod genom att memorera visuella prickar och streck? Vad är det rätta tillvägagångssättet?

Svar:

Fel: Visuell memorering skapar en mental översättningssteg (öga → hjärna → ljud) som begränsar hastigheten.

Rätt: Lär dig ljud-till-bokstav direkt (Koch-metoden). Lyssna på tecknen vid full hastighet (t.ex. 20 WPM) från start, men med få tecken i taget. Hjärnan ska koppla ljud direkt till bokstav utan visuell mellanhand.

Fråga 5

Prov 5. Krävs morsekunskap för HAREC-certifikatet i Sverige? Nämn ändå tre konkreta fördelar med att kunna CW som gör det värt att lära sig.

Svar:

Nej — morsekunskap krävs inte för HAREC sedan 2004.

Tre fördelar:
1. Bättre vid svaga signaler — ~10 dB fördel mot SSB ger DX-kontakter som annars är omöjliga.
2. Enkel utrustning — CW-sändare kan byggas med få komponenter (QRP).
3. Universellt språk — CW fungerar oavsett modersmål; förkortningar är internationella.

Facit – 8.7 Digitala trafiksätt (forts.)

Fråga 4

Grund 4. Vad är APRS och på vilken frekvens körs det i Sverige/Europa?

Svar:

APRS = Automatic Packet Reporting System — sänder positionsdata, väder och korta meddelanden via radio.

Frekvens i Europa: 144,800 MHz (FM, 2m-bandet).

Fråga 5

Prov 5. Vad händer om du ställer in för hög mikrofonvolym (för hög datorvolym mot radion) när du kör FT8? Hur märker du problemet och hur åtgärdar du det?

Svar:

Överdriven nivå orsakar överstyrning/distorsion i sändarens slutsteg → breddad signal (splatter) som stör närliggande stationer.

Märks: ALC-metern slår fullt ut, power-metern visar plötsliga hopp, andra stationer rapporterar brett spill.

Åtgärd: Sänk datorns ljudnivå till radion tills ALC knappt rör sig och uteffekten är stabil (typiskt 25–50 W räcker för FT8).

Facit – 8.8 Nöd- och säkerhetstrafik

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan MAYDAY och PAN PAN? Ge ett konkret exempel på en situation som är MAYDAY och en som är PAN PAN.

Svar:

MAYDAY = omedelbar livsfara — kräver akut hjälp.
Exempel: Båt sjunker, person har hjärtstopp i isolerat läge.

PAN PAN = brådskande situation men inte omedelbar livsfara.
Exempel: Motor havererad men båten flyter, person skadad men stabil.

Fråga 2

Prov 2. Hur många gånger säger man MAYDAY i inledningen av ett nödanrop, och varför upprepas det?

Svar:

Tre gånger: "MAYDAY MAYDAY MAYDAY"

Upprepningen säkerställer att alla stationer hör och identifierar det som nödanrop, även vid dåliga förhållanden (QRM, QRN, QSB). Tre gånger är internationell standard (ITU).

Fråga 3

Grund 3. Vilken är den internationella nödfrekvensen på amatörband som du bör känna till, och vilket band tillhör den?

Svar:

14,300 MHz (USB) — internationell nödfrekvens på 20m-bandet.

Andra viktiga nödfrekvenser: 7,110 MHz (40m, Region 1) och 3,760 MHz (80m). På VHF: 145,500 MHz (FM simplex-anrop). Dessa frekvenser ska hållas fria för nödtrafik.

Fråga 4

Prov 4. Du hör ett MAYDAY-anrop och ingen annan verkar svara. Skriv den korrekta meningen du sänder som svar, med rätt format.

Svar:

"MAYDAY [nödstationens signal], this is [din signal], received MAYDAY, over"

Exempel: "MAYDAY SM0ABC, this is SM5XYZ, received MAYDAY, over."

Sedan: lyssna, notera position/situation, larma 112 och håll kontakt.

Fråga 5

Prov 5. Vid verklig nödsituation — får du använda en frekvens utanför amatörbanden och högre effekt än din normala gräns? Vad ska du göra i efterhand?

Svar:

Ja — vid fara för liv, hälsa eller egendom har nödkommunikation absolut prioritet. Du får använda vilken frekvens och effekt som helst (ITU Radio Regulations, Artikel 4.9).

Efteråt: Rapportera till PTS vad som hände, vilka frekvenser du använde och varför. Dokumentera tidpunkter och omständigheter.

Kapitel 9

Säkerhet

Amatörradio är ett praktiskt och tekniskt intressant hobby – men det är också ett område där ouppmärksamhet kan ge allvarliga konsekvenser. Kapitel 9 täcker de viktigaste säkerhetsaspekterna du som radioamatör behöver behärska, från arbete med nätspänning och högspänningsutrustning till montering av antenner på hög höjd och skydd mot blixtnedslag.

Säkerhetskunskaperna i detta kapitel är inte bara teorifrågor för certifikatsprovet – de är praktisk livsviktig kunskap som du kommer att ha nytta av varje gång du arbetar med din radioutrustning.

Vad du lär dig i kapitel 9

Avsnitt	Innehåll
9.1	Elsäkerhet – Strömstyrka, Ohms lag och kroppens resistans. Säkerhetsregler, kondensatorer och jordning
9.2	Antennsäkerhet – Arbete på höjd, kraftledningar, mastresning och mekaniskt underhåll
9.3	RF-strålning och hälsa – Biologiska effekter, inversa kvadratlagen, gränsvärden och SAR
9.4	Åskskydd – Blixtnedslag, statisk elektricitet och skyddsåtgärder lager för lager
9.5	Batterier – Blybatterier, litiumbatterier och thermal runaway

9.1 Elsäkerhet

Elektricitet är en fantastisk energiform som driver vår radiostation – men den är också potentiellt livsfarlig. Det är inte spänningen i sig som dödar, utan strömmen genom kroppen. Redan en liten ström kan vara dödlig om den går genom hjärtat.

💡 Vattentryck-analogin

Tänk dig elektricitet som vatten i ett rörsystem:

Spänning (Volt): Vattentrycket – hur hårt vattnet trycker.
Ström (Ampere): Vattenflödet – hur mycket vatten som faktiskt rinner.
Resistans (Ohm): Rörets tjocklek – hur lätt vattnet kan flöda.

Ett högt tryck (hög spänning) är farligt om det finns en väg för vattnet att flöda (låg resistans). Din kropp är som ett rör – elektricitet kan flöda igenom den med potentiellt dödlig effekt!

Fyra faktorer avgör hur farlig en elektrisk stöt är:

Faktor	Varför det spelar roll	Praktisk betydelse
1. Strömstyrka	Hur många elektroner som flödar genom kroppen	Viktigare än spänningen! Redan 30 mA via hjärtat kan ge dödligt flimmer.
2. Strömväg	Vilken väg strömmen tar genom kroppen	Hand-till-hand genom hjärtat = FARLIGAST.
3. Exponeringstid	Hur länge strömmen flödar	Längre tid = större skada. Kan inte släppa = mycket farligt!
4. Frekvens	AC påverkar kroppen annorlunda än DC	50 Hz (nätfrekvens) är SÄRSKILT farligt för hjärtat!

Strömstyrka och effekter på kroppen

Strömstyrka	Effekt	Vad händer
1 mA	Knappt kännbar	En svag stickande känsla. Inte farligt.
5 mA	Tydligt obehaglig	Klar stickande känsla. Smärtsam men inte direkt farlig.
10–15 mA	Muskelkramp	"Kan inte släppa!" – Musklerna krampar. FARLIGT!
20–50 mA	Kraftig muskelkramp	Svårt att andas. Hjärtpåverkan. Kan vara dödligt! Redan 30 mA via hand–till–hand kan ge hjärtflimmer.
50–100 mA	Hjärtflimmer troligt	LIVSFARLIGT! Hjärtat slutar pumpa ordentligt.
>100 mA	Hjärtstillestånd troligt	EXTREMT FARLIGT! Brännskador. Dödsfall troligt.

Ohms lag och kroppens resistans

Hur stor ström som flödar genom kroppen beror på Ohms lag:

Ohms lag: I = U / R

I = Ström (Ampere) · U = Spänning (Volt) · R = Resistans (Ohm)

Högre spänning eller lägre resistans → större ström → farligare!

Kroppens resistans varierar dramatiskt beroende på förhållandena:

Situation	Resistans	Förklaring
Torr hud	~100 kΩ	Bästa skyddet. Torr hud är en relativt bra isolator.
Fuktig hud	~10 kΩ	Svett eller fukt sänker resistansen drastiskt!
Våt hud / sår	~1 kΩ	Mycket farligt! Minimal resistans = stor ström.
Direkt kontakt (internt)	~500 Ω	Om strömmen kringgår huden – extremt farligt!

⚡ Exempel 1 – Varför 230 V nätspänning är farlig

Du råkar röra vid en nätspänningsförande ledare med fuktig hand. Hur stor ström flödar?

Givna värden: U = 230 V · R = 10 000 Ω (fuktig hud)

Beräkning: I = U / R = 230 / 10 000 = 0,023 A = 23 mA

23 mA ger kraftig muskelkramp – du kan INTE släppa ledningen!
Med torr hud (100 kΩ): I = 230 / 100 000 = 2,3 mA (obehagligt men inte direkt dödligt).

Detta visar varför du ALDRIG ska arbeta med elektricitet med våta händer!

⚡ Exempel 2 – Varför 50 V-gränsen finns

Vid vilken spänning når vi den farliga gränsen på 10 mA vid torr hud?

Torr hud (100 kΩ): U = 0,01 × 100 000 = 1 000 V
Fuktig hud (10 kΩ): U = 0,01 × 10 000 = 100 V
Våt hud (1 kΩ): U = 0,01 × 1 000 = 10 V

Därför sätts säkerhetsgränsen vid 50 V – en säkerhetsmarginal som täcker olika hudförhållanden!

⚠️ Kritisk säkerhetsregel – 50 V-gränsen

Spänningar över 50 V ska ALLTID betraktas som livsfarliga!

• Under 50 V: Relativt säkert även med fuktig hud.
• Över 50 V: Risk för dödlig ström.
• 230 V nätspänning: Mycket farlig – dödlig vid längre exponering.
• 1 000–3 000 V (rörutrustning): Extremt farlig – direkt dödlig.
• 12 V bilbatteri: Normalt säkert, men farligt vid kortslutning (hög ström!).

De fem gyllene säkerhetsreglerna

🔷 Säkerhetsregler för arbete med elektricitet

1. Bryt strömmen INNAN du öppnar utrustningen.
Dra ur nätkontakten! En avstängd strömbrytare räcker inte alltid.

2. Vänta på att kondensatorer laddas ur.
Stora kondensatorer kan behålla farlig laddning i minuter eller timmar. Vänta 5–10 min, ladda ur med urladdningsresistor (10 kΩ, 10 W), mät alltid med voltmeter.

3. En hand i fickan vid mätning.
Om du MÅSTE mäta på spänningsförande delar – håll en hand bakom ryggen. Strömmen kan då inte gå hand-till-hand genom hjärtat.

4. Använd isolerade verktyg och arbetsmatta.
Verktyg med isolerade handtag, gummimatta under fötterna, inga metallarmband eller klockor!

5. Arbeta ALDRIG ensam med farliga spänningar.
Ha alltid någon i närheten som kan bryta strömmen, ringa 112 och utföra HLR.

Kondensatorer – "Elektriska minnen"

Kondensatorer är som små batterier som kan lagra elektrisk laddning länge efter att strömmen brutits!

⚠️ Kondensatorrisker och säker urladdning

Farliga kondensatorer:
• Elektrolytkondensatorer i nätaggregat: 1 000–10 000 µF vid 350–450 V – kan lagra dödlig energi!
• Avstämningskondensatorer i antenntuners och PI-filter: kan ha 1 000 V+ över sig.

Säker urladdning:
1. Stäng av och dra ur nätkabeln 2. Vänta 5–10 minuter 3. Anslut urladdningsresistor (10 kΩ, 10 W) 4. Kortslut kondensatorns ben genom resistorn 5. Vänta 30 sekunder 6. Mät spänningen med voltmeter.

ALDRIG kortsluta direkt med skruvmejsel! Risk för explosion och gnistor.

🔧 Exempel 3 – Energi i kondensator

Ett nätaggregat har en 4 700 µF kondensator laddad till 350 V. Hur mycket energi lagras?

Formel: E = ½ × C × U²
Beräkning: E = 0,5 × 0,0047 F × (350)² = 0,5 × 0,0047 × 122 500 = 288 Joule

En defibrillator använder ~200–360 J. Denna kondensator lagrar alltså lika mycket energi som en hjärtstartare!

En kondensator på 350 V kan bokstavligen stoppa ditt hjärta!

Rörutrustning – Den gamla tidens högspänning

⚠️ Rörutrustning – Extremt farligt!

Anodspänningar: Små rör: 200–500 V · Mellanstora: 1 000–2 000 V · Stora sändarrör: 2 000–5 000 V

Beräknat: 2 000 V / 10 kΩ (fuktig hud) = 200 mA → Hjärtstillestånd!

Säkerhetsregler: Låt alltid kylas av ≥10 min · Ladda ur HT-kondensatorer · Mät spänningen · Arbeta aldrig ensam · En hand i fickan.

Jordning – Skydd mot elfel

🔷 Hur jordning skyddar dig

Vid isolationsfel: Fas-ledaren råkar röra metallhöljet. Utan jord blir höljet 230 V – dödligt! Med jord flödar strömmen till jord och jordfelsbrytaren löser ut på 0,03 sekunder.

Jordfelsbrytaren: Mäter skillnad mellan fas och nolla. Skillnad >30 mA → Bryter strömmen omedelbart. Testa TEST-knappen varje månad!

⚠️ RF-jord vs Skyddsjord – olika funktioner!

Skyddsjord (PE): Grön-gul kabel från eluttaget. Skyddar mot elektriska fel. LIVSVIKTIG – koppla aldrig bort!

RF-jord: Separat jordledare för radiotekniska skäl. Minskar brus och förbättrar antennsystem. Viktig för prestanda men ersätter INTE skyddsjorden.

Båda behövs – de har olika funktioner!

Första hjälpen vid elolycka

🚨 Akuta åtgärder – steg för steg

1. BRYT STRÖMMEN FÖRST! Rör inte den drabbade medan strömmen är på. Dra ur kontakten, slå av huvudbrytaren, eller använd torrt träföremål.

2. BEDÖM SITUATIONEN. Är personen vid medvetande? Andas personen?

3. RING 112. Larma ALLTID vid elolycka – även om personen verkar OK.

4. GE HLR OM NÖDVÄNDIGT. 30 kompressioner + 2 inblåsningar. Använd AED om tillgänglig!

5. STABILISERA. Medvetslös men andas → stabilt sidoläge. Täck mot chock.

Övningsfrågor – 9.1 Elsäkerhet

Fråga 1

Grund 1. Vad är det som faktiskt dödar vid en elektrisk stöt – spänningen eller strömmen? Förklara varför med hjälp av Ohms lag.

Fråga 2

Räkna 2. En person med torr hud (100 kΩ) råkar röra en 230 V nätledning. Beräkna strömstyrkan och bedöm om den är direkt livsfarlig. Gör sedan om beräkningen med fuktig hud (10 kΩ).

Fråga 3

Grund 3. Du öppnar ett gammalt nätaggregat och vill byta en komponent. Vilka steg ska du ta innan du rör vid något inne i aggregatet? Nämn minst tre åtgärder.

Fråga 4

Räkna 4. En kondensator på 2 200 µF är laddad till 400 V. Beräkna hur mycket energi kondensatorn lagrar med formeln E = ½ × C × U². Vad kan den energimängden jämföras med?

Fråga 5

Prov 5. Du hittar en person som fått en elektrisk stöt och fortfarande verkar vara i kontakt med strömkällan. Beskriv i rätt ordning vad du gör under de första minuterna. Vad är det allra viktigaste första steget och varför?

9.2 Antennsäkerhet

Antennmontering kombinerar flera riskfaktorer: arbete på höjd, tunga föremål, väderexponering och närhet till kraftledningar. Det är en av de farligaste aktiviteterna inom amatörradio.

💡 Bygg-analogin

Tänk dig antennarbete som att bygga ett hus:

Takmontage: Som att jobba på ett hustak – fall från 5–10 m kan vara dödligt.
Mastresning: Som att resa en tung bjälke – kräver planering och många hjälpare.
Kraftledningar: Som högspänningsledningar på en byggarbetsplats – håll avstånd!

De fem största riskerna

Risk	Vad kan hända	Konsekvenser
1. Fall från höjd	Halka på tak, stege välter	Fall från 3 m+ kan ge allvarliga skador eller dödsfall.
2. Fallande föremål	Verktyg eller muttrar faller ner	En 1 kg skiftnyckel från 10 m höjd har dödlig kraft!
3. Kraftledningar	Antenn/mast vidrör kraftledning	OMEDELBAR DÖD möjlig! 10 000–400 000 V.
4. RF-brännskador	Rör vid antenn under sändning	Djupa brännskador. Känns inte direkt – "bränner inifrån".
5. Mekaniska skador	Mast/antenn rasar	Kan träffa människor, bilar, hus.

Obligatorisk säkerhetsutrustning vid höjdarbete

✅ Utrustning – Absolut obligatorisk över 2 meters höjd

Säkerhetssele (full kroppssele): CE-märkt enligt EN 361. Fästpunkt på ryggen. Inspektera före varje användning.

Livlina med falldämpare: Förankring måste tåla minst 1 200 kg. Aldrig i skorsten eller antennmast!

Hjälm: Bygghjälm EN 397 eller klätterhjälm EN 12492. Cykelhjälm räcker inte!

Skor: Arbetsstövlar med gummisula. Aldrig sandaler eller tofflor!

Verktygsfodral: Bältesfodral eller hink med rep. Aldrig lösa verktyg på taket!

🔧 Exempel 1 – Fallenergi

Du står på ett tak 8 m över marken och väger 80 kg. Vilken energi frigörs vid fall?

Formel: E = m × g × h = 80 × 9,81 × 8 = 6 278 J ≈ 6,3 kJ

Hastighet vid markkontakt: v = √(2 × 9,81 × 8) ≈ 12,5 m/s = 45 km/h!

Du slår i marken med samma kraft som att krocka med en bil i 45 km/h!

Kraftledningar – Den absolut farligaste risken

💀 Absolut regel – Kraftledningar

EN ANTENN FÅR ALDRIG KUNNA KOMMA I KONTAKT MED KRAFTLEDNINGAR!

Detta gäller vid: normal drift · om masten faller · om masten tippar vid resning · om staglinor brister · om antennelement svänger i vinden.

Kontakt med en 10 kV-ledning ger 100 A eller mer genom kroppen. Omedelbar död.

Minsta säkerhetsavstånd till kraftledningar

Ledningstyp	Spänning	Minsta avstånd	Rekommenderat
Lågspänning	230/400 V	2 meter	3 meter
Mellanspänning	10–20 kV	3 meter	5 meter
Högspänning (regional)	130 kV	5 meter	10 meter
Stamnät	400 kV	10 meter	15–20 meter

⚡ Exempel 2 – Fallzon-beräkning

Du har en 12 m hög mast på 5 m avstånd från en 10 kV-ledning. Är det säkert?

Normal drift: 5 m avstånd ≥ 3 m krav ✓ OK
Fallzon: Masten är 12 m lång. Om den faller mot ledningen når den 12 − 5 = 7 m förbi ledningen! ❌ INTE SÄKERT!

Minsta säkra avstånd: 12 m (masthöjd) + 3 m (marginal) = 15 m från ledningen.

Denna mast måste stå minst 15 meter från kraftledningen!

🚨 Om antennen faller på kraftledning

RÖR INGENTING! Håll minst 20 meters avstånd – marken kan vara strömförande!

1. Varna andra – ropa och hindra dem från att komma nära.
2. Ring 112 omedelbart – berätta att antenn ligger på kraftledning.
3. Stanna på säkert avstånd tills räddningstjänst kommer.
4. Försök INTE flytta antennen – du dör omedelbart vid kontakt.

🔷 Checklista – Säker mastresning (urval)

Väder: Vindstyrka under 5 m/s · Inget regn · Ingen åska · Inte is/snö på masten.

Hjälpare: Minst 3 personer (upp till 10 m) · Minst 4–5 för master över 10 m · En "dirigent" med överblick.

Under resningen: Långsam och kontrollerad · Pausa vid tveksamhet · Kommunicera hela tiden · En person bevakar kraftledningarna · Håll reser-repet spänt.

Stag och fästen: Kontrolleras 2 gånger/år (vår och höst). Byt vid minsta tecken på rost eller slitage!

💨 Exempel 3 – Kraft från vinden

En yagi-antenn har 2 m² vindfångsyta. Hur stor kraft ger en storm på 25 m/s (90 km/h)?

Förenklad formel: F ≈ 0,6 × A × v²
Beräkning: F = 0,6 × 2 × (25)² = 0,6 × 2 × 625 = 750 N ≈ 75 kg kraft!

Vid orkan (35 m/s, 126 km/h): F = 0,6 × 2 × (35)² = 1 470 N ≈ 150 kg!

Det är som att ha en person på 75 kg hängandes i antennen – vid orkan är det två personer!

💡 Dimensionering för vind och is

I Sverige dimensioneras master för vindlast 25–35 m/s + islast 10–20 mm istjocklek på alla ytor + kombinationen is och vind samtidigt.

Lägg alltid till 20–30 % säkerhetsmarginal utöver tillverkarens specifikationer.

Övningsfrågor – 9.2 Antennsäkerhet

Fråga 1

Grund 1. Vilken är den vanligaste allvarliga olyckan vid antennarbete, och vilken säkerhetsutrustning är absolut obligatorisk vid arbete över 2 meters höjd?

Fråga 2

Räkna 2. Du har en 15 m hög mast på 8 m avstånd från en 20 kV-mellanspänningsledning. Beräkna om masten kan nå ledningen vid fall, och vilket minsta avstånd som skulle behövas.

Fråga 3

Prov 3. Beskriv exakt vad du gör om din antennmast rasar och landar på en kraftledning. Vad händer om du försöker dra bort antennen för hand?

Fråga 4

Räkna 4. En yagi-antenn har 2,5 m² vindfångsyta. Beräkna kraften vid 30 m/s vind med formeln F ≈ 0,6 × A × v². Vad motsvarar den vikten i kg?

Fråga 5

Grund 5. Hur ofta ska du kontrollera stag och vajrar på en antennmast, och vad ska du titta efter? Vad gör du om du hittar rost eller utfransade trådar?

9.3 RF-strålning och hälsa

RF-strålning (radiofrekvensstrålning) är elektromagnetisk strålning i frekvensområdet 3 kHz till 300 GHz. Det är icke-joniserande strålning – den kan inte slå sönder DNA som röntgenstrålning. Men vid höga effektnivåer kan den värma upp kroppsvävnad på ett skadligt sätt.

💡 Mikrovågsugns-analogin

En mikrovågsugn och din sändare använder samma fysikaliska princip:

Mikrovågsugnen: 800–1 200 W vid 2,45 GHz – värmer mat på sekunder.
Din sändare (100 W HF): 100 W vid 14 MHz – kan värma vävnad vid nära kontakt.

Skillnaden: Mikrovågsugnen koncentrerar energin. Din antenn sprider den över en stor yta och fältstyrkan minskar snabbt med avståndet.

Precis som du inte stoppar in handen i mikrovågsugnen – rör aldrig antennen under sändning!

Biologiska effekter av RF-strålning

Effekt	Vad händer	När det sker
Uppvärmning (termisk)	RF-energi absorberas och omvandlas till värme – som i en mikrovågsugn.	Vid höga effektnivåer nära antennen. Primärrisken för amatörradio.
Inducerade strömmar	Under 10 MHz kan elektriska strömmar induceras i kroppen.	Vid höga fältstyrkor på HF-banden.
Ögonlinsen	Saknar blodcirkulation för kylning – RF kan ge grå starr.	Upprepad exponering för höga mikrovågsnivåer.

Inversa kvadratlagen – Avstånd är ditt bästa skydd!

Inversa kvadratlagen: E₂ = E₁ × (r₁ / r₂)²

E₁ = fältstyrka på avstånd r₁ · E₂ = fältstyrka på avstånd r₂

Enkelt uttryckt: Dubbelt avstånd = ¼ av fältstyrkan!

Avstånd (100 W dipol)	Relativ fältstyrka	Bedömning
0,5 m	~100 %	FARA – RF-brännskador möjliga
1 m	~25 %	FÖRSIKTIG – kan vara nära gränsvärdet
2 m	~6 %	OK för de flesta fall
4 m	~1,5 %	SÄKERT – långt under alla gränsvärden

📻 Exempel 1 – Inversa kvadratlagen

Dipolen är 1 m från fönstret. Fältstyrkan är 60 V/m. Hur stor är den vid 3 m?

Beräkning: E₂ = 60 × (1/3)² = 60 × (1/9) = 6,7 V/m

ICNIRP-gränsvärde för VHF: 28 V/m. 6,7 V/m är långt under gränsen ✓

Tre gånger avstånd = nio gånger lägre fältstyrka. Avstånd är ditt bästa skydd!

ICNIRP-gränsvärden för allmänheten

Frekvensområde	E-fältsgräns (V/m)	Effekttäthet (W/m²)	Amatörband
3–30 MHz (HF)	27–61 V/m	2–10	160 m, 80 m, 40 m, 20 m
30–400 MHz (VHF)	28 V/m	2	6 m, 2 m, 70 cm
400–2 000 MHz (UHF)	28–61 V/m	2–10	23 cm, 13 cm
2–300 GHz (SHF)	61 V/m	10	Mikrovåg/satellit

📊 SAR – Specific Absorption Rate

SAR mäter hur mycket RF-energi som absorberas i kroppsvävnad, uttryckt i watt per kilogram (W/kg).

EU/ICNIRP-gränsvärden:
• Kropp och huvud (allmänheten): 2 W/kg per 10 g vävnad
• Händer, handleder, fötter: 4 W/kg per 10 g vävnad
• Yrkesmässig exponering: 10 W/kg (huvud/kropp)

SAR är mest relevant för handhållen utrustning (handies) och mobiltelefoner. Vid fast HF-station är avstånd och fältstyrka mer relevant.

📋 Svenska effektgränser och RF-exponering

I Sverige regleras amatörradioanvändning av PTS (Post- och telestyrelsen). Maxeffekten varierar per band och certifikatsklass – kontrollera alltid aktuella föreskrifter på pts.se.

Generell tumregel: Ju högre EIRP (effektivt utstrålad effekt), desto större skyddsavstånd krävs. Med en riktantenn (yagi) multipliceras effekten i huvudloben – håll extra avstånd framför antennen och informera grannar om antenner monterade nära tomtgränsen.

🔥 RF-brännskador – Varför de är farliga

Värmer inifrån ut: RF-energi absorberas djupt i vävnaden. Huden kan kännas sval medan djupare vävnad är skadad.

Smärta fördröjd: Kan ta timmar innan smärtan kommer – ger falsk trygghet!

Farligast på HF (3–30 MHz): Kroppen har låg impedans på HF. Redan 10–50 W kan ge brännskador vid direkt beröring!

ABSOLUT REGEL: Rör ALDRIG antennelement, oisolerad matarledning eller slutsteg under sändning. Stäng alltid av sändaren och vänta minst 30 sekunder.

📻 Exempel 2 – Tumregler för säkert avstånd (HF)

10 W + dipol	≥ 0,5 m	QRP – relativt ofarligt
100 W + dipol	≥ 1–2 m	Standard HF-station
100 W + yagi	≥ 3–5 m (framsida)	Riktad energi!
1 000 W + yagi	≥ 10–15 m	Legal max i Sverige: 400 W

Övningsfrågor – 9.3 RF-strålning och hälsa

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan joniserande och icke-joniserande strålning? Ge ett exempel på vardera typ, och förklara varför RF-strålning ändå kan vara skadlig.

Fråga 2

Räkna 2. Fältstyrkan vid 1 m från en antenn är 45 V/m. Beräkna fältstyrkan vid 3 m och vid 6 m. ICNIRP-gränsen är 28 V/m – vid vilket avstånd är du under gränsen?

Fråga 3

Grund 3. Varför är RF-brännskador på HF-banden extra farliga jämfört med brännskador i GHz-området? Nämn två egenskaper som gör dem svåra att upptäcka i tid.

Fråga 4

Prov 4. Du kör 100 W SSB på 14 MHz med en 3-elements yagi (8 dBi). En dipol ger 2,15 dBi. Med hur många gånger är din yagis EIRP högre jämfört med en dipol? Vad innebär det för det säkra avståndet framför antennen?

Fråga 5

Grund 5. Vad mäter SAR (Specific Absorption Rate) och i vilken enhet? Vad är EU:s SAR-gräns för huvud och kropp, och i vilken situation för radioamatörer är SAR mest relevant?

9.4 Åskskydd

Antenner och master är konstruerade för att samla RF-energi. De gör också ett utmärkt jobb med att samla och leda blixtar. En hög metallmast på ett öppet ställe är precis vad en blixt söker.

💡 Blixtens enorma energi

Spänning: 100–300 miljoner Volt! · Ström: 10 000–100 000 Ampere!
Varaktighet: 0,1–0,5 sekunder · Energi: ~250 kWh (en hel dags hushållsel!)

Det finns inget elektroniskt överspänningsskydd som kan absorbera en direktträff. Det enda riktiga skyddet är att koppla bort antennen.

Två typer av blixthot

⚡ Direktträff vs Närhetseffekter

1. Direktträff: Blixten slår i antennen/masten. Enorma strömmar (10–100 kA) leds till stationen. Allt elektronik förstörs. Brand möjlig. Livsfarligt om du är nära.

2. Närhetseffekter (upp till 1–2 km!): Blixt i närheten skapar elektromagnetisk puls (EMP). Antennen fungerar som mottagare. Spänningstoppar bränner ut känsliga halvledare – transistorer, IC-kretsar. Kostar tusentals kronor i reparation.

Statisk elektricitet – Det vardagliga problemet

🔧 Exempel 1 – Statisk uppladdning

Vind transporterar elektriskt laddade partiklar (damm, vattendroppar) som träffar antennen och lämnar sin laddning. Antennen saknar väg för laddningen att rinna bort via koaxialkabeln – laddning byggs upp som i en kondensator!

Konsekvenser: Svagt brus · Stötar vid beröring · ESD skadar ingångstransistorerna.

Åtgärd: Jorda antennen via en resistor ~1 MΩ – ger laddningen en väg bort utan att påverka RF. Alternativt via en drosselspole (blockerar RF men leder DC/statisk laddning).

Låg kostnad, stor nytta – alltid värt att installera!

Åskskydd – Lager för lager

✅ Skyddsåtgärder i ordning

Lager 1 – Jordning av mastfoten: Jordspett min. 1,5 m · Jordledare min. 16 mm² koppar · Kortast möjliga raka väg · Alla metalldelar anslutna till samma jordsystem.

Lager 2 – Gasurladdningsrör/Gnistgap: Placeras i koaxialkabeln vid husinföringen (utomhus). Jordas till samma jordsystem som masten.

Lager 3 – Koax-överspänningsskydd: Kommersiell enhet med MOV/TVS-dioder, placerad inomhus nära utrustningen.

Lager 4 – Nätöverspänningsskydd: Skyddar mot spänningspikar via elnätet. Välj EN 61643-standard. Byt var 5–10 år!

Lager 5 – Bortkoppling (det enda säkra!): Dra ur antennkablarna · Jorda centerkontakterna · Dra ur nätkabeln · Gå bort från utrustningen.

🔧 Exempel 2 – Jordledningens dimensionering

Varför måste jordledaren vara minst 16 mm² och gå rakt till jordspettet?

En blixt ger 30 000 A. Med 1,5 mm² kabel: ångbildning – kabeln brinner av och orsakar brand!
Med 16 mm²: klarar kortvarig blixtström. Med 50 mm²+: optimal, ingen brandrisk.

Varför rak ledare? Böjar skapar induktans. Blixten är extremt snabb (mikrosekunder) – induktansen skapar spänningspikar i böjarna. Rak ledare = minimal induktans = smidigare avledning.

Principen: Kortast möjlig · Tjockast möjlig · Rakast möjlig!

⚠️ 30/30-regeln – När ska du koppla bort?

Koppla bort omedelbart om: Åskvarning utfärdad · Du ser blixt eller hör åska · Antennen börjar brusa konstigt (statisk uppladdning!) · Håret reser sig (tag skydd OMEDELBART!)

30/30-regeln: Koppla bort om det är under 30 sekunder mellan blixt och åska (= under 10 km!). Vänta 30 minuter efter sista åskan innan du kopplar in igen.

Kontrollera väder proaktivt: SMHI-appen · lightningmaps.org (realtids-blixtar!)

Övningsfrågor – 9.4 Åskskydd

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan en direktträff av blixt och närhetseffekter? Vilken typ av skada orsakar respektive, och vilket skydd hjälper mot dem?

Fråga 2

Grund 2. Varför räcker det inte med ett elektroniskt överspänningsskydd som enda skydd mot blixten? Vad är det enda garanterade skyddet?

Fråga 3

Räkna 3. Förklara varför jordledaren till mastfoten ska vara minst 16 mm² och gå rakt utan böjar. Vad händer med en 1,5 mm² ledare vid ett blixtnedslag med 30 kA?

Fråga 4

Prov 4. Det börjar åska 8 km bort. Beskriv exakt vad du gör med din amatörradiostation, steg för steg. Hur lång tid efter sista åskan ska du vänta innan du kopplar in igen?

Fråga 5

Grund 5. Vad orsakar statisk uppladdning på en antenn, och vilka skador kan det orsaka? Beskriv en enkel och billig åtgärd som minskar problemet.

9.5 Batterier

Batterier verkar ofarliga – de är inte anslutna till elnätet. Men de kan lagra enorma mängder energi och vid fel kan de orsaka brand, explosion och frätskador. Radioamatörer använder ofta stora batterier för portabel drift och nöddrift.

💡 Brandtriangeln

Brand kräver tre saker: Bränsle + Syre + Tändkälla

Blybatteri: Bränsle = vätgas (bildas vid laddning) · Syre = finns alltid · Tändkälla = en liten gnista. Resultat: EXPLOSION!

Litiumbatteri: Bränsle = litium och elektrolyt · Syre = kan bildas kemiskt inuti batteriet · Tändkälla = intern kortslutning. Resultat: BRAND som inte kan släckas med vanliga medel!

Blybatterier – Risker och åtgärder

Risk	Varför det händer	Förebyggande åtgärd
Vätgasexplosion	Laddning sönderdelas H₂O → H₂ + ½O₂. Vätgas är explosiv!	Ladda i ventilerat utrymme. En gnista kan antända!
Frätande syra	Elektrolyten är utspädd svavelsyra. Frätande för hud och ögon.	Skyddsglasögon ALLTID! Ha natriumbikarbonat nära.
Kortslutningsbrand	Blybatteri kan ge 500–1 000+ A kortslutningsström!	Säkra plusledaren direkt vid batteriet. Ta av ringar och armband!
Gasbildning vid fel	Överladdning ger kraftig gasbildning och möjlig explosion.	Rätt laddare med temperaturstyrd laddning. Övervaka!

⚡ Exempel 1 – Kortslutningsström i blybatteri

Du lägger en skiftnyckel tvärs över ett 100 Ah bilbatteri (12 V). Hur stor ström flödar?

Inre resistans: ~10 mΩ (0,010 Ω)
Beräkning: I = 12 V / 0,010 Ω = 1 200 Ampere!

Skiftnyckeln glöder och smälter inom sekunder. Enorma gnistor. Batteriet kan explodera om vätgas finns. Svåra brännskador på händer och ansikte.

Ta alltid av armband, klocka och ringar när du arbetar nära batterier!

🔷 Rätt anslutningsordning – Blybatteri

Anslutning: Plus (+) FÖRST → Minus (−) SIST
Minnesregel: "Plus börjar, Minus slutar"

Bortkoppling: Minus (−) FÖRST → Plus (+) SIST
Minnesregel: "Minus avgår, Plus avslutar"

Varför? Om du kopplar loss Plus FÖRST och råkar nudda karossen med det lösa pluset = kortslutning!

Litiumbatterier – Thermal Runaway

🔥 Vad är thermal runaway?

En okontrollerbar kedjerektion: Skada/fel → Temperaturen stiger → Kemisk reaktion accelererar → Mer värme → Temperaturen stiger mer → BRAND/EXPLOSION.

Cirkeln kan inte stoppas när den väl startat!

Vad utlöser det:
• Mekanisk skada: slag, punktering, klämning
• Överladdning: fel laddare med för hög spänning
• Överhettning: varm bil (70°C+), nära värmekälla
• Intern kortslutning: fabrikationsfel, ålder, djupurladdning
• Felaktig cellbalansering

⚠️ Om ett litiumbatteri börjar brinna

1. Bär ut batteriet OM det är säkert: Använd tång/isolerade handskar. Lägg i metallhink med vatten utomhus på obrännbart underlag.

2. Om du INTE kan flytta det: Evakuera alla! Röken är GIFTIG! Ring 112. Lämna dörren stängd men säkerställ att ingen är kvar inomhus.

3. Kyla med vatten: Kyler batteriet och bromsar eskalering – men SLÄCKER INTE branden. Fortsätt kyla länge efter att lågorna slocknat – batteriet kan återantända timmar senare!

4. Röken: Innehåller fluorvätesyra (HF), kolmonoxid och andra giftiga ämnen. Andas INTE röken!

🧯 Praktiskt skydd – Litiumsäkerhet

Brandfilt för litium (t.ex. Bridgehill): En specialvävd filt som läggs över batteriet vid brand. Kväver lågorna och hindrar spridning. Används av räddningstjänst – rekommenderas för den som kör portabelt med LiPo eller LiFePO4.

Litium-brandhink/säkerhetslåda: Metallbehållare med lock – förvara och ladda LiPo-batterier i den. Om thermal runaway startar begränsas branden till behållaren.

Förvaring: Ladda aldrig LiPo obevakat. Förvara i brandsäker behållare, inte i huset om möjligt – garagegolv eller utomhusförråd är bättre.

Vatten för kylning + brandfilt för kontroll = bästa kombinationen vid litiumbrand.

Batterjämförelse – Välj rätt för ändamålet

Egenskap	Li-Ion/LiPo	LiFePO4	Blybatteri
Termisk stabilitet	Låg – thermal runaway möjlig	Hög – säkrare kemi	Medium – vätgas vid laddning
Energitäthet	150–200 Wh/kg	90–120 Wh/kg	30–50 Wh/kg
Livslängd (cykler)	300–500	2 000–5 000!	200–500
Vikt	Lätt	Lätt	Tungt!

🎯 Bra val för amatörradio

Portabel drift och nöddrift: LiFePO4 rekommenderas – bra balans mellan säkerhet, vikt och kapacitet. Ett 100 Ah LiFePO4 väger bara 12–15 kg jämfört med 30 kg för ett blybatteri!

Stationär backup: AGM-blybatteri (ventilreglerat) – säkrare än öppet blybatteri, ingen vätgasutveckling vid normal drift. Behöver ändå ventilerat utrymme vid laddning.

Övningsfrågor – 9.5 Batterier

Fråga 1

Grund 1. Varför måste ett blybatteri laddas i ett ventilerat utrymme? Vilken gas bildas vid laddning och vad händer om en gnista når den gasen?

Fråga 2

Grund 2. I vilken ordning ansluter du kablarna till ett blybatteri, och i vilken ordning kopplar du loss dem? Förklara varför ordningen spelar roll.

Fråga 3

Räkna 3. Ett 12 V blybatteri har en inre resistans på 8 mΩ. Du råkar kortsluta det med ett metallverktyg. Beräkna kortslutningsströmmen. Vad händer med verktyget och varför är det farligt om vätgas finns i närheten?

Fråga 4

Prov 4. Vad är "thermal runaway" i ett litiumbatteri? Beskriv kedjereaktionen och nämn minst tre faktorer som kan utlösa den. Varför kan processen inte stoppas när den väl startat?

Fråga 5

Prov 5. Du märker att ditt LiPo-batteri börjar ryka och bli varmt under laddning. Beskriv exakt vad du gör. Varför ska du inte andas in röken och varför fungerar inte en vanlig pulversläckare?

Sammanfattning – Kapitel 9: Säkerhet

9.1 Elsäkerhet – Viktigast att komma ihåg

• Det är STRÖMMEN som dödar, inte spänningen – men spänning driver ström (Ohms lag).
• 10–15 mA → muskelkramp (kan inte släppa). 30 mA via hjärtat → hjärtflimmer möjligt. 50–100 mA → hjärtflimmer troligt.
• 50 V är gränsen – ovan detta betraktas spänning som livsfarlig.
• Kondensatorer behåller laddning länge – vänta, ladda ur, mät!
• En hand i fickan vid mätning. Arbeta aldrig ensam med farliga spänningar.
• Skyddsjord (PE) ≠ RF-jord. Båda behövs – olika funktioner.
• Vid elolycka: Bryt strömmen FÖRST. Rör inte offer. Ring 112.

9.2 Antennsäkerhet – Viktigast att komma ihåg

• Säkerhetssele + hjälm = obligatoriskt vid arbete över 2 meters höjd.
• Arbeta aldrig ensam vid höjdarbete.
• Beräkna fallzon – masten får inte kunna nå kraftledningen om den faller!
• Om antenn faller på kraftledning: RÖR INGENTING. Håll 20 m avstånd. Ring 112.
• Kontrollera stag och vajrar 2 gånger per år.

9.3 RF-strålning – Viktigast att komma ihåg

• Avstånd är bästa skyddet – dubbelt avstånd = fjärdedel av fältstyrkan.
• Rör ALDRIG antennelement under sändning. RF-brännskador värmer inifrån ut.
• Yagi kräver mer avstånd än dipol. Placera antenner högt.

9.4 Åskskydd – Viktigast att komma ihåg

• Jordfäst masten + jordspett + tjock rak jordledare (min. 16 mm²).
• Inget elektroniskt skydd klarar en direktträff – koppla bort fysiskt!
• 30/30-regeln: Koppla bort under 30 s blixt-till-åska. Vänta 30 min efter sista åskan.

9.5 Batterier – Viktigast att komma ihåg

• Blybatteri: Ladda i ventilerat utrymme. Plus först vid anslutning, Minus först vid bortkoppling.
• Ta alltid av armband och klocka vid batteriarbete!
• Litiumbatteri: Rätt laddare, övervaka, inspektera för skador.
• LiPo/Li-Ion brand: Evakuera, kyla med vatten, ring 112 – röken är giftig! Brandfilt och säkerhetshink minskar risken vid förvaring och laddning.
• LiFePO4 är säkrare och bra val för amatörradio.

Facit – 9.1 Elsäkerhet

Fråga 1

Grund 1. Vad är det som faktiskt dödar vid en elektrisk stöt – spänningen eller strömmen? Förklara varför med hjälp av Ohms lag.

Svar:

Det är strömmen som dödar — redan 30 mA genom hjärtat kan orsaka kammarflimmer.

Men spänningen driver strömmen (Ohms lag: I = U / R). Hög spänning genom kroppens motstånd ger hög ström. Utan tillräcklig spänning kan ingen farlig ström uppstå — därför är både spänning och ström relevanta, men det är strömmen genom kroppen som gör skadan.

Fråga 2

Räkna 2. En person med torr hud (100 kΩ) råkar röra en 230 V nätledning. Beräkna strömstyrkan och bedöm om den är direkt livsfarlig. Gör sedan om beräkningen med fuktig hud (10 kΩ).

Svar:

Torr hud (100 kΩ):
I = U / R = 230 / 100 000 = 2,3 mA
Kännbar men inte livsfarlig (gräns ~30 mA).

Fuktig hud (10 kΩ):
I = 230 / 10 000 = 23 mA
Farligt — nära gränsen för kammarflimmer (30 mA). Kan orsaka muskelkramp ("can't let go") vid ~10 mA.

Slutsats: Fuktiga händer gör nätspänning potentiellt dödlig.

Fråga 3

Grund 3. Du öppnar ett gammalt nätaggregat och vill byta en komponent. Vilka steg ska du ta innan du rör vid något inne i aggregatet? Nämn minst tre åtgärder.

Svar:

1. Dra ur nätkontakten — inte bara stäng av strömbrytaren.
2. Vänta minst 5 minuter — låt kondensatorer urladdas.
3. Kortslut stora kondensatorer med isolerat verktyg (motstånd + skruvmejsel).
4. Mät med voltmeter att spänningen är 0 V innan du rör vid något.
5. Arbeta med en hand (andra handen i fickan) — minskar risken att ström går genom hjärtat.

Fråga 4

Räkna 4. En kondensator på 2 200 µF är laddad till 400 V. Beräkna hur mycket energi kondensatorn lagrar med formeln E = ½ × C × U². Vad kan den energimängden jämföras med?

Svar:
E = ½ × C × U²
E = ½ × 0,0022 × 400²
E = ½ × 0,0022 × 160 000
E = 176 joule

Jämförelse: Motsvarar ungefär energin i en hjärtstartare (defibrillator) som använder 200–360 J per stöt. Kondensatorn lagrar alltså tillräcklig elektrisk energi för att stoppa ett hjärta — kondensatorer i rörsändare och nätaggregat är extremt farliga.

Fråga 5

Prov 5. Du hittar en person som fått en elektrisk stöt och fortfarande verkar vara i kontakt med strömkällan. Beskriv i rätt ordning vad du gör under de första minuterna. Vad är det allra viktigaste första steget och varför?

Svar:

Viktigaste första steget: BRYT STRÖMMEN — utan att själv röra personen eller strömkällan.

Ordning:
1. Bryt strömmen (huvudbrytare, dra ur kontakt, eller använd torrt isolerat föremål).
2. Ring 112.
3. Kontrollera medvetande och andning.
4. Starta HLR (hjärt-lungräddning) om personen inte andas.
5. Använd hjärtstartare (AED) om tillgänglig.

Varför: Rör du personen medan strömmen är på riskerar du att själv bli offer — då kan ingen hjälpa någon.

Facit – 9.2 Antennsäkerhet

Fråga 1

Grund 1. Vilken är den vanligaste allvarliga olyckan vid antennarbete, och vilken säkerhetsutrustning är absolut obligatorisk vid arbete över 2 meters höjd?

Svar:

Fall från höjd — den vanligaste allvarliga olyckan vid antennarbete.

Obligatorisk utrustning: Klättersele (fallskyddssele) med säkerhetslina förankrad i mastens klätteranordning. Även hjälm krävs (skyddar mot fallande föremål). Arbeta aldrig ensam — en person på marken ska alltid finnas.

Fråga 2

Räkna 2. Du har en 15 m hög mast på 8 m avstånd från en 20 kV-mellanspänningsledning. Beräkna om masten kan nå ledningen vid fall, och vilket minsta avstånd som skulle behövas.

Svar:
Masthöjd: 15 m
Avstånd till ledning: 8 m
15 m > 8 m → JA, masten kan nå ledningen vid fall.

Minsta avstånd: Mastens höjd + säkerhetsmarginal
= 15 + 5 = minst 20 m

Tumregel: Avståndet till kraftledning ska vara minst masthöjd + längsta antennelement + säkerhetsmarginal. Vid 20 kV kan överslag ske redan på meters avstånd.

Fråga 3

Prov 3. Beskriv exakt vad du gör om din antennmast rasar och landar på en kraftledning. Vad händer om du försöker dra bort antennen för hand?

Svar:

1. RÖR INGENTING — antennen, masten, stagen och marken runt kan vara strömförande.
2. Håll alla borta — minst 10 m avstånd (stegspänning).
3. Ring 112 och elnätsoperatören — de bryter strömmen.
4. Vänta tills elkraftbolaget bekräftar att ledningen är spänningslös.

Dra bort för hand: Du dör eller skadas allvarligt — 20 kV ger dödlig ström genom kroppen även via fuktigt rep eller trä.

Fråga 4

Räkna 4. En yagi-antenn har 2,5 m² vindfångsyta. Beräkna kraften vid 30 m/s vind med formeln F ≈ 0,6 × A × v². Vad motsvarar den vikten i kg?

Svar:
F = 0,6 × A × v²
F = 0,6 × 2,5 × 30²
F = 0,6 × 2,5 × 900
F = 1 350 N

Vikt: F / g = 1 350 / 9,81 ≈ 138 kg

Det motsvarar vikten av en stor person som hänger i masten. Masten, rotorn och fundamentet måste dimensioneras för detta — stormvind (30 m/s) är vanligt i Sverige.

Fråga 5

Grund 5. Hur ofta ska du kontrollera stag och vajrar på en antennmast, och vad ska du titta efter? Vad gör du om du hittar rost eller utfransade trådar?

Svar:

Kontroll: Minst 2 gånger per år (vår och höst), samt efter kraftig storm.

Titta efter: Rost, utfransade trådar (broken strands), lösa spännare, korrosion på fästen, sprickor i isolatorer.

Vid rost/utfransning: Byt omedelbart — en svag vajer kan brista vid nästa storm. Byt hela vajern, inte bara den skadade delen.

Facit – 9.3 RF-strålning och hälsa

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan joniserande och icke-joniserande strålning? Ge ett exempel på vardera typ, och förklara varför RF-strålning ändå kan vara skadlig.

Svar:

Joniserande: Tillräcklig energi för att slå ut elektroner ur atomer (DNA-skador). Exempel: röntgen, gammastrålning.

Icke-joniserande: Lägre energi, kan inte jonisera. Exempel: RF-strålning, synligt ljus.

RF är ändå skadlig genom värmeverkan — vävnad absorberar RF-energi och upphettas. Vid höga nivåer: brännskador på inre organ och ögonlinser (katarakt).

Fråga 2

Räkna 2. Fältstyrkan vid 1 m från en antenn är 45 V/m. Beräkna fältstyrkan vid 3 m och vid 6 m. ICNIRP-gränsen är 28 V/m – vid vilket avstånd är du under gränsen?

Svar:
Inversa kvadratlagen: E₂ = E₁ × (r₁ / r₂)²

Vid 3 m: E = 45 × (1/3)² = 45 × 1/9 = 5 V/m ✓ (under 28 V/m)
Vid 6 m: E = 45 × (1/6)² = 45 × 1/36 = 1,25 V/m ✓

Gräns 28 V/m: 45 × (1/r)² = 28 → r = √(45/28) ≈ 1,27 m

Från ca 1,3 m avstånd är du under ICNIRP-gränsen. I praktiken bör säkerhetsmarginalen vara större.

Fråga 3

Grund 3. Varför är RF-brännskador på HF-banden extra farliga jämfört med brännskador i GHz-området? Nämn två egenskaper som gör dem svåra att upptäcka i tid.

Svar:

HF-strålning penetrerar djupt i kroppen (centimeter till decimeter) och värmer inre vävnad. GHz-strålning absorberas i ytskiktet (huden) och känns direkt.

Svårt att upptäcka:
1. Ingen omedelbar smärta — inre vävnad saknar värmereceptorer.
2. Fördröjd skada — symtom visar sig timmar till dagar efter exponering (t.ex. ögonkatarakt).

Fråga 4

Prov 4. Du kör 100 W SSB på 14 MHz med en 3-elements yagi (8 dBi). En dipol ger 2,15 dBi. Med hur många gånger är din yagis EIRP högre jämfört med en dipol? Vad innebär det för det säkra avståndet framför antennen?

Svar:
Skillnad: 8 − 2,15 = 5,85 dB
Effektfaktor: 10^(5,85/10) ≈ 3,85 gånger

Yagins EIRP ≈ 100 × 3,85 ≈ 385 W EIRP i huvudloben (jämfört med ~165 W EIRP för dipolen).

Säkert avstånd ökar med √(effektfaktor) ≈ √3,85 ≈ 2 gånger framför antennen jämfört med dipol. Rikta aldrig yagi mot bebodda områden på nära håll.

Fråga 5

Grund 5. Vad mäter SAR (Specific Absorption Rate) och i vilken enhet? Vad är EU:s SAR-gräns för huvud och kropp, och i vilken situation för radioamatörer är SAR mest relevant?

Svar:

SAR = Specific Absorption Rate — mäter hur mycket RF-energi som absorberas per kg kroppsvävnad.
Enhet: W/kg.

EU:s gräns: 2 W/kg (medelvärde över 10 g vävnad, huvud och kropp).

Mest relevant: Handhållna radioapparater (HT) — antennen sitter nära huvudet vid sändning. Håll antennen minst 5 cm från kroppen vid sändning.

Facit – 9.4 Åskskydd

Fråga 1

Grund 1. Vad är skillnaden mellan en direktträff av blixt och närhetseffekter? Vilken typ av skada orsakar respektive, och vilket skydd hjälper mot dem?

Svar:

Direktträff: Blixten slår direkt i mast/antenn — mekanisk förstörelse, brand, smältning. Jordning av masten leder bort blixtströmmen och minskar brandrisken, men skyddar inte elektroniken. Enda skyddet för utrustningen: fysisk bortkoppling av alla kablar innan åskan.

Närhetseffekt: Inducerade spänningar via magnetfält — förstörd elektronik. Skydd: överspänningsskydd (gasavledare, varistorer) och frånkoppling av kablar.

Fråga 2

Grund 2. Varför räcker det inte med ett elektroniskt överspänningsskydd som enda skydd mot blixten? Vad är det enda garanterade skyddet?

Svar:

Överspänningsskydd kan hantera inducerade överspänningar men klarar inte en direktträff (30–200 kA, miljarder joule). De kan förstöras själva.

Enda garanterade skyddet: Koppla bort antennkabeln fysiskt och jorda den. Dra ur alla kablar från radion. Inget elektroniskt skydd ersätter fysisk frånkoppling vid åska.

Fråga 3

Räkna 3. Förklara varför jordledaren till mastfoten ska vara minst 16 mm² och gå rakt utan böjar. Vad händer med en 1,5 mm² ledare vid ett blixtnedslag med 30 kA?

Svar:

16 mm² behövs för att hantera den enorma strömmen utan att smälta.

Rak utan böjar: Blixtströmmen (30 kA) har mycket hög stighastighet (di/dt); böjar skapar induktans som ger spänningsfall (U = L × di/dt) — kan orsaka överslag och brand.

1,5 mm² vid 30 kA: Ledaren smälter omedelbart — energin E = I²×R×t förvandlar koppartråden till ånga på millisekunder. Kan orsaka brand och explosion.

Fråga 4

Prov 4. Det börjar åska 8 km bort. Beskriv exakt vad du gör med din amatörradiostation, steg för steg. Hur lång tid efter sista åskan ska du vänta innan du kopplar in igen?

Svar:

Steg:
1. Avsluta QSO omedelbart.
2. Stäng av radion.
3. Dra ur antennkabeln från radion och anslut till jordad antennkontakt.
4. Dra ur nätkabeln från vägguttaget.
5. Dra ur alla övriga kablar (dator, rotor, etc.).

Vänta minst 30 minuter efter sista hörbara åskan innan du kopplar in igen.

Fråga 5

Grund 5. Vad orsakar statisk uppladdning på en antenn, och vilka skador kan det orsaka? Beskriv en enkel och billig åtgärd som minskar problemet.

Svar:

Orsak: Vind, regn, snö och dammpartiklar laddar antennen statiskt (triboelektrisk effekt).

Skador: Plötsliga urladdningar som förstör mottagarens front-end (FET/MOSFET), ger knäppande brus i mottagaren.

Åtgärd: Montera en DC-jordad antenn (t.ex. kvartsvågs vertikal som är naturligt jordad) eller koppla en resistor/drossel till jord vid antennmatningspunkten (t.ex. λ/4 stubb till jord).

Facit – 9.5 Batterier

Fråga 1

Grund 1. Varför måste ett blybatteri laddas i ett ventilerat utrymme? Vilken gas bildas vid laddning och vad händer om en gnista når den gasen?

Svar:

Vid laddning bildas vätgas (H₂) genom elektrolys av vattnet i syran.

Vätgas är extremt lättantändlig och bildar en explosiv blandning med luft (4–75 % H₂). En gnista (t.ex. vid anslutning/frånkoppling av kablar) kan orsaka explosion som sprider svavelsyra. Därför: ventilerat utrymme obligatoriskt.

Fråga 2

Grund 2. I vilken ordning ansluter du kablarna till ett blybatteri, och i vilken ordning kopplar du loss dem? Förklara varför ordningen spelar roll.

Svar:

Ansluta: Plus (+) först, sedan minus (−).
Koppla loss: Minus (−) först, sedan plus (+).

Varför: Om du kopplar loss plus först och verktyget nuddar chassit (jord) uppstår kortslutning med enorm ström och gnistbildning. Genom att alltid koppla loss minus först elimineras den risken — chassit är redan anslutet till minus.

Fråga 3

Räkna 3. Ett 12 V blybatteri har en inre resistans på 8 mΩ. Du råkar kortsluta det med ett metallverktyg. Beräkna kortslutningsströmmen. Vad händer med verktyget och varför är det farligt om vätgas finns i närheten?

Svar:
I = U / R
I = 12 / 0,008
I = 1 500 A

Verktyget: Glödgas omedelbart (metallsmälta, allvarliga brännskador). Gnistorna kan antända vätgas i närheten → explosion och svavelsyrasprut. Bär alltid skyddsglasögon vid batteriarbete.

Fråga 4

Prov 4. Vad är "thermal runaway" i ett litiumbatteri? Beskriv kedjereaktionen och nämn minst tre faktorer som kan utlösa den. Varför kan processen inte stoppas när den väl startat?

Svar:

Thermal runaway = självförstärkande kemisk kedjereaktion som genererar extrem värme.

Kedjereaktion: Intern temperatur stiger → elektrolyt sönderdelas → gas bildas → mer värme → nästa cell antänds → brand/explosion.

Utlösande faktorer:
1. Överladdning (felaktig laddare)
2. Mekanisk skada (punktering, böjning)
3. Extern värme (sol, brand i närheten)
4. Intern kortslutning (defekt separator)

Kan inte stoppas: Reaktionen är exoterm och självförsörjande — cellerna genererar eget syre internt. Vatten kyler men släcker inte den kemiska reaktionen.

Fråga 5

Prov 5. Du märker att ditt LiPo-batteri börjar ryka och bli varmt under laddning. Beskriv exakt vad du gör. Varför ska du inte andas in röken och varför fungerar inte en vanlig pulversläckare?

Svar:

Åtgärder i ordning:
1. Koppla bort laddaren omedelbart (dra ur kontakten).
2. Flytta batteriet utomhus (om säkert — använd brandsäker behållare eller metallplåt).
3. Ring 112 om brand utvecklas.
4. Kyl med rikligt vatten (vatten kyler och förhindrar spridning till andra celler).
5. Lämna området och ventilera.

Andas ej: Röken innehåller fluorvätesyra (HF), litiumoxider och andra giftiga gaser som skadar lungor och slemhinnor.

Pulversläckare: Fungerar dåligt — litiumbranden genererar eget syre internt och släcks inte av syrebrist. Vatten i stora mängder är bäst för kylning.

Kapitel 10

Praktisk Trafik

Det sista kapitlet sätter ihop allt du lärt dig. Från att bygga din första station till att ropa CQ, jaga DX och delta i tävlingar – här finns den praktiska verktygslådan du behöver för att komma ut i etern med självförtroende.

🪵 Analogin som binder ihop kapitlet

Att bygga ett shack liknar att sätta ihop en verktygsbod:

Transceivern = Din viktigaste maskin (svarven/borrmaskinen)
Nätaggregatet = Elnätet – utan det händer ingenting
Antennen = Hantverksskickligheten som når ut i världen
Matarledningen = Förlängningskabeln – kvalitet spelar roll!
SWR-mätaren = Skjutmåttet – kontrollera att allt stämmer

Vad du lär dig i kapitel 10

Avsnitt	Innehåll
10.1	Stationsuppbyggnad – Ditt shack
10.2	Ditt första QSO
10.3	DX och tävlingar
10.4	Diplom och utmärkelser
10.5	Aktiviteter, evenemang och digitala modes
10.6	Resurser och fortsatt lärande

10.1 Stationsuppbyggnad – Ditt Shack

Ett shack är radioamatörens ord för den plats där stationen finns – ett rum, ett skrivbord, ett hörn av garaget eller en bärbar låda man tar med ut i naturen. Oavsett storlek gäller samma grundprinciper: rätt utrustning, ordning och god jordning.

Blockschema – Signalvägen i stationen

Alla komponenter i ett shack är länkade i en kedja från strömkällan till antennen. Förstår du kedjan kan du felsöka och förbättra varje länk för sig.

Signalvägen: Strömförsörjning → Transceiver → SWR-mätare → ATU (opt.) → Koax → Antenn

1 – Transceivern

Transceivern kombinerar sändare och mottagare i ett hölje. Valet av transceiver beror på dina mål och budget.

Typ	Passar för	Effekt	Kostnad
HF-transceiver (t.ex. IC-7300)	Kortvåg, DX, SSB, CW, digitalt	100 W	8 000–25 000 kr
VHF/UHF (t.ex. IC-9700)	Lokalradio, repeatrar, satellit	50–100 W	6 000–20 000 kr
Allbandsradio (t.ex. FT-991A)	HF + VHF/UHF i en enhet	100/50 W	10 000–18 000 kr
Handhållen (HT) (t.ex. Yaesu FT-65)	Portabelt, FM, repeatrar	5 W	800–3 000 kr
Budgethandhållen (t.ex. Baofeng UV-5R)	Lär dig grunderna, FM, repeatrar	5 W	200–500 kr
SDR-transceiver (t.ex. Flex Radio)	Experimentellt, datorbaserat	10–100 W	5 000–50 000 kr

💡 Rekommendation för nybörjare

Börja med en allbandsradio (HF + VHF/UHF i ett) eller en handhållen VHF-radio. Allbanden ger tillgång till HF-DX och lokal VHF direkt. Handhållna är billiga och bra för att lära sig grunderna på 2m-bandet.

2 – Nätaggregat

De flesta transceivrar drivs med 13,8 V DC. Dimensionera alltid med marginal – en för liten strömkälla ger spänningsfall och dålig prestanda.

⚡ Exempel – Beräkna ström för 100 W radio

Slutstegets verkningsgrad är ca 50 % (klass AB).

Ineffekt vid sändning:
P_in = P_ut / η = 100 W / 0,5 = 200 W

Ström vid 13,8 V:
I = P / U = 200 / 13,8 ≈ 14,5 A

Val av nätaggregat: Välj minst 20 A (30 % marginal).

🎯 Tumregel: 1 W RF-effekt ≈ 0,2 A vid 13,8 V

⚠️ Linjärt vs Switch-mode (SMPS)

Linjärt: Tyst, inga RF-störningar. Tungt och dyrare – men bäst för radio.
SMPS: Lätt och billigt. Kan generera RF-störningar – köp märkeskvalitet (t.ex. Samlex, Powerwerx). Billiga modeller kan förstöra mottagningen på HF!

3 – Antennen – Viktigaste komponenten av alla

Många erfarna amatörer säger: "En enkel antenn med hög effekt slår en avancerad radio med dålig antenn – varje gång." Antennen är avgörande för hur långt och bra du når.

Antenntyp	Fördelar	Nackdelar
Halvvågsdipol (λ/2)	Enkel att bygga, billigt, bra strålningsmönster	Fungerar bara på ett band
Vertikal (λ/4)	Lågt antenntag, bra DX-vinkel, en upph.punkt	Kräver jordplan (radialer)
G5RV / Zepp	Multiband 3,5–28 MHz, relativt enkel	Behöver ATU på vissa band
Yagi	Hög förstärkning 6–12 dBd, riktad	Kräver mast och rotor, dyr
Magnetisk loop	Kompakt, bra i lägenhet	Smal bandbredd, noggrann avstämning

📻 Beräkna dipolens längd – 40m-bandet

40m-bandet har mittenfrekvens ca 7,100 MHz.

Formel för varje arm (λ/4):
Armlängd = 150 / f(MHz) = 150 / 7,1 ≈ 21,1 meter per arm

Total dipollängd: 2 × 21,1 = 42,2 meter

Praktiskt: Skär till beräknad längd och stäm av kortare med SWR-mätare. I praktiken hamnar färdig dipol ofta runt 20 m/arm p.g.a. "end effect". Kortare = högre resonansfrekvens; längre = lägre.

🎯 En enkel 40m-dipol + 100 W kan nå hela Europa utan problem!

Dipolens armlängd (meter) = 150 / f (MHz)
Total dipollängd = 2 × armlängd

4 – Matarledning (koaxialkabel)

Kabeltyp	Impedans	Förlust / 100 m (30 MHz)	Användning
RG-213	50 Ω	~4 dB	HF – bra balans pris/prestanda
RG-58	50 Ω	~8 dB	Korta kablar, portabelt
Aircom Plus / LMR-400	50 Ω	~2 dB	VHF/UHF och längre sträckor
Öppen linje (ladder-line)	300–600 Ω	<1 dB	Multiband med ATU – billigast och bäst!

⚠️ Vanliga koaxkabel-misstag

1. Vattenintrång: Täta ALLA kontakter ute med självvulkaniserande tejp!
2. För tunn kabel på VHF/UHF: RG-58 + 15 m + 144 MHz ≈ 3 dB förlust = halva effekten borta!
3. Dåliga PL-259-kontakter: En dålig lödning kan ge mer förlust än hela kabeln.

5 – SWR-mätaren

SWR (Standing Wave Ratio – stående vågförhållande) visar hur väl din antenn är anpassad till 50 Ω. SWR = 1:1 är perfekt.

SWR	Reflekterad effekt	Status	Åtgärd
1,0 : 1	0 %	✅ Perfekt	Kör på!
1,5 : 1	4 %	✅ Utmärkt	Inget krävs
2,0 : 1	11 %	⚠️ Acceptabelt	ATU kan hjälpa
3,0 : 1	25 %	⚠️ Högt	ATU behövs
5,0 : 1	44 %	❌ För högt	Justera antennen
∞ : 1	100 %	❌ Öppen krets	Kontrollera kabeln – något är av!

💡 Observera

SWR mäts vid transceivern. En lång kabel med förluster kan dölja ett dåligt SWR vid antennen – kabeln absorberar den reflekterade effekten. Det är inte en lösning, bara en fälla!

6 – Loggning

Loggning är inte längre obligatorisk i Sverige men starkt rekommenderat. Loggen är nyckeln till alla diplom.

💡 Logga minst detta per QSO

• Datum och tid (UTC)
• Anropssignal
• Band och frekvens
• Mode (SSB, CW, FT8, FM…)
• RST-rapport (given och mottagen)
• Namn och QTH (om utbytt)

Program: Log4OM (rekommenderas), N1MM+, Ham Radio Deluxe.
Ladda upp till LoTW för digitala QSL-bekräftelser!

7 – Jordning och EMC

🔌 Grundregler för jordning

1. Stationsjord: Kortaste möjliga väg till jordtag. Bred koppartape – inte smal tråd (har induktans)!
2. Stjärnjord: Alla enheter jordas till EN gemensam punkt – undviker jordloopar och brum.
3. Balun vid dipol: En 1:1 strömbalun förhindrar RF på koaxens yttersida.
4. Ferritkärnor: Sätt ferritkärnor på USB-, nätkablar och audiokablar för att stoppa RF.

Övningsfrågor – 10.1 Stationsuppbyggnad

Fråga 1

Grund 1. Vilken matningsspänning använder de flesta HF-transceivrar?

Fråga 2

Räkna 2. En 100 W HF-transceiver har ett slutsteg med 50 % verkningsgrad. Hur stor ström förbrukar den vid sändning om spänningen är 13,8 V? Välj sedan lämpligt nätaggregat.

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna längden på varje arm i en halvvågsdipol för 80m-bandet (mittenfrekvens 3,6 MHz). Ge svaret i meter.

Fråga 4

Grund 4. Du mäter SWR 2:1 på din antenn. Hur stor andel av den sända effekten reflekteras tillbaka, och är detta acceptabelt för en transceiver?

Fråga 5

Prov 5. Förklara varför ett switch-mode nätaggregat av låg kvalitet kan vara ett problem i ett HF-shack, och vad du kan göra för att minska problemet.

10.2 Ditt Första QSO

Nästan varje radioamatör minns sitt allra första QSO – lite svettiga händer, röst som darrar, och en känsla av att man glömt allt man läst. Det är normalt! Alla erfarna amatörer var nybörjare en gång, och andan i etern är generellt väldigt välkomnande.

💡 Strategin: Börja med att LYSSNA

Minst en vecka innan ditt första QSO – slå på radion och lyssna:
• Hur låter ett typiskt CQ-anrop?
• Vad säger folk när de svarar?
• Vilken information utbyts normalt?
• Hur avslutas en kontakt?

2m FM-repeatrar är perfekta för nybörjare – trafiken är lokal, signalerna starka och formatet förlåtande!

Tre vägar till ditt första QSO

Metod	Hur	Svårighetsgrad
1. FM-repeater	Ställ in repeaterfrekvens + CTCSS-ton, säg din signal	🟢 Mycket lätt
2. Svara på CQ	Lyssna tills du hör ett CQ, svara när det är klart	🟡 Lätt
3. Ropa CQ själv	Hitta ledig frekvens, fråga QRL?, ropa CQ	🔴 Lite mer

Steg för steg – Ett komplett QSO

📡 Scenario: Du lyssnar på 14,225 MHz (20m, USB). En tysk station ropar CQ.

DL1ABC sänder:
"CQ CQ CQ, this is DL1ABC, Delta Lima One Alpha Bravo Charlie, calling CQ and listening."

Du svarar:
"DL1ABC, DL1ABC, this is SM5XYZ, Sierra Mike Five X-ray Yankee Zulu, over."
→ Upprepa hans signal 1–2 ggr, din signal med fonetik, säg "over". Släpp PTT!

DL1ABC:
"SM5XYZ, good morning! You are 5 and 9 here in Munich. My name is Hans. QTH Munich, Germany. Over."

Du:
"DL1ABC, thank you Hans! You are 5 and 8 here in Stockholm. My name is Erik, QTH Stockholm, Sweden. Over."

DL1ABC avslutar:
"SM5XYZ, thanks for the QSO Erik! 73 and good luck. DL1ABC clear."

Du:
"73 Hans, thanks! SM5XYZ clear."
→ Grattis – logga det direkt!

RST-rapportsystemet

RST-rapporten är ett standardiserat sätt att berätta hur bra du hör den andra stationen.

Bokstav	Betyder	Skala (urval)
R – Readability	Läsbarhet	R1 = Oläsbar · R3 = Läsbar med svårighet · R5 = Perfekt
S – Signal Strength	Signalstyrka (S-mätaren)	S1 = Knappt märkbar · S5 = Ganska god · S9 = Extremt stark
T – Tone	Ton (bara CW!)	T1 = Brusig · T5 = Ganska god · T9 = Perfekt ren

💡 Praktisk guide

• "59" = Perfekt rapport – vanligast (ibland lite optimistiskt i tävlingar!)
• "57" = Stark men lite grumlig
• "44" = Svag och lite svårläst – vanlig vid DX med dålig propagation
• "599" = CW-rapport med perfekt ton

SSB-rapporter: alltid RS (2 siffror). CW: alltid RST (3 siffror).

Ropa CQ – Korrekt metod

📻 Korrekt CQ på HF (SSB)

"CQ CQ CQ, this is SM5XYZ, Sierra Mike Five X-ray Yankee Zulu, Sierra Mike Five X-ray Yankee Zulu, calling CQ and standing by."

• Säg "CQ" exakt 3 gånger
• Din signal minst 2 gånger med fonetik
• Avsluta med "standing by" eller "listening"
• Vänta 5–10 sekunder; upprepa om ingen svarar

⚠️ Vanliga nybörjarmisstag

1. Kolla alltid frekvensen: Säg "QRL?" och vänta 5 sekunder innan du sänder.
2. PTT-fördröjning: Tryck PTT → räkna till 2 → börja tala. Sändaren behöver tid att rampa upp.
3. "Break break": Används i Europa bara vid nödsituation – vänta på paus och säg din signal istället.
4. "Over and out": Säg det aldrig! "Over" = jag lyssnar. "Out" = kontakten avslutad. Aldrig kombinerade.

Repeatrar – Perfekt för nybörjare

💡 Hur en 2m-repeater fungerar

• Du sänder på infrekvensen (input), repeatern vidaresänder på utfrekvensen (output)
• Skift på 2m: ±600 kHz
• Repeatern öppnas med en CTCSS-subton (t.ex. 88,5 Hz) – förhindrar oavsiktlig aktivering
• Hitta lokala repeatrar: repeaterbook.com eller SSA:s repeaterregister på ssa.se

Övningsfrågor – 10.2 Ditt Första QSO

Fråga 1

Grund 1. Vad betyder RST-rapporten "59" och i vilket sammanhang används enbart "RS" (utan T)?

Fråga 2

Grund 2. Vad säger du INNAN du ropar CQ för att kontrollera att frekvensen är ledig, och hur länge väntar du på svar?

Fråga 3

Grund 3. Vad är skillnaden mellan orden "over" och "out" i radiotrafik? Varför ska man aldrig säga "over and out"?

Fråga 4

Prov 4. Vad är CTCSS och varför behöver de flesta FM-repeatrar en CTCSS-ton för att öppnas?

Fråga 5

Prov 5. Varför är det viktigt att vänta ungefär 2 sekunder efter att ha tryckt ned PTT innan man börjar tala? Vad händer med de första orden om man inte väntar?

10.3 DX och Tävlingar

DX (av telegrafins "DX" = okänd destination) syftar på kontakter med avlägsna länder eller ovanliga platser. Att jobba DX är för många amatörer det absoluta hjärtat av hobbyn.

🌍 Varför DX är så fascinerande

Att jobba DX är som att skjuta ett pappersflygplan rakt runt jordklotet och faktiskt träffa någon som skickar det tillbaka. Du behöver inte satellit, inte internet, inte telefonnät – bara din radio, din antenn och ett bra propagationsläge. Det är rent magi.

Propagation – Nyckeln till DX

Utan rätt propagation kan du ha 1000 W och en Yagi – och ändå inte nå 500 km. Med rätt propagation kan 5 W och en dipol nå hela världen.

Band	Frekvens	Typisk räckvidd och öppettider
160m	1,8 MHz	Natt: Europa. Vinter: intercontinentalt möjligt vid solminimum
80m	3,5 MHz	Natt: Europa + Nordafrika. Tidiga morgnar: USA möjligt
40m	7 MHz	Dag: Europa. Natt: Amerika, Asien, Stilla havet
20m	14 MHz	Dag: Världen! Det klassiska DX-bandet
15m	21 MHz	Dag: Utmärkt vid solmaximum. Kan vara stängt vid minimum.
10m	28 MHz	Dag: Världen i ett hopp vid solmaximum. Kan vara stängt månader.

🌞 Grålinjen – DX-guld!

Grålinjen är gränsen mellan dag och natt. Vid soluppgång och nedgång försvinner D-lagret (som absorberar HF) tillfälligt medan F-lagret (som reflekterar) fortfarande är aktivt. Signaler längs grålinjen kan färdas extremt långt med låg dämpning.

Soluppgång/nedgång = de bästa tiderna för DX. En minut kan vara skillnaden!
Verktyg: Sök "grey line map" online eller installera DX Atlas.

DX Cluster – Hitta DX i realtid

📡 Läsa en DX Cluster-spot

DX de SM5ABC: 14.025,0 VK9DX CW 599 QSX UP5 1234Z

• DX de SM5ABC: Spottad av SM5ABC (en svensk amatör)
• 14.025,0: Frekvens 14,025 MHz
• VK9DX: Anropssignalen (Norfolk Island!)
• CW: Mode
• QSX UP5: Lyssnar 5 kHz upp – du ska sända på 14,030!
• 1234Z: Klockan 12:34 UTC

Pile-up – Konsten att bryta igenom

En pile-up är när hundratals stationer försöker nå en och samma sällsynta DX-station. Det låter kaotiskt – men det finns metod!

📢 Pile-up teknik – Steg för steg

Steg 1 – Lyssna noga:
Lyssna ut mönstret. Kör han "Europe only"? Lyssnar han split? Var lyssnar han (UP 5? UP 10)?

Steg 2 – Ställ in rätt:
Sätt TX på rätt frekvens. Kontrollera att VFO-B är på hans lyssnarfrekvens om split används.

Steg 3 – Ropa vid rätt tillfälle:
Vänta tills DX-stationen är redo. Säg din fullständiga signal EN gång – tydligt men utan att "ropa". Lyssna sedan om du hörs.

Steg 4 – Tålamod:
Om du inte hörs – vänta och försök igen. Variera tajmingen. Ropa aldrig upprepade gånger i rad.

⚠️ Pile-up-etikett – bryt inte mot dessa regler

1. Ropa ALDRIG på DX-stationens TX-frekvens (om han kör split) – det är allvarlig etikettsbrott.
2. Säg ALDRIG "QRZ?" i en pile-up – det är DX-stationens ord, inte ditt!
3. Lyssna om DX-stationen svarade någon annan innan du ropar igen.
4. Respektera instruktioner: "Europe only" = ropa inte om du inte är i Europa.

Split-operation

🎯 Exempel – Jobba en split DX-station

Situation: DX sänder på 14,195 MHz, lyssnar "UP 5" (dvs 14,200 MHz).

VFO-A = 14,195 MHz (lyssna på DX-stationen)
VFO-B = 14,200 MHz (sänder hit – där DX lyssnar!)
Aktivera SPLIT-läge i transceivern.

⚠️ Kolla alltid att split är aktiverat INNAN du sänder!

Tävlingar (Contest)

Tävling	Tid	Mål	Nivå
CQ WW DX	Okt (SSB) / Nov (CW)	Flest länder och CQ-zoner	🔴 Avancerad
SAC	Sep (CW) / Okt (SSB)	Skandinavier mot världen	🟡 Medel
SM-veckan	Oktober	Flest SM-distrikt	🟢 Nybörjarvänlig
ARRL DX	Feb (CW) / Mar (SSB)	Europa mot USA/Kanada	🟡 Medel
YOTA	December	Kontakter med unga amatörer	🟢 Nybörjarvänlig

📻 Typiskt tävlings-QSO (SSB)

"CQ Contest, CQ Contest, SM5XYZ"
"SM5XYZ, G3ABC"
"G3ABC, 59 14" (RST 59, CQ-zon 14 för Sverige)
"59 14, TU"
"TU, CQ Contest SM5XYZ"

Hela QSO:t tog ca 15 sekunder. I tävling gäller snabbhet!

💡 Tips för din första tävling

Börja med S&P (Search and Pounce) – sök längs bandet och svara på CQ. Enklare än att köra CQ och hantera pile-up. Använd N1MM+ (gratis, standard för tävling). Delta i SM-veckan – den är på svenska!

Övningsfrågor – 10.3 DX och Tävlingar

Fråga 1

Grund 1. Vilket HF-band anses vara det klassiska DX-bandet dagtid, och varför är det öppet mot hela världen vid solmaximum?

Fråga 2

Grund 2. Förklara vad grålinjen är och varför soluppgång/nedgång ger de bästa förutsättningarna för DX.

Fråga 3

Prov 3. En DX-spot visar: 14.195,0 VK9AB CW UP5. Beskriv exakt hur du ställer in transceivern för att svara på denna station.

Fråga 4

Grund 4. Vad innebär S&P (Search and Pounce) i tävlingssammanhang, och varför är det en bra metod för nybörjare?

Fråga 5

Prov 5. Varför kör sällsynta DX-stationer nästan alltid split-operation? Vad är konsekvensen om du råkar sända på DX-stationens TX-frekvens?

10.4 Diplom och Utmärkelser

Diplom ger dig mål att sträva mot och strukturerar din radioaktivitet. Att söka ett nytt land för DXCC ger en extra skjuts av energi till ett annars lugnt DX-pass.

Stora internationella diplom

Diplom	Krav	Utfärdas av
DXCC – DX Century Club ⭐	100 bekräftade DXCC-entiteter (av ~340 möjliga)	ARRL
WAZ – Worked All Zones	Alla 40 CQ-zoner (Sverige = zon 14)	CQ Magazine
WAS – Worked All States	Alla 50 amerikanska delstater	ARRL
WAE – Worked All Europe	Alla ~70 europeiska entiteter	DARC
IOTA – Islands On The Air	Kontakter med öar (1200+ ögrupper)	RSGB

Digitala modes i shacket

FT8, PSK31 och liknande digitala modes kräver lite extra utrustning utöver transceivern.

Komponent	Vad det gör	Exempel / Kostnad
Dator	Kör mjukvaran (WSJT-X, Fldigi m.fl.)	Windows / Mac / Linux
Ljud-/CAT-gränssnitt	Kopplar radio till dator – ljud och PTT-styrning	Signalink USB, 500–900 kr
USB-kabel (CAT)	Frekvens- och PTT-styrning direkt (moderna TRX)	Ingår ofta med radion
WSJT-X	FT8, FT4, WSPR, JT65 – gratis mjukvara	wsjt.sourceforge.io
Synkroniserad klocka	FT8 kräver <1 s noggrannhet – använd NTP	Automatisk via internet

💡 Kom igång med FT8 snabbt

Ställ transceivern på 14.074 MHz USB (20m FT8-frekvens), anslut Signalink eller USB-kabel, starta WSJT-X och klicka Monitor. Synkronisera datorklockan via internet. Du kan ha ditt första FT8-QSO inom 30 minuter! Fördjupning om digitala modes finns i avsnitt 10.5.

Svenska och nordiska diplom

Diplom	Krav
SM-diplomet	Kontakter med SM-distrikt A–O (alla 15 distrikten)
SMLA	Kontakter med svenska kommuner (290 st)
Riksfyrar	Kontakter med stationer vid registrerade svenska fyrar
Nordic Activity (NRAU)	VHF/UHF med SM, LA, OH, OZ, TF – varje tisdag (NAC)!

Aktivitetsdiplom – Ut med radion!

Program	Vad det innebär	Min. QSO
SOTA – Summits On The Air	Aktivera registrerade bergstopp med portabel station	4
POTA – Parks On The Air	Aktivera nationalparker och naturreservat	10
WWFF – World Wide Flora & Fauna	Internationellt naturreservatprogram (SMFF för Sverige)	44*
IOTA – Islands On The Air	Aktivera öar eller jaga öar (tusentals ögrupper)	–

* WWFF: 44 QSO krävs för grunddiplom. En aktivering räknas redan från första QSO – du behöver alltså inte 44 kontakter på ett och samma tillfälle.

🏔️ SOTA – Perfekt kombination av friluftsliv och radio

Hitta ett SOTA-topp i Sverige på sota.org.uk/summit-list. Klättra upp med QRP-transceiver (t.ex. IC-705, Elecraft KX2), batteri och tråd + fiberstav. Anmäl aktivering i förväg på SOTAwatch ("alert"). Gör minst 4 QSO och ladda upp loggen – du får poäng!

Total stationsvikt: 2–4 kg. Att nå Japan med 5 W från en fjälltopp är en upplevelse du aldrig glömmer!

QSL-bekräftelse – Bevis för kontakten

För de flesta diplom krävs bekräftelse på att kontakten skett. Detta kallas QSL och kan ske på flera sätt.

Metod	Hur det fungerar	Kostnad	Giltigt för
Pappers-QSL	Tryckt kort via QSL-byrån (SSA) eller direkt post	Porto	Nästan alla diplom
LoTW	Digitalt – båda laddar upp logg, systemet matchar automatiskt	Gratis	DXCC, WAS, WAZ m.fl.
eQSL	Elektroniska QSL-kort med bild	Gratis (basic)	eQSL-diplom
Club Log	OQRS – beställ QSL online via webbformulär	Gratis	DXCC via Club Log

💡 Rekommendation

Registrera dig på LoTW (lotw.arrl.org) direkt när du fått din licens! Det är standardmetoden för DXCC. Ladda upp din logg regelbundet – du kan plötsligt få en bekräftelse på ett QSO gjort för månader sedan.

Övningsfrågor – 10.4 Diplom och Utmärkelser

Fråga 1

Grund 1. Hur många bekräftade DXCC-entiteter krävs för grunddiplom DXCC, och hur många entiteter finns det totalt att arbeta?

Fråga 2

Grund 2. Hur många CQ-zoner finns i WAZ-programmet, och vilken zon tillhör Sverige?

Fråga 3

Grund 3. Hur många giltiga QSO krävs för en SOTA-aktivering respektive en POTA-aktivering?

Fråga 4

Prov 4. Vad är LoTW och varför är det viktigt att registrera sig tidigt? Förklara hur bekräftelsen sker automatiskt.

Fråga 5

Prov 5. Beskriv skillnaden mellan en SOTA-aktiverare och en SOTA-jägare. Vilken utrustning är typisk för en aktiverare?

10.5 Aktiviteter och Evenemang

Amatörradio är inte bara "prata i radio". Det finns en oändlig mängd aktiviteter, tekniska grenar och gemenskaper att delta i.

Aktiviteter för alla intressen

Aktivitet	Vad det är	Passar
EME (Moonbounce)	Studsa signaler via månen – den ultimata VHF-utmaningen	Tekniska entusiaster
Meteor Scatter	Kommunicera via meteorregnens spår. MSK144 via WSJT-X.	VHF-entusiaster
Satellit (OSCAR)	Via amatörradiosatelliter i låg omloppsbana (10–15 min/pass)	Teknikintresserade
QRP	Max 5 W – utmaning att nå världen med minimal effekt	Alla!
Bygga utrustning	Transceivrar, antenner och förstärkare från grunden	Teknikbyggare
WSPR	Automatiska beacons på milliwatt-nivå – globalt mottagarnät	Propagationsstudie
APRS	GPS-position via radio på 144,800 MHz. Spåra fordon, ballonger.	Teknik/friluftsliv

Återkommande evenemang – Sätt i almanackan!

Evenemang	När	Vad händer
JOTA	3:e helgen i oktober	Världens scouter kommunicerar via amatörradiostationer
Field Day / Fältdag	Maj/Juni	Portabel station utomhus – öva nödkommunikation och teknik
VHF/UHF Trophy	Tre lördagar/år	Nordisk VHF/UHF-tävling från portabla placeringar
NAC	Varje tisdag kväll!	3 timmars VHF/UHF-tävling – byter band varje vecka (2m, 70cm…)
Fyrarhelger	Midsommar + höst	International Lighthouse Weekend – aktivera fyrar med radio
Museum Ships	Juni	Amatörer aktiverar historiska fartyg med unika signaler

💡 Din lokala radioamatörklubb

Att gå med i en lokal klubb är det bästa du kan göra som nybörjare:
• Erfarna amatörer som svarar på frågor – ingen fråga är för dum!
• Tillgång till klubbstationen med stor antennpark
• Gemensamma aktiviteter: Field Day, JOTA, utflykter
• Hitta din klubb: SSA.se/klubbar

Digitala modes – Djupdykning

Mode	Bandbredd	Hur det fungerar	Typisk frekvens
FT8	50 Hz	15-sekunders cykler. Avkodar signaler ned till −24 dB under brus. Automatiserat utbyte: signal + lokator.	14.074 MHz (20m)
FT4	90 Hz	Snabbare FT8-variant (7,5 s cykler) – för tävling	14.080 MHz
JS8Call	50 Hz	FT8-teknik med fri textkonversation – "FT8 med mänsklig touch"	14.078 MHz
PSK31	31 Hz	Phase Shift Keying – fri textkonversation, extremt smal bandbredd	14.070 MHz
RTTY	250 Hz	Gammal teleteknik, fortfarande populärt i tävlingar (mark/space)	14.080 MHz
WSPR	6 Hz	Automatiska beacons – smalaste mode. Globalt mottagarnät.	14.0956 MHz

💻 Komma igång med FT8 – Steg för steg

Vad du behöver:
• Transceiver med SSB (USB)
• Dator (Windows/Mac/Linux)
• Ljudkabel eller USB-gränssnitt (t.ex. Signalink USB) radio → dator
• Programvara WSJT-X (gratis)

Inställningar:
• Ställ transceivern på 14.074 MHz USB (20m FT8-frekvens)
• Starta WSJT-X och konfigurera ljudenheten
• Synkronisera datorklockan exakt! FT8 kräver <1 sekunds noggrannhet.

Starta:
• Klicka "Monitor" – avkodade signaler dyker upp
• Dubbelklicka en station du vill anropa – WSJT-X sköter resten!

🎯 Du kan ha ditt första FT8-QSO inom 30 minuter!

⚠️ FT8 – Viktig detalj om klockan

FT8 använder 15-sekunders cykler som måste vara exakt synkroniserade globalt. Med 1 sekunds fel "missar" stationerna varandra. Windows: Använd internet time sync. Mac: NTP via systemklockan. Kontrollera alltid klockan!

Övningsfrågor – 10.5 Aktiviteter och Evenemang

Fråga 1

Grund 1. Hur många QSO krävs för en giltig POTA-aktivering, och vad skiljer POTA från SOTA?

Fråga 2

Grund 2. Vad är APRS, på vilken frekvens sänds det normalt i Sverige, och vad kan det användas till?

Fråga 3

Grund 3. Vad heter det återkommande nordiska aktivitetsevenemanget som äger rum varje tisdagskväll, och vad handlar det om?

Fråga 4

Prov 4. Varför är det avgörande att datorklockan är exakt synkroniserad när man kör FT8? Vad händer om klockan är mer än 1 sekund fel?

Fråga 5

Prov 5. Vad innebär JOTA, när arrangeras det och vem är den primära målgruppen för evenemanget?

10.6 Resurser och Fortsatt Lärande

Viktiga organisationer

Organisation	Land	Vad de gör	Webb
SSA – Sveriges Sändareamatörer	Sverige	Riksorganisation. Kurser, tidning QTC, klubbstöd, representerar i IARU.	ssa.se
IARU	Internationell	Samlar 150+ nationella org. Förhandlar bandplaner med ITU.	iaru.org
ARRL	USA	Hanterar DXCC, LoTW, QST-magasinet. Massor av öppet material.	arrl.org
DARC	Tyskland	Organiserar WAE-tävling och utfärdar WAE-diplomet.	darc.de
RSGB	Storbritannien	Hanterar IOTA-programmet.	rsgb.org

Oumbärliga webbplatser

Webbplats	Vad du hittar	URL
QRZ.com	Slå upp anropssignaler, bild på stationen, forum	qrz.com
DX Summit	Realtids DX Cluster – se aktiva DX just nu	dxsummit.fi
PSK Reporter	Se var din signal hörs i världen (FT8/PSK31)	pskreporter.info
VOACAP Online	Propagationsprognoser – vilka band öppnar och när?	voacap.com
Repeaterbook	Världens repeatrar på karta med frekvens och CTCSS	repeaterbook.com
SOTAwatch	Planerade SOTA-aktiveringar och spots	sotawatch.org
APRS.fi	Realtidskarta med APRS-stationer	aprs.fi
Club Log	Loggdatabas, DXCC-bekräftelse, OQRS	clublog.org

Programvara du bör ha

Program	Kategori	Vad det gör	OS	Kostnad
WSJT-X	Digitala modes	FT8, FT4, WSPR, JT65 – standard för weak-signal	Win/Mac/Linux	Gratis
Log4OM	Loggning	Avancerad loggbok med DX Cluster och LoTW-synk	Windows	Gratis
N1MM+	Tävlingslogg	Standard för tävlingar – stöder 1000+ tävlingar	Windows	Gratis
Fldigi	Digitala modes	PSK31, RTTY, Olivia och 30+ modes – fri textkonversation	Win/Mac/Linux	Gratis
SDR# (SDRSharp)	SDR-mottagare	Lyssna på allt med en RTL-SDR-dongel (200–400 kr)	Windows	Gratis
VOACAP	Propagation	Avancerad propagationsanalys och prognoser	Webb/Win	Gratis

Litteratur och lärande

📚 Rekommenderade böcker

Nybörjare:
• ARRL Ham Radio License Manual – bästa engelska nybörjarverket
• SSA:s Utbildningsbok – det officiella svenska grundmaterialet

Teknisk fördjupning:
• ARRL Handbook – "bibeln" inom amatörradioteknik (ny utgåva varje år)
• Antennas (ARRL) – allt om antenner

YouTube-kanaler:
• Ham Radio Crash Course – tydliga grundgenomgångar
• DX Commander – antennbygge och DX
• Thomas (K4SWL) – QRP, SOTA och portabelt

Din radioresa – Möjliga riktningar

Inriktning	Vad väntar
📡 DX-entusiasten	DXCC, Yagi + rotor, Klass A-licens, WAZ, Honor Roll
🏔️ Friluftsentusiasten	SOTA, POTA, WWFF, QRP, portabla antenner
💻 Teknikbyggaren	Bygg egen TRX, SDR, EME, Meteor Scatter, satellit
🏆 Tävlaren	Contest, CW-träning, N1MM+, multi-op stationer

🎯 Kom ihåg det viktigaste

Det spelar ingen roll om du bor i lägenhet eller har en stor tomt. Det spelar ingen roll om du är pensionär eller student. Det spelar ingen roll om du gillar teknik eller bara vill prata med folk världen runt.

Det finns alltid ett nytt land att arbeta, en ny antenn att prova, en ny teknik att lära sig och en ny kompis att göra QSO med.

Det finns en plats i amatörradiohobbyn för dig! 73 de Radioskola.se

Övningsfrågor – 10.6 Resurser och Fortsatt Lärande

Fråga 1

Grund 1. Vad heter den svenska amatörradiounionen och på vilken webbplats hittar du din lokala amatörradioklubbs kontaktuppgifter?

Fråga 2

Grund 2. Vilken webbplats använder du för att slå upp information om en okänd anropssignal, och vad kan du typiskt hitta där?

Fråga 3

Grund 3. Vilket gratisprogram används för FT8, och vem är mannen bakom det?

Fråga 4

Prov 4. Vilken webbplats visar i realtid var din FT8- eller PSK31-signal hörs i världen, och hur fungerar systemet?

Fråga 5

Prov 5. Vad heter det internationella organet som representerar radioamatörerna gentemot ITU (Internationella teleunionen), och vad är dess huvuduppgift?

Sammanfattning – Kapitel 10

📋 STATIONSUPPBYGGNAD (10.1)

• Transceivrar drivs med 13,8 V DC – dimensionera nätaggregat med 30 % marginal
• Tumregel: 1 W RF-effekt ≈ 0,2 A vid 13,8 V
• Dipolens armlängd = 150 / f(MHz) meter
• SWR under 1,5:1 = utmärkt; under 2:1 = acceptabelt
• Registrera dig på LoTW och logga alla QSO

📋 DITT FÖRSTA QSO (10.2)

• Lyssna minst en vecka innan du sänder
• Fråga alltid "QRL?" och vänta 5 sekunder
• RST: Readability (1–5) + Signal Strength (1–9) + Tone (1–9, bara CW)
• "Over" = jag lyssnar. "Out" = kontakten avslutad. Aldrig "over and out"!
• PTT → räkna till 2 → börja tala

📋 DX OCH TÄVLINGAR (10.3)

• 20m (14 MHz) = klassiska DX-bandet dagtid
• Grålinjen (soluppgång/nedgång) = bästa DX-tillfällen
• Split = TX på annan frekvens än RX – standard för sällsynta DX
• S&P (Search and Pounce) = nybörjarens metod i tävling

📋 DIPLOM (10.4)

• DXCC = 100 bekräftade entiteter (av ~340)
• WAZ = alla 40 CQ-zoner; Sverige = zon 14
• SOTA: min 4 QSO · POTA: min 10 QSO
• LoTW = standard för digital QSL-bekräftelse

📋 DIGITALA MODES (10.5)

• FT8: 15 s cykler, −24 dB under brus, 14.074 MHz på 20m
• PSK31: fri text, 31 Hz bandbredd
• WSPR: automatisk fyrfunktion, propagationsstudie
• FT8 kräver exakt synkroniserad datorklocka (<1 s)

📋 ORGANISATIONER (10.6)

• SSA = Sverige (ssa.se)
• IARU = internationellt mot ITU
• ARRL = USA, hanterar DXCC och LoTW
• QRZ.com – slå upp signaler · PSKreporter.info – se din räckvidd

Facit – Kapitel 10: Praktisk Trafik

Facit ger fullständiga svar med kortfattade förklaringar.

10.1 – Stationsuppbyggnad

Fråga 1

Grund 1. Vilken matningsspänning använder de flesta HF-transceivrar?

13,8 V likspänning (DC) är standardmatningsspänningen för nästan alla HF-transceivrar. Anledningen är att det motsvarar bilbatterispänning (med motorn avstängd: 12,6–12,8 V, med laddning: 13,8–14,4 V), vilket möjliggör enkel mobil och portabel drift. De flesta transceivrar tolererar 11–15 V, men 13,8 V är det optimala märkvärdet.

Fråga 2

Räkna 2. En 100 W HF-transceiver har ett slutsteg med 50 % verkningsgrad. Hur stor ström förbrukar den vid sändning om spänningen är 13,8 V? Välj sedan lämpligt nätaggregat.

Beräkning:
Utgående effekt (P_ut) = 100 W
Verkningsgrad (η) = 50 % = 0,5

Ingående effekt: P_in = P_ut / η = 100 W / 0,5 = 200 W

Ström: I = P_in / U = 200 W / 13,8 V ≈ 14,5 A

Val av nätaggregat:
Välj minst 20 A (30 % marginal). Ett 20–25 A nätaggregat är lämpligt. Tumregel: 1 W RF-effekt ≈ 0,2 A vid 13,8 V.

Fråga 3

Räkna 3. Beräkna längden på varje arm i en halvvågsdipol för 80m-bandet (mittenfrekvens 3,6 MHz). Ge svaret i meter.

Formel för halvvågsdipol (varje arm λ/4):
Armlängd = 150 / f (MHz) meter

Beräkning:
Armlängd = 150 / 3,6 ≈ 41,7 m per arm
Total dipollängd = 2 × 41,7 = 83,3 meter

Praktiskt: Stäm av genom att korta ner armen lite i taget och mäta SWR – i praktiken hamnar färdig dipol ofta runt 39–40 m/arm p.g.a. "end effect". Kortare längd höjer resonansfrekvensen; längre sänker den.

Fråga 4

Grund 4. Du mäter SWR 2:1 på din antenn. Hur stor andel av den sända effekten reflekteras tillbaka, och är detta acceptabelt för en transceiver?

SWR 2:1 innebär:
Reflekterad effekt = (SWR − 1)² / (SWR + 1)² = (2−1)² / (2+1)² = 1/9 ≈ 11 %
Matcherad effekt (som sänds ut) = 89 %

Är det acceptabelt?
Ja, SWR upp till 2:1 är acceptabelt för de flesta transceivrar med inbyggd antennmatare. En ATU kan hjälpa, men under 1,5:1 är optimalt för full effekt.

Fråga 5

Prov 5. Förklara varför ett switch-mode nätaggregat av låg kvalitet kan vara ett problem i ett HF-shack, och vad du kan göra för att minska problemet.

Problemet:
Billiga switch-mode nätaggregat (SMPS) genererar högfrekvent brus och RF-störningar som strålar ut från kablar och stör mottagningen på HF-banden (t.ex. pip eller brus i RX).

Åtgärder:
• Välj märkeskvalitet SMPS (t.ex. Samlex, Powerwerx) med bra filtrering
• Använd ett linjärt nätaggregat istället – tystare men tyngre och dyrare
• Sätt ferritkärnor på matnings- och signalkablar för att dämpa brus
• Håll nätaggregatet på avstånd från transceiver och använd stjärnjordning

10.2 Ditt Första QSO

Fråga 1

Grund 1. Vad betyder RST-rapporten "59" och i vilket sammanhang används enbart "RS" (utan T)?

RST-systemet:
• R = Readability (läsbarhet) på skala 1–5
• S = Signal strength (signalstyrka) på skala 1–9
• T = Tone (tonkvalitet) på skala 1–9, endast för CW/telegrafi

"59" betyder:
• R = 5: Perfekt läsbarhet
• S = 9: Extremt stark signal

Detta är den vanligaste rapporten och används ofta som standardrapport i tävlingar och rutinkontakter.

När används endast RS (utan T)?
RS-rapporten (två siffror) används vid SSB/telefoni (röst) där tonkvalitet inte är relevant. Exempel: "Du är 59" eller "Du är 57".

I CW/telegrafi används alltid RST (tre siffror), t.ex. "599" (perfekt signal med ren ton).

Fråga 2

Grund 2. Vad säger du INNAN du ropar CQ för att kontrollera att frekvensen är ledig, och hur länge väntar du på svar?

Korrekt procedur:

1. Lyssna först: Lyssna på frekvensen i minst 30 sekunder för att säkerställa att ingen annan använder den

2. Fråga: Säg "QRL?" (Q-kod för "är frekvensen upptagen?") eller på klartext:
• Engelska: "Is this frequency in use?"
• Svenska: "Är frekvensen upptagen?"

3. Vänta på svar: Vänta minst 5 sekunder, helst 10 sekunder

4. Upprepa vid behov: Om ingen svarar, upprepa frågan en gång till

5. Börja ropa CQ: Om fortfarande ingen svarar är frekvensen troligen ledig

Varför är detta viktigt? Du kan ha stört mitt i ett pågående QSO där den andra stationen är svag, eller där det är långa pauser mellan överlämnanden (DX, QRP, contest). God operatörssed!

Fråga 3

Grund 3. Vad är skillnaden mellan orden "over" och "out" i radiotrafik? Varför ska man aldrig säga "over and out"?

OVER = "Jag är klar med mitt inlägg och väntar på ditt svar"
→ Samtalet fortsätter; det är den andra stationens tur att tala

OUT = "Samtalet är avslutat, jag lyssnar inte längre"
→ QSO:t är över; ingen förväntas svara

Varför ALDRIG "over and out"?
Det är en logisk motsägelse:
• "Over" betyder att du väntar på svar
• "Out" betyder att du INTE väntar på svar

Du kan inte samtidigt vänta OCH inte vänta på svar! Frasen kommer från Hollywood-filmer och används aldrig i verklig radiotrafik.

I praktisk amatörradio:
• Använd "over" eller bara din anropssignal när du lämnar över
• Vid avslut: Säg "73" + din anropssignal (eller "out" i formell trafik)

Fråga 4

Prov 4. Vad är CTCSS och varför behöver de flesta FM-repeatrar en CTCSS-ton för att öppnas?

CTCSS = Continuous Tone-Coded Squelch System

Teknisk förklaring:
CTCSS är en sublåg ton (under hörbarhetsområdet, typiskt 67–254 Hz) som sänds kontinuerligt tillsammans med FM-signalen. Repeaterns mottagare är programmerad att endast öppna för signaler som bär rätt CTCSS-ton.

Varför används CTCSS?

1. Skydd mot interferens: Om flera repeatrar ligger nära varandra (geografiskt) på samma frekvenspar kan CTCSS säkerställa att endast avsedda signaler aktiverar just din repeater

2. Minska oönskade signaler: Svaga signaler, brus eller icke-avsedd trafik som inte bär rätt ton ignoreras automatiskt

3. Dela frekvens: Flera repeatrar kan dela samma frekvenspar i olika geografiska områden genom att använda olika CTCSS-toner

Praktiskt: Tonen programmeras i transceivermenyn och kallas ibland "PL-ton" (Private Line) eller "subtone". Vanliga toner i Sverige: 88,5 Hz, 123,0 Hz, 131,8 Hz.

Fråga 5

Prov 5. Varför är det viktigt att vänta ungefär 2 sekunder efter att ha tryckt ned PTT innan man börjar tala? Vad händer med de första orden om man inte väntar?

Anledningar till väntetiden:

1. TX/RX-omkoppling: Transceiverens reläer behöver tid (ofta 0,1–0,5 s) att koppla om från mottagning till sändning

2. Slutstegets stabilisering: PA (slutsteget) behöver tid att rampa upp sin utgångseffekt och stabilisera driftspunkten

3. Repeater-fördröjning: FM-repeatrar behöver ofta 0,5–1 sekund för att känna av signalen, öppna och koppla om sin sändare

4. VOX-system: Om VOX (Voice-Operated Transmission) används behöver systemet tid att detektera ljud och aktivera sändning

Vad händer om du inte väntar?
De första orden "klipps bort" (clipping). Mottagaren hör kanske bara "...ej, hallo detta är SM5..." istället för "Hej, hallo detta är SM5...". Detta är särskilt problematiskt om ditt anrop kapas – ingen vet vem som sände!

Praktisk regel: Tryck PTT → räkna "ett-tusen, två-tusen" → börja tala. Detta ger alla system tid att stabiliseras och säkerställer att ditt meddelande hörs komplett.

10.3 DX och Tävlingar

Fråga 1

Grund 1. Vilket HF-band anses vara det klassiska DX-bandet dagtid, och varför är det öppet mot hela världen vid solmaximum?

20-metersbandet (14 MHz) anses vara det klassiska DX-bandet dagtid.

Varför fungerar det så bra?

1. Optimal frekvens för jonosfärsreflektion: 14 MHz ligger i det "sweet spot" där F2-skiktet reflekterar signaler mycket effektivt under dagtid, särskilt vid högt soltal

2. Långdistanshopp: Signalen kan studsa flera gånger mellan jonosfären och jorden (multi-hop) och täcka enorma avstånd

3. Låg absorption: D-skiktet (som absorberar lägre frekvenser som 80m och 40m) påverkar 20m betydligt mindre

4. Global aktivitet: Eftersom bandet är så pålitligt för DX finns det enormt mycket aktivitet här – vilket gör det lättare att hitta kontakter

Vid solmaximum: Jonosfären är kraftigt joniserad av solens UV-strålning, vilket möjliggör reflektion av högre frekvenser. Detta håller 20m öppet mot hela världen under större delen av dagen och ibland även natten.

Andra DX-band: 15m (21 MHz) och 10m (28 MHz) öppnar också vid högt soltal, men 20m är mest pålitligt och konsekvent.

Fråga 2

Grund 2. Förklara vad grålinjen är och varför soluppgång/nedgång ger de bästa förutsättningarna för DX.

Grålinjen (grey line, grey zone) är den smala zonen på jorden där det är gryning eller skymning – gränsen mellan dag och natt där solen just går upp eller ner.

Varför är grålinjen "magisk" för DX?

1. D-skiktet försvinner snabbt: D-skiktet i jonosfären, som absorberar HF-signaler, bildas av solljus och försvinner inom minuter efter solnedgången. Men F-skiktet (som reflekterar signaler) finns kvar längre – upp till flera timmar

2. Låg dämpning + bra reflektion: Detta ger en unik kombination där signaler kan reflekteras effektivt utan att absorberas – perfekt för långdistans

3. Lång propagationssträcka: Grålinjen sträcker sig tusentals kilometer från öst till väst. Stationer längs denna linje kan kommunicera över enorma avstånd

4. Lägre frekvenser öppnar: 40m (7 MHz) och 80m (3,5 MHz) fungerar utmärkt för långdistans just vid grålinjen

5. Mindre atmosfäriskt brus: Brusnivån minskar vid skymning

Praktisk tillämpning: Vill du arbeta Japan från Sverige på 40m? Prova vid din solnedgång eller soluppgång när grålinjen sträcker sig mellan er. Använd verktyg som "grey line map" online eller DX Atlas för att planera kontakter.

Fråga 3

Prov 3. En DX-spot visar: 14.195,0 VK9AB CW UP5. Beskriv exakt hur du ställer in transceivern för att svara på denna station.

Tolkning av DX-spotten:
• Frekvens: 14.195,0 kHz (20m-bandet)
• Anropssignal: VK9AB (sällsynt DX-station)
• Mode: CW (telegrafi/morsekod)
• UP5 = Split-operation: Stationen lyssnar 5 kHz högre än sin sändfrekvens

Steg-för-steg inställning:

1. Ställ VFO A (mottagning) på 14.195,0 kHz och välj CW-mode

2. Lyssna: Bekräfta att du hör VK9AB sända (CQ eller arbeta andra stationer)

3. Aktivera SPLIT-funktion: Tryck på transceiverens SPLIT-knapp (aktiverar VFO B för sändning)

4. Ställ VFO B (sändning) på 14.200,0 kHz (14.195 + 5 kHz = 14.200)

5. Lyssna på 14.200 kHz: Kontrollera var pile-up:en (hopen av stationer) kallar. Försök hitta en lucka i frekvens

6. Sända ditt anrop: Skicka ditt anrop 1–2 gånger kort och tydligt i CW

7. Lyssna på 14.195 kHz: Vänta och lyssna om VK9AB svarar dig (på sin TX-frekvens)

Sammanfattning: Lyssna på 14.195 (VFO A), sända på 14.200 (VFO B), split aktiverad.

Fråga 4

Grund 4. Vad innebär S&P (Search and Pounce) i tävlingssammanhang, och varför är det en bra metod för nybörjare?

S&P = Search and Pounce ("Sök och kasta dig över")

Metod:
Du söker dig fram genom bandet (genom att vrida VFO:n långsamt eller använda RIT) och svarar på stationer som redan ropar CQ eller arbetar andra. Du tar aldrig initiativ till att ropa CQ själv – du "jagar" istället de som redan är aktiva.

Fördelar för nybörjare:

1. Lägre press: Du behöver inte hantera pile-up eller flera stationer som kallar samtidigt

2. Lär av andra: Du hör hur erfarna operatörer hanterar QSO och vilken information som utbyts

3. Snabbare QSO: Många conteststationer är extremt effektiva och vill ha snabba kontakter – du får snabb respons

4. Bygger självförtroende: När du lyckas med några S&P-kontakter känner du dig mer bekväm att senare prova ropa CQ själv

5. Mindre utrustningskrav: Du behöver inte den allra starkaste signalen – bara tillräcklig för att bli hörd när du svarar

Kontrast till "Running": Att "köra" (run) betyder att DU ropar CQ och hanterar pile-up – det kräver mer erfarenhet, bättre station och snabbare respons. S&P är den perfekta startmetoden!

Fråga 5

Prov 5. Varför kör sällsynta DX-stationer nästan alltid split-operation? Vad är konsekvensen om du råkar sända på DX-stationens TX-frekvens?

Anledningar till split-operation:

1. Hantera pile-up: När hundratals eller tusentals operatörer försöker kalla samtidigt blir det totalt kaos om alla sänder på samma frekvens. DX-stationen skulle inte höra någonting alls

2. Separera RX från TX: DX-stationen lyssnar på ett frekvensområde (t.ex. "UP 5–10 kHz") och kan vrida VFO:n för att söka igenom pile-up:en utan att flytta sin egen sändfrekvens

3. Tydligare mottagning: DX-stationen slipper höra sin egen carrier och kan fokusera på att lyssna efter svaga signaler

4. Ordning och reda: Erfarna operatörer sprider ut sig över uplink-området (t.ex. 5–10 kHz upp) istället för att alla ska försöka kalla på exakt samma frekvens

Konsekvens om du sänder på TX-frekvensen ("calling on the DX"):

• Du stör DX-stationens utsändning (QRM) och gör det omöjligt för andra att höra den
• Du kommer INTE att bli hörd eftersom DX-stationen inte lyssnar där – du är helt utanför mottagarens frekvensområde
• Du blir ökänd som "LID" (incompetent operator) i DX-communityn
• Andra operatörer kan rapportera dig för dålig operatörssed eller regelbrott

Gyllene regel: Om DX-stationen sänder på 14.195 och säger "UP 5", lyssna på 14.195 men sända ENDAST på 14.200 eller högre. ALDRIG på 14.195!

10.4 Diplom och Utmärkelser

Fråga 1

Grund 1. Hur många bekräftade DXCC-entiteter krävs för grunddiplom DXCC, och hur många entiteter finns det totalt att arbeta?

DXCC-kravet:
• Grunddiplom: 100 bekräftade entiteter
• Totalt antal DXCC-entiteter: Cirka 340 (inklusive "deleted" entiteter som inte längre existerar politiskt)

Vad räknas som entitet?
En DXCC-entitet är inte alltid samma sak som ett land. Exempel:
• Sverige = 1 entitet (SM)
• Vissa obebodda öar och atoller = egna separata entiteter
• Tidigare kolonier eller territorier kan räknas separat

ARRL har strikta regler för vad som klassas som DXCC-entitet baserat på geografisk separation, politisk status och historiska kriterier.

Diplom-nivåer:
• DXCC: 100 entiteter (grunddiplom)
• DXCC Honor Roll: 330+ entiteter (mycket svårt – endast erfarna DX-jägare)
• #1 Honor Roll: Alla nuvarande entiteter (nästan omöjligt – kräver decennier och DX-expeditioner)

Fråga 2

Grund 2. Hur många CQ-zoner finns i WAZ-programmet, och vilken zon tillhör Sverige?

WAZ = Worked All Zones

• Totalt antal CQ-zoner: 40
• Sverige tillhör: CQ-zon 14

Om CQ-zoner:
CQ-zonerna är en geografisk indelning skapad av CQ Magazine för tävlings- och diplomändamål. Zonerna delar in världen i 40 vertikala sektioner baserat primärt på longitud. Zonerna följer inte alltid exakt landsgränser.

Exempel på zoner:
• Zon 14: Sverige, Norge, Finland (Skandinavien)
• Zon 15: Mellaneuropa (Tyskland, Polen, Tjeckien)
• Zon 20: Afrika (delar av)
• Zon 25: Indien och närliggande områden

Krav för WAZ-diplom:
Arbeta och få bekräftelse från alla 40 CQ-zoner. De svåraste zonerna är ofta avlägsna öar i Stilla havet, polarområden och politiskt instabila regioner med lite eller ingen radioaktivitet.

Fråga 3

Grund 3. Hur många giltiga QSO krävs för en SOTA-aktivering respektive en POTA-aktivering?

SOTA (Summits On The Air):
Minst 4 giltiga QSO krävs för att en aktivering ska räknas som giltig.

POTA (Parks On The Air):
Minst 10 giltiga QSO krävs för att en aktivering ska räknas som giltig.

Ytterligare detaljer:

SOTA:
• QSO:n kan vara på vilket band och mode som helst (CW, SSB, FT8, FM...)
• Du måste befinna dig inom aktiveringszon (vanligen 25 meter vertikalt från topppunkten)
• Poäng tilldelas baserat på topphöjd (högre topp = fler poäng)
• Populärt att kombinera med vandring och fjällbestigning

POTA:
• Högre QSO-krav (10 vs 4) än SOTA
• Du kan arbeta samma park flera gånger (en gång per dag och per band)
• Fokus på nationalparker, naturreservat och friluftsområden
• Ofta lättare tillgängligt än SOTA (kan köra bil till platsen)

Fråga 4

Prov 4. Vad är LoTW och varför är det viktigt att registrera sig tidigt? Förklara hur bekräftelsen sker automatiskt.

LoTW = Logbook of The World

LoTW är ARRL:s elektroniska QSL-system där operatörer laddar upp sina loggböcker digitalt och signerade. Systemet matchar automatiskt QSO:n mellan två stationer och genererar elektroniska bekräftelser som accepteras för DXCC och många andra diplom.

Hur fungerar systemet?

1. Ansök om digitalt certifikat: Du ansöker hos ARRL om ett kryptografiskt certifikat kopplat till ditt anrop (identitetsverifiering krävs)

2. Signera din loggfil: Du använder programvaran TQSL för att digitalt signera din loggfil med ditt certifikat

3. Ladda upp: Den signerade loggen laddas upp till LoTW:s databas

4. Automatisk matchning: Om den andra stationen OCKSÅ har laddat upp samma QSO sker automatisk matchning i databasen

5. Omedelbar bekräftelse: Båda stationer får automatisk QSL-bekräftelse som kan användas direkt för diplomansökan

Varför registrera sig tidigt?

• Ansökningsprocessen tar tid: ARRL måste verifiera din identitet (vanligen några dagar, ibland längre)
• Kan inte bekräfta retroaktivt: Om en DX-station bara är aktiv kort tid och du inte är registrerad missar du chansen
• Många DX-expeditioner: Många sällsynta DX-expeditioner använder ENDAST LoTW – inga pappers-QSL
• Gratis: Inget porto, inget väntan på post – omedelbar bekräftelse

Praktisk rekommendation: Registrera dig på LoTW (lotw.arrl.org) direkt när du fått din licens!

Fråga 5

Prov 5. Beskriv skillnaden mellan en SOTA-aktiverare och en SOTA-jägare. Vilken utrustning är typisk för en aktiverare?

SOTA-aktiverare (Activator):
Operatören som tar med sig radioutrustning till en registrerad bergstopp och gör minst 4 QSO därifrån. Aktiveraren får poäng baserat på topphöjd och svårighetsgrad (fler poäng för högre/svårare toppar).

SOTA-jägare (Chaser):
Operatören som sitter hemma vid sin basstation (eller annan plats) och arbetar SOTA-aktiverare. Jägaren får 1 poäng per unik topp arbetad, oavsett topphöjd.

Typisk utrustning för SOTA-aktiverare:

1. Radio:
• Lättvikts-QRP-transceiver: 1–10 W effekt
• Exempel: Yaesu FT-817/818, Elecraft KX2/KX3, Xiegu G90, IC-705
• Många kör CW (telegrafi) för att spara batteri och nå längre med låg effekt

2. Strömförsörjning:
• LiFePO₄-batteri (lätt, säkert, tål kyla)
• Kapacitet: 3000–5000 mAh (räcker 2–4 timmar)
• Total vikt: 200–400 gram

3. Antenn:
• Enkel tråddipol (10–20 meter lång, vikbar)
• Teleskopisk fiberstav (6–10 m) som antennsupport
• End-fed wire med matchbox (EFHW 49:1)
• Total antennsystem: 300–500 gram

4. Övrigt:
• Bärbar logg (papper eller smartphone)
• Kabel för att koppla radio till telefon (APRS-spot via SMS/data)
• Hörlurar eller headset

Total packvikt: Typiskt 2–4 kg inklusive radio, batteri, antenn och kablar.

Fördelar med lättviktsutrustning:
Du kan vandra flera timmar till avlägsna toppar utan att bli utmattad, och ändå göra global räckvidd med QRP-effekt tack vare topplägget (fri sikt, inget brus).

10.5 Aktiviteter och Evenemang

Fråga 1

Grund 1. Hur många QSO krävs för en giltig POTA-aktivering, och vad skiljer POTA från SOTA?

POTA (Parks On The Air):
• Kräver minst 10 QSO för giltig aktivering
• Fokus på nationalparker och naturreservat
• Oftast lättillgängliga platser – kan köras från bil eller picknickplats
• Ingen poänggradering baserat på svårighetsgrad

SOTA (Summits On The Air):
• Kräver minst 4 QSO för giltig aktivering
• Fokus på registrerade bergstopp
• Kräver fysisk vandring/klättring till toppen
• Poäng baserat på topphöjd – högre/svårare toppar ger fler poäng

Sammanfattning:
POTA är mer tillgängligt och socialt (10 QSO, parker), medan SOTA kombinerar friluftsliv med radio (4 QSO, bergstopp med poänggradering).

Fråga 2

Grund 2. Vad är APRS, på vilken frekvens sänds det normalt i Sverige, och vad kan det användas till?

APRS = Automatic Packet Reporting System

Frekvens i Sverige:
• 144,800 MHz (2-metersbandet)

Vad det är:
• Digitalt system som sänder GPS-position via radio
• Positioner rapporteras automatiskt och visas på kartor i realtid
• Används AX.25 packet radio-protokoll

Användningsområden:
• Spåra fordon – bilar, båtar, cyklar
• Spåra väderballonger och höghöjdsprojekt
• Nödkommunikation – skicka position vid kris
• Repeater-information – automatiskt rapportera repeaterstatus
• Meddelanden – skicka textmeddelanden mellan stationer
• Väderstationer – rapportera lokala väderdata

Visualisering:
Alla APRS-stationer syns på aprs.fi i realtid på en global karta.

Fråga 3

Grund 3. Vad heter det återkommande nordiska aktivitetsevenemanget som äger rum varje tisdagskväll, och vad handlar det om?

NAC – Nordic Activity Contest

När:
• Varje tisdagskväll
• 3 timmars tävling

Vad det handlar om:
• VHF/UHF-tävling mellan nordiska länder (SM, LA, OH, OZ, TF)
• Byter band varje vecka – ena veckan 2m (144 MHz), nästa 70cm (432 MHz), etc.
• Oftast körs från portabla placeringar för bättre räckvidd
• Poäng baserat på distans och antal kontakter

Syfte:
• Hålla VHF/UHF-banden aktiva
• Träna operatörsförmåga
• Testa utrustning och antenner
• Social aktivitet – många åker ut i grupp

Perfekt för nybörjare! Låg tröskel och hjälpsamma operatörer.

Fråga 4

Prov 4. Varför är det avgörande att datorklockan är exakt synkroniserad när man kör FT8? Vad händer om klockan är mer än 1 sekund fel?

Varför klockan måste vara exakt:

FT8 använder 15-sekunders tidsluckor som är globalt synkroniserade:
• Sekund 00–15: Station A sänder
• Sekund 15–30: Station B svarar
• Sekund 30–45: Station A sänder igen
• osv.

Alla stationer i världen måste använda exakt samma tidsluckor för att systemet ska fungera.

Vad händer vid felsynkronisering (>1 sekund fel):
• Din station sänder utanför sin tidslucka
• Du sänder samtidigt som motparten förväntas sända = kollision
• Dekodringsprogrammet letar efter signaler i fel tidsfönster
• Resultat: Inga QSO går att genomföra – du hörs inte och du hör ingen

Lösning:
• Windows: Aktivera "Internet time synchronization"
• Mac/Linux: Använd NTP (Network Time Protocol)
• WSJT-X visar tidsavvikelse i nedre högra hörnet – ska vara inom ±0,5 sekunder

Sammanfattning: FT8 är ett tidssynkroniserat protokoll där 1 sekunds fel omöjliggör all kommunikation.

Fråga 5

Prov 5. Vad innebär JOTA, när arrangeras det och vem är den primära målgruppen för evenemanget?

JOTA = Jamboree On The Air

Vad det är:
• Världens största scouting-evenemang
• Scouter från hela världen kommunicerar via amatörradiostationer
• Möjliggör global kontakt mellan scoutgrupper utan att resa

När:
• Tredje helgen i oktober varje år
• Pågår hela helgen (fredag–söndag)

Primär målgrupp:
• Scouter och ungdomar i scouting (7–25 år)
• Radioamatörer hjälper till genom att ställa sina stationer till förfogande
• Många scouter får sin första kontakt med amatörradio via JOTA

Hur det fungerar:
• Scoutkårer bokar tid hos lokala radioamatörer
• Ungdomarna får prata i radio under uppsikt av licensierad operatör
• Kontakter loggas med speciell JOTA-anropssignal eller tillägg
• Utbyte av erfarenheter mellan länder och kulturer

Betydelse:
JOTA introducerar tusentals ungdomar årligen till amatörradio och är en av hobbyn's viktigaste rekryteringskanaler.

10.6 Resurser och Fortsatt Lärande

Fråga 1

Grund 1. Vad heter den svenska amatörradiounionen och på vilken webbplats hittar du din lokala amatörradioklubbs kontaktuppgifter?

Namn:
SSA – Sveriges Sändareamatörer

Webbplats för klubbsökning:
ssa.se/klubbar

Vad SSA gör:
• Riksorganisation för alla svenska radioamatörer
• Ger ut tidningen QTC (medlemstidning)
• Arrangerar kurser och certifikatprov
• Representerar svenska amatörer i IARU (International Amateur Radio Union)
• Stödjer lokala klubbar med material och vägledning
• Arbetar för att bevara och utveckla amatörradiobanden

Klubbsökning:
På ssa.se/klubbar finns en komplett lista över alla registrerade amatörradioklubbar i Sverige, sorterade per distrikt (SM0–SM7). Du hittar kontaktpersoner, mötestider och klubbstationens anropssignal.

Fråga 2

Grund 2. Vilken webbplats använder du för att slå upp information om en okänd anropssignal, och vad kan du typiskt hitta där?

Webbplats:
QRZ.com

Vad du hittar:

Grundläggande information:
• Operatörens namn och adress
• Licensklass (t.ex. SM6XXX = Class A)
• QTH (geografisk position, oftast med karta)
• Grid square (Maidenhead-lokator)

Stationsinformation:
• Foto på stationen (många visar sin shack)
• Utrustning: transceivers, antenner, effektförstärkare
• QSL-information: hur man skickar QSL-kort

Övrig data:
• Biografi – operatörens intressen och radiohistoria
• Loggstatistik – antal QSO, DXCC-status
• Forum-inlägg och community-aktivitet

Användning:
Efter ett QSO kan du slå upp anropssignalen på QRZ för att se vem du pratade med, var personen bor och hur stationen ser ut. Många operatörer lägger även upp QSL-kortdesign.

Fråga 3

Grund 3. Vilket gratisprogram används för FT8, och vem är mannen bakom det?

Program:
WSJT-X

Utvecklare:
Joe Taylor, K1JT
• Nobelpristagare i fysik (1993) för upptäckten av binära pulsarer
• Professor emeritus vid Princeton University
• Aktiv radioamatör och programutvecklare

Om WSJT-X:
• Gratis och öppen källkod
• Finns för Windows, Mac och Linux
• Stöder flera modes: FT8, FT4, JT65, JT9, WSPR, MSK144 m.fl.
• Optimerat för weak-signal communication – avkodar signaler under brusnivån

FT8-specifikt:
• "FT" står för "Franke-Taylor" (utvecklat tillsammans med Steve Franke, K9AN)
• Lanserades 2017 och revolutionerade HF-amatörradio
• Kan avkoda signaler ned till −24 dB under brusnivån

Nedladdning: wsjt.sourceforge.io

Fråga 4

Prov 4. Vilken webbplats visar i realtid var din FT8- eller PSK31-signal hörs i världen, och hur fungerar systemet?

Webbplats:
PSK Reporter – pskreporter.info

Hur systemet fungerar:

1. Automatisk rapportering:
• När någon tar emot din FT8- eller PSK31-signal rapporterar deras programvara (WSJT-X, Fldigi etc.) automatiskt till PSK Reporter
• Rapporten innehåller: din anropssignal, mottagarens position, frekvens, tid och signalstyrka

2. Globalt nätverk:
• Tusentals stationer världen över rapporterar kontinuerligt
• Data samlas in i realtid (uppdateras var 5:e minut)

3. Visualisering:
• Interaktiv världskarta som visar var din signal hörs
• Streck (linjer) från din position till alla mottagare
• Färgkodning baserat på signalstyrka (SNR)
• Tidsfilter: senaste timmen, 6 timmar, 24 timmar

Användning:
• Testa din antenn – vilka riktningar fungerar bäst?
• Propagationsstudier – se bandöppningar i realtid
• Bekräftelse – "Hörs jag verkligen i Japan?"

OBS! PSK Reporter kräver att du sänder med korrekt anropssignal – annars kan ingen rapportera dig.

Fråga 5

Prov 5. Vad heter det internationella organet som representerar radioamatörerna gentemot ITU (Internationella teleunionen), och vad är dess huvuduppgift?

Organisation:
IARU – International Amateur Radio Union

Grundat: 1925
Webbplats: iaru.org

Struktur:
IARU består av över 150 nationella radioamatörorganisationer (t.ex. SSA i Sverige, ARRL i USA, DARC i Tyskland).

Organisationen är uppdelad i tre regioner:
• Region 1: Europa, Afrika, Mellanöstern, Asien norr om ekvatorn
• Region 2: Nord- och Sydamerika
• Region 3: Asien söder om ekvatorn, Oceanien

Huvuduppgift:

1. Representera amatörradio vid ITU:
• Förhandla om frekvenstilldelningar vid World Radiocommunication Conference (WRC)
• Bevara och utöka amatörradiobanden
• Skydda banden från kommersiella intrång

2. Koordinera bandplaner:
• Utarbeta globala bandplaner så att amatörer i olika länder använder samma frekvenser för samma modes
• Exempel: FT8 på 14.074 MHz (20m) fungerar globalt tack vare IARU-koordinering

3. Främja internationellt samarbete:
• Underlätta reciproka licensavtal mellan länder
• Koordinera IARU-regioner och bandgränser
• Stödja amatörradio vid katastrofer (IARU Emergency Communications)

Betydelse:
Utan IARU skulle amatörradiobanden kunna tas över av militära eller kommersiella intressen. IARU är radioamatörernas globala röst och försvarare.

Kapitel 11

Vad har du egentligen lärt dig?

Du är inte längre nybörjare

Det finns ett ögonblick som nästan varje radioamatör minns. Inte nödvändigtvis det första QSO:t — utan det ögonblick då man förstod att det faktiskt fungerade. Att en signal man sände med egna händer, från en antenn man kanske byggt själv, tog sig genom atmosfären och landade hos någon på andra sidan jordklotet som svarade tillbaka.

Det är inte magi. Det är fysik. Men det känns som magi.

Du har nu de kunskaper som krävs för att förstå varför det fungerar — och det är något de flesta människor aldrig får.

Vad vet du egentligen nu?

Det är lätt att glömma hur mycket man lärt sig när man tagit det ett kapitel i taget. Låt oss räkna upp det ordentligt.

📡 Din kunskapsinventering

✓

Du förstår hur elektricitet fungerar — inte bara att man trycker på en knapp och något händer, utan vad spänning, ström och motstånd är och hur de hänger ihop. Du kan räkna på det.

✓

Du förstår hur radiovågor uppstår, hur de sprids, hur jonosfären reflekterar dem och varför vissa band fungerar bäst vid vissa tider på dygnet. Du vet vad grålinjen är och varför solaktiviteten spelar roll.

✓

Du kan beräkna hur lång en antenn ska vara för ett givet band. Du kan läsa ett SWR-värde och förstå vad det berättar om din station. Du vet vad en länkbudget är och hur man räknar ut den.

✓

Du behärskar dB-skalan — inte bara som en siffra utan som ett verktyg för att jämföra förstärkningar och förluster längs en signalväg.

✓

Du känner till de regler och den etik som styr hur radioamatörer världen över kommunicerar med varandra — och varför de reglerna finns.

✓

Du vet hur ett komplett QSO går till, hur man beter sig i en pile-up, vad split-operation är och hur man jagar DX på ett respektfullt sätt.

✓

Du känner till digitala modes som FT8 och varför en signal kan avkodas långt under brusnivån. Du vet vad WSPR är och hur det används för att studera propagation med milliwatts.

✓

Du vet vad SOTA, POTA, DXCC och WAZ är — och att det finns en hel värld av mål att sträva mot när certifikatet väl är i handen.

Vilken nivå är det egentligen?

För att sätta det i perspektiv:

🎓 Dina kunskaper i perspektiv

Det du kan om radioteknik och vågutbredning motsvarar ungefär första året på en telekommunikationsutbildning på högskolenivå — fast med mer praktisk förankring än de flesta studenter får.

Det du kan om elektronik och mätningsteknik är mer än vad många yrkesverksamma tekniker vet när de börjar sin karriär.

Det du vet om signalbehandling, dB-räkning och länkbudgetar är kunskap som används dagligen av ingenjörer som arbetar med mobilnät, satellitsystem och försvarselektronik.

Och du har ett certifikat som bevisar att du klarat ett prov som många vuxna med teknisk bakgrund behöver plugga hårt för att klara. Det är inte lite.

Vad händer härnäst?

Ett certifikat är en nyckel, inte ett slutmål. Dörren det öppnar leder till ett rum som är mycket större än de flesta anar när de tar sina första steg in.

🗺️ Välj din riktning

DX

Jakten på nya länder och entiteter — den tålmodiga konsten att bryta igenom en pile-up, känslan när en sällsynt station äntligen svarar just dig.

⚙

Byggandet — att löda ihop en transceiver från grunden, se den ta form på arbetsbordet, slå på den för första gången och höra signaler.

⛰

Friluftskombinationen — klättra upp på en topp med en liten QRP-radio i ryggsäcken, nå stationer tusentals kilometer bort med fem watt och en enkel antenn.

📊

Det vetenskapliga — använda WSPR för att kartlägga propagationen, studera jonosfären, bidra till ett globalt mätningsnätverk med din egen station som instrument.

Eller kanske vet du inte ännu vad som lockar mest — och det är helt okej. Hobbyn är stor nog för alla riktningar, och den väntar tålmodigt.

Så tar du ditt certifikat

Radioamatörcertifikatet i Sverige utfärdas av Post- och telestyrelsen (PTS) och kallas officiellt amatörradiocertifikat. Det finns två nivåer — Klass A och Klass B — där Klass B är grundnivån och den som den här boken förberett dig för.

📋 Klass B – grundnivån

Ger tillgång till de flesta band och upp till 100 watt uteffekt. Mer än tillräckligt för att kommunicera med hela världen.

📋 Klass A – nästa steg

Kräver Klass B först. Lägger till telegrafi (morsekod) samt ger ytterligare frekvensband och högre effekt.

Provet arrangeras av SSA — Sveriges Sändareamatörer på uppdrag av PTS. Det består av ett skriftligt teoriprov med flervalsfrågor inom de områden du arbetat igenom i den här boken.

🏫 Hur provet kan avläggas

1

Provtillfälle hos en lokal SSA-klubb. Klubbar runt om i landet håller regelbundet certifikatprov, ofta i samband med kurser. Det vanligaste sättet — och du träffar andra blivande amatörer.

2

Digitalt distansprov. SSA erbjuder möjlighet att genomföra provet digitalt under övervakning. Praktiskt om du bor långt från närmaste klubb.

📝 Praktiska steg — från anmälan till anropssignal

1

Hitta ett provtillfälle på ssa.se under fliken Utbildning. Anmäl dig i god tid — platserna kan vara begränsade.

2

Ta med giltig legitimation. Provet är på svenska.

3

Klarar du provet får du ett intyg från SSA som du skickar in till PTS tillsammans med en ansökan.

4

PTS utfärdar ditt certifikat och din personliga anropssignal — din identitet på banden, för alltid. Svenska signaler börjar med SM följt av en distriktssiffra och en bokstavskombination. Unik i hela världen.

💰 Vad kostar det?

Provavgiften till SSA är för närvarande i storleksordningen 200–400 kronor. Certifikatet från PTS är avgiftsfritt. Anropssignalen ingår.

⚠️ Om du inte klarar det första gången

Det händer, och det är ingen katastrof. Provet kan göras om. Gå igenom de avsnitt där du kände dig osäker, öva på övningsfrågorna och försök igen. Många av de mest erfarna amatörerna klarade inte provet första gången. Det viktiga är inte hur snabbt du kommer igenom — det viktiga är att du förstår det du lär dig.

Din första vecka som radioamatör

Det är lätt att certifikatet känns som mållinjen. Det är egentligen startskottet. Här är vad som är värt att göra den första veckan.

📅 Att-göra-lista — vecka ett

1

Registrera dig på LoTW — Logbook of The World på lotw.arrl.org. Processen tar några dagar eftersom ARRL verifierar din identitet mot licensregistret, så sätt igång direkt. Utan LoTW missar du bekräftelser på QSO du redan gjort.

2

Anmäl dig som medlem i SSA på ssa.se. Som medlem får du tillgång till medlemstidningen QTC, klubbstöd och representeras i de internationella organen. Avgiften är modest och pengarna går tillbaka till hobbyn.

3

Leta upp lokala repeatrarfrekvenser för ditt område via repeaterbook.com eller SSA:s repeaterregister. Notera frekvens och CTCSS-ton för de närmaste repeatrarna. Programmera in dem i radion. Lyssna några dagar innan du sänder.

4

Hitta din lokala SSA-klubb på ssa.se/klubbar. Skicka ett mejl eller dyk upp på ett möte. Det är det enskilt bästa du kan göra som ny amatör — inte för att du behöver hjälp, utan för att gemenskapen är en del av hobbyn.

Vad ska du köpa först?

Det är en fråga nästan alla nya amatörer fastnar på. Alternativen är många, prisspannet är stort och åsikterna är ännu fler. Här är en rak rekommendation utan krångel.

📻 Om du vill komma igång snabbt och billigt

Köp en handhållen VHF/UHF-radio i mellanklassen — en Yaesu FT-65 eller liknande för 800–1 500 kronor. Ger dig tillgång till lokala repeatrar, APRS och lokaltrafik direkt. Ingen antennbyggnad krävs, ingen stor investering.

📻 Om du vet att du vill på kortvåg och DX från dag ett

Köp en Icom IC-7300. Dyrare — runt 12 000–15 000 kronor — men den bästa ingångsradion på marknaden för HF och kommer att hålla i decennier. Koppla ihop den med en enkel hembyggd dipol och du är igång.

📻 Om du är osäker

Börja med den handhållna, lyssna och lär i några månader, och köp sedan en HF-radio när du vet vad du vill göra. Det är ingen skam att ta det steget.

⚠️ Vad du inte ska göra

Köp inte en billig okänd HF-radio för att spara pengar. Det finns märken som lovar mycket och levererar dålig mottagare, instabila frekvenser och obefintlig support. Håll dig till Icom, Yaesu eller Kenwood.

Gemenskapen — det du inte läser om i teknikböcker

Radioamatörhobbyn har en kultur som är svår att förklara men lätt att känna när man möter den. Den bygger på en grundläggande välvilja mot nybörjare som är ovanlig i de flesta hobbyer.

Ingen förväntar sig att du ska låta professionell på luften från dag ett. De flesta erfarna amatörer minns sin egen nervositet och är genuint glada att höra en ny signal.

🤝 Elmers — hobbyn inbyggda hjälpnätverk

En elmer är en erfaren amatör som tar sig tid att hjälpa en nybörjare — svarar på frågor, visar hur utrustning fungerar, ger råd utan att vara nedlåtande. De finns i varje klubb. Leta upp dem.

Om du gör ett misstag på luften — sänder på fel frekvens, glömmer proceduren mitt i ett QSO, råkar störa någon — är det normalt. Säg förlåt, lär dig av det och fortsätt. Hobbyn är global men gemenskapen är lokal. Din klubb är platsen där du hittar människor som delar ditt intresse, lånar utrustning du inte har råd att köpa, och lär dig saker som aldrig står i någon bok.

Nödkommunikation — när radion spelar en verklig roll

Vid naturkatastrofer, större strömavbrott eller andra kriser slår ofta den vanliga kommunikationsinfrastrukturen ut. Mobilnät överbelastas eller försvinner. Internet slutar fungera. Telefonnätet svarar inte.

🚨 EMCOMM — Emergency Communications

Radioamatörer fungerar som ett oberoende kommunikationsnätverk — kan kommunicera lokalt, nationellt och internationellt utan att vara beroende av någon infrastruktur utom sin egen utrustning och sina egna antenner.

Det är därför myndigheter och räddningstjänster i många länder — inklusive Sverige — har formella samarbeten med radioamatörsällskap. SSA har en beredskapsorganisation och många klubbar övar regelbundet på att sätta upp portabla stationer under svåra förhållanden.

Det behöver inte vara något du engagerar dig i aktivt. Men det är bra att veta att hobbyn har en samhällsnytta som går bortom nöjet — och att certifikatet du tagit ger dig möjligheten att bidra när det verkligen behövs.

Klass A — nästa steg

Klass B-certifikatet ger dig tillgång till det mesta. Men det finns ett nästa steg som utökar dina privilegier: ytterligare frekvensband, möjlighet att använda högre effekt och i vissa länder fler rättigheter när du opererar utomlands.

· · · − − − · · · Morsekod — inte så svårt som du tror

För Klass A-provet i Sverige krävs att du klarar ett telegrafiprov på lägre hastighet — ungefär 25 tecken per minut för sändning och mottagning.

Med modern inlärningsprogramvara som G4FON Koch Trainer eller LCWO.net kan de flesta nå den nivån på tre till sex månaders regelbunden träning — 15–20 minuter om dagen.

Morsekod är dessutom mer än ett prov. Det är ett kommunikationssätt som fungerar när ingenting annat gör — svaga signaler, störningar, lång räckvidd med låg effekt. Många amatörer som börjar lära sig morsekod för provets skull slutar med att tycka det är den roligaste delen av hobbyn.

Engagera dig — ge något tillbaka

Hobbyn lever och utvecklas för att människor bidrar till den. SSA och de lokala klubbarna drivs av frivilliga som lägger ner tid och energi för att andra ska ha en hobby att ta del av.

🌱 Sätt att bidra — oavsett erfarenhet

→

Hjälp till vid ett certifikatprov som kontrollant

→

Ställ upp på Field Day

→

Bli en elmer för nästa nybörjare i klubben

→

Skriv om dina erfarenheter i QTC eller på klubbens hemsida

→

Bygg något och visa hur du gjort det

→

Dela din kunskap utan att begära något i gengäld

Hobbyn är som den är för att generationer av amatörer valt att dela med sig av sin kunskap utan att begära något i gengäld. Det är en tradition värd att föra vidare.

📻 En sista sak

Radioamatörhobbyn har en egenskap som är ovanlig i vår tid: den belönar tålamod, nyfikenhet och verkligt kunnande. Det finns inga genvägar till ett bra DX-pass. Ingen app som automatiskt ger dig förståelse för varför din antenn inte fungerar som den ska. Ingen prenumeration som ersätter känslan av att ha löst ett problem med egna händer och egna kunskaper.

Det du har nu är ditt. Ingen kan ta det ifrån dig.

Välkommen till hobbyn. Det bästa QSO:t är alltid det nästa.

73 de Dennis Grundare, Radioskola.se · 2026

Radioskola.se Gratis radioamatörutbildning för alla

· · · − − − · · · Radioskola.se • 2026

Det bästa QSO:t är alltid
det nästa.

Certifikatshandboken är ett gratis läromedel som tar dig från noll till radioamatör — steg för steg, utan förkunskaper. Tio kapitel täcker allt du behöver för att klara Klass B-provet: elektronik, radioteknik, antenner, vågutbredning, mätinstrument, störningar, regler, trafikmetoder, säkerhet och praktisk trafik.

Handboken är skriven för alla som undrat hur en osynlig signal kan ta sig tusentals kilometer genom luften — och som vill förstå svaret, inte bara trycka på en knapp. Det spelar ingen roll om du är 16 eller 76, snickare eller civilingenjör. Hobbyn tar emot alla och ger tillbaka mer än du förväntar dig.

"Det du vet om signalbehandling, dB-räkning och länkbudgetar är kunskap som används dagligen av ingenjörer som arbetar med mobilnät, satellitsystem och försvarselektronik. Och du har ett certifikat som bevisar att du klarat det."

— Certifikatshandboken, Avslutningskapitlet

📡

10 kapitel · 80+ avsnitt Formler, tabeller, räkneexempel och provfrågor med facit.

🌐

Radioskola.se — interaktivt Animerade grafer, inbyggda räknare och provsimulatorer online.

🆓

Alltid gratis Ingen kostnad, ingen registrering, inga annonser. Kunskapen är din.

🇸🇪

Svensk standard Följer SSA:s och PTS:s aktuella regelverk för SM/SE-certifikat.

Elektronik Radioteknik Antenner Vågutbredning Mätinstrument Störningar Regler Trafikmetoder Säkerhet Praktisk trafik

10 Kapitel

80+ Avsnitt

Fri Ingen kostnad

SE/SM Svensk standard

Certifikatshandboken

1:a upplagan  ·  Dennis Bengtsson med hjälp av Claude AI

Radioskola.se

Gratis radioamatörutbildning för alla